Godsstråket genom Bergslagen

Hem Lokförarvardag


På denna sida följer vi Godsstråket genom Bergslagen mellan Mjölby och Storvik. För den som vill veta mer om banan rekommenderas BanguidenJärnväg.net.


Hela sträckan mellan Mjölby och Hallsberg ska bli dubbelspårig, men bygget är långt ifrån klart när detta skrivs (februari 2018). Första delen till Skänninge blev klar i december 2010. Här möter vi en Östgötapendel i utfartskurvan i Mjölby den 19 april 2016.


Så här långt hade man kommit vid utfarten i Mjölby den 27 april 2010.


Skänninge den 19 april 2016.


Skänninge närmare sex år tidigare, den 27 april 2010, då dubbelspårsbygget pågick som bäst.


Möte med makadamtåg i Fågelsta den 3 juni 2009. Dubbelspårsarbetena pågick för fullt.


Fågelsta på norrgång den 27 april 2010. T.v. ses ett par godsvagnar på den igenvuxna smalspårsbangården. Det återstår att se när man återigen kan åka museitåg hela vägen härifrån till Vadstena på Wadstena-Fogelsta Järnväg.


Ytterligare en bild från Fågelsta, vid utfarten mot Motala.


Broarna över Motala ström och Göta kanal i södra infarten till Motala den 27 april 2010.


Samma plats knappt sex år senare, den 19 april 2016. Enkelspåret har blivit ersatt av dubbelspår.


Motala C samma dag. Den byggdes om tämligen kraftigt i samband med dubbelspårsbygget från Mjölby...


...vilket man kan förstå om man jämför med hur det såg ut sex år tidigare, den 27 april 2010, då jag mötte ett godståg på stationen. Normalt kör inte SJ:s fjärrtåg här, men de kan bli omledda denna väg vid större trafikstörningar t.ex. När jag jobbade på Citypendeln resp. DB Regio hände det att jag körde hit med fordon som skulle till Motala verkstad.


X1 3082 i Motala på morgonen den 4 november 2002. Enheten hade tidigare samma höst skadats i samband med en smärre kollision med stoppbocken i Kungsängen. Man kan ana bucklorna invid skyddsbuffertarna. I kortkopplet blev skadorna dock värre. Jag drog ned den till Motala under natten mellan den 3 och 4 november med X1 3053 i 40 km/h… Motala verkstad (idag Motala Train) gjorde ett förnämligt återställningsarbete och sedan dess var enheten i trafik ända tills att X1:orna togs ur trafik för gott. Notera slutsignalskärmarna i frontrutorna; batterierna på 82:an gick inte att använda, eftersom utrustningen i kortkopplet (där bl.a. batteriströmställare finns) var skadad. Ingen i Älvsjöhallen hade tänkt på att slutsignalerna på X1 försörjs med batterispänning. Som tur var stod det ett av TGOJ Trafiks Ma-lok i Älvsjö som väntade på hjulsvarvning, och jag lånade slutsignalskärmarna för denna resa. De återbördades naturligtvis efter återkomsten till Älvsjö.


Två 420-enheter sida vid sida i Motala på morgonen den 7 november 2002. T.v. 420 619 och t.h. X420 062. Vi hade kört upp båda två i "multipel" från Trelleborg under natten.


Det första SL-blå Vollzug i Motala senare samma eftermiddag. Tåget bestod av X420 062 + 047. Längst bak skymtar Motala verkstads lokomotor "Gulingen". Jag fick äran att köra hem detta tåg till Älvsjö och blev således den första lokföraren på Citypendeln att köra ett SL-blått tvåenheters X420-tåg!.


Ännu en Motala-körning. X1 3074 i Motala en 17 december 2002, redo för avgång tillbaka till Älvsjö som tåg 92310 mellan Motala och Hallsberg.


Motala verkstad den 3 juni 2009.


Önaskogens "krysstation" på dubbelspåret mellan Motala och Degerön den 27 april 2010.


Mellan Önaskogen och Degerön på det då tämligen nyöppnade dubbelspåret, den 13 mars 2001.


På väg hem från lokförarutbildningen i Mjölby den 13 mars 2001 fick vi vänta på tågmöte i Degerön, på linjen mellan Mjölby och Hallsberg. X10:an hade använts för att dra X1:or med sprickbildning i boggierna till Motala verkstad för reparation. På skolan i Mjölby passade man dessutom på att ge oss elever grundläggande fordonskännedom om X1 och X10.


Samma plats och samma situation, men ett annat tåg, drygt 15 år senare, den 19 april 2016.


Mellan Degerön och Godegård den 19 april 2016.


Vid södra infarten till Godegård löper banan vackert längs med kyrkogården.


Mellan Godegård och Jakobshyttan den 19 april 2016.




Jakobshyttan var tidigare en linjeplats, med växel in till omformarstationen. I samband med dubbelspårsbygget har man här t.v. byggt en ca 3,5 km lång driftplats, med enbart växlar i varje ände. På övre bilden ses infarten söderifrån vid omformarstationen (som egentligen utgör o:et i signaturen Jho), och på den nedre ses utfartsänden mot Mariedamm.


På väg hem från Motala den 25 oktober 2002. Strax söder om Mariedamm går banan naturskönt längs Skeppsjön. Körningarna till Tillberga och Motala var trevliga utflykter för mig som då, i princip, bara körde i SL:s pendeltågsområde.


Möte och förbigång i Mariedamm mellan Hallsberg och Motala den 3 juni 2009. Jag körde SKÅJ-tåget, draget av Rapid-loket t.v., och hade just mött ett av DB Schenker Rails godståg från Tyskland till Hallsberg (draget av ett EG-lok) och sedan fick vi vänta på att TiB:s Reginamotorvagn mot Mjölby skulle passera, innan vi kunde köra vidare.


Mariedamm driftplats den 19 april 2016.


X420 060 utanför Mariedamm den 10 december 2003. Med på tåget fanns representanter för DB Regio Sverige AB (DBS), DB Regio AG, SL och Citypendeln. Vi var på väg till Motala för en gemensam avslutning av projektet tillsammans med representanter för Bombardier och Motala Verkstad.


Dubbelspårsbygget mellan Mariedamm och Rönneshytta den 19 april 2016.


Södra infarten till Rönneshytta samma dag.


På väg till Motala med X1 3036 + 3013 den 25 oktober 2002 fick jag vänta på möte i Rönneshytta.


Dubbelspårbygget mellan Rönneshytta och Åsbro den 19 april 2016.


X1 3004 i Åsbro, i väntan på tågmöte den 15 januari 2003.


Åsbro den 27 april 2010.


Banvaktsstugan vid infarten till driftplatsdelen Skymossen söder om Hallsberg.


Här delar sig banan. T.v. leder spåret direkt till rangerbangårdens infartsgrupp och till höger går det s.k. "Långängsspåret" till personbangården.


Efter stormen "Helgas" härjningar i december 2015 tog trädsäkringen fart även på Skymossen, och sikten förbättrades betydligt. Vi kör här på spåret mot "I-gruppen".


Skymossen söderut på spåret från rangerbangården den 17 december 2002.


Ännu finns en obevakad vägövergång här, med tillhörande ljudsignaltavla. I takt med att dessa byggs bort får man allt mer sällan använda tyfonen, om det inte är fara å färde, förstås.


Tälle sedd från spåret från Skymossen den 19 april 2016. Västra stambanans spår ses nere t.h.


"Långängspåret" löper, som namnet anger, genom området Långängen i Hallsberg.


"Långängspårets" infart till Hallsbergs personbangård. Strax bakom den röda byggnaden löper Västra stambanan.


"Stopp" in i Hallsberg norrifrån på grund av korsande tågväg (X40-tågsättet i bild) den 18 december 2014.


På väg in till Hallsberg norrifrån den 30 november 2012. T.h. förkunnar en skylt att Train Alliance höll på att bygga en ny underhållsverkstad. Längre ut t.h. sticker pylonen till gångbron vid stationen upp över trädtopparna.


"Stopp" in i Hallsberg norrifrån på kvällen den 27 juni 2018.


Försignalen till Hallsberg norrifrån den 30 november 2012. T.h. rälsverkstaden.


Kumla station i höstskrud den 11 oktober 2018. SJ:s arkitekt Folke Zetterwall ritade stationshuset som stod klart 1900. För den som vill veta mer om landets stationshus kan jag varmt rekommendera boken Stationshus - Järnvägsarkitektur i Sverige av Gunilla Linde Bjur och Krister Engström.


Kumla station norrifrån den 10 augusti 2009.


Mosås driftplats den 11 oktober 2018.


Möte med ett av Hector Rails godståg mellan Örebro och Mosås den 10 augusti 2009.


Mellan Örebro och Mosås finns en s.k. KIKA-detektor, som fotograferar toppstycket på strömavtagarna och larmar ifall den upptäcker en skada. KIKA-detektorerna finns utspridda över hela det elektrifierade järnvägsnätet på strategiska platser.


Örebro södra den 10 augusti 2009. Förr anslöt smalspåriga Norra Östergötlands Järnväg här från Pålsboda, Finspång, Kimstad och Norrköping Ö, t.v. om plattformen. T.h. vek den numera nedlagda Svartåbanan av. En bit ligger dock kvar som industrispår. Rakt fram fortsätter statsbanan mot Hallsberg.


Ännu en testkörning. Här väntar vi på körsignal på Örebro södra den 3 juni 2015 med det då senaste tillskottet i flottan, X74 005. NÖJ delade plattform med Statsbanan och f.d. smalspårsbangården låg i gräset t.h.


Örebro södra riktning norrut den 11 oktober 2018.


Schienenfahrzeuge aus Salzgitter. X40 Z5 3711 på Örebro C på morgonen den 1 februari 2007.
Efter återkomst till Stockholmstrakten var fordonsutbildningen fullgjord och kursintyget överlämnades av instruktionsföraren TT. Jag körde X40 i närmare sju år, och min erfarenhet är att X40 är betydligt bättre än sitt rykte, men det finns en del brister som fortfarande behöver åtgärdas, inte minst arbetsmiljön i förarhytterna. En stor del av typutbildningen handlar om att lära sig att hitta på fordonen, för att snabbt kunna återställa säkringar eller avhjälpa fel som uppstått. Eftersom X40 skiljer sig på så många sätt från vad majoriteten av svenska lokförare är vana vid, blir detta extra viktigt. Hur som helst en intressant bekantskap. Ursprungligen skulle alla 42 tågsätten vara levererade och satta i trafik 2004. Nu blev det dock inte riktigt så, av olika skäl. Man ska faktiskt inte underskatta kulturkrockarna som uppstått i det här projektet - ett franskt tåg som byggdes i Tyskland med svenska synpunkter på tillvaron...


Ibland händer det att ändringar sker ganska hastigt! Reginakörningen för SJ:s stockholmsförare försvann i augusti 2008, men senare under hösten 2008 hyrde SJ tillfälligtvis in tre tvåvagns-Reginor som ersättning för ett loktågsätt, som i sin tur ersatte ett X2-tågsätt på Västkustbanan. Reginorna gick i ett omlopp mellan Hallsberg och Stockholm. Den 4 december 2008 fick jag möjlighet att köra detta tåg. På bilden har regionaltåg 792 (i tjänstetidtabellen (idag: körplanen) hette det dock 793 från Jädersbruk) kommit till Örebro C och inväntar avgångstiden för den sista biten ner till Hallsberg.


På väg in till "CV" (SJ Centralverkstad) i Örebro den 7 februari 2011. Euromaints växlare går före för att fälla bommarna.


Hem från "CV" körde jag dessa lok i multipel. Inga problem med dragkraften!.


Den 26 juni 2012 körde jag "CV-släpan" igen. Här har jag just kommit fram. T.v. står Rc3 1027, som jag...


...tillsammans med Rc6 1387 och sovvagnen WL1 5024 körde tillbaka till Hagalund. Inga problem med dragkraften här heller!


Kör SJ godståg? Nej, men SJ hyrde emellanåt ut Rc3-lok som man inte behövde i den egna trafiken. Här ses S-SJ 91 74 103 1056-4 Rc3 ankomma Örebro C med ett av Tågfrakts godståg den 7 februari 2011. Under 2014 sålde SJ AB alla sina Rc3-lok till olika järnvägsföretag.


Norra utfarten på Örebro C den 26 juni 2012. Ett GC:s godståg skulle passera innan jag fick köra vidare norrut.


Dyltabruk f.d. station söderifrån den 15 april 2016.


Ervalla söderifrån den 30 januari 2018.


Ervalla driftplats den 7 februari 2011. T.h. ansluter f.d. Nora-Bergslags Järnväg (NBJ), som idag trafikeras av Nora-Bergslags Veteranjärnväg (NBVJ).


Den 22 juli 2015 var vi ute och testkörde "Sexan". På grund av banarbeten kring Stockholm och Göteborg, med tillhörande begränsningar för extratåg fick vi köra en lite udda väg; Hagalund - Uppsala - Sala - Västerås - Frövi - Hallsberg - Floby, där vi vände tillbaka. Återresan gick dock "raka" vägen över Katrineholm hem till Stockholm. I Frövi fick vi vänta en stund på vår avgångstid. Stationshuset från 1874 är imponerande, men tyvärr rätt så förfallet.


Frövi i riktning österut den 30 januari 2018. T.v. svänger förbindelsen till f.d. TGOJ-linjen av, i mitten fortsätter Godsstråket genom Bergslagen mot Avesta-Krylbo och t.h. fortsätter banan mot Jädersbruk.


Här är vi på väg västerut genom stationen den 26 september 2006.


Den 30 januari 2018 var vi ute och provkörde ETCS/STM-utrustningen på 242.502 Zurg. Här står vi i solskenet i Frövi och väntar på tågmöte.


Frövi utfart mot Sällinge på Godsstråket den 30 januari 2018. T.h. spåret mot Vanneboda.


Sällinge den 30 januari 2018. De pampiga stationshusen mellan Frövi och Krylbo ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zetterwall kring år 1900 och byggdes i samma stil, men i olika storlekar beroende på stationernas faktiska eller tänkta dignitet.


Spåret till Rockhammars bruk utgår t.v. från Sällinge. Dock är det länge sedan det användes.


Vinteridyll strax norr om Sällinge den 30 januari 2018.


Även banvaktsstugorna längs med Statsbanan Frövi-Krylbo uppfördes i en stil som anslöt till stationshusens arkitektur. Här passerar vi en av dessa mellan Sällinge och Spannarboda.


Spannarboda den 30 januari 2018.


Mellan Spannarboda och Näverkärret samma dag.


Krampen var förr en betydelsefull omlastningsstation mellan SJ och smalspåriga (1093 mm) Köping-Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg (KURJ). Stationshuset är rivet, men ett av uthusen står ännu kvar.


Krampens utfart i riktning norrut. T.v. anas resterna av KURJ:s utfart mot Riddarhyttan.


Mellan Krampen och Skinnskatteberg.


På väg genom Skinnskatteberg den 30 januari 2018.


Dagarns stationshus är av en mindre modell än de övriga längs med sträckan.


På väg in till Fagersta C vid Västanfors korsar banan Kolbäcksån på en hög bro.


I Fagersta C korsar Statsbanan Frövi-Krylbo och f.d. SWB huvudlinje från Västerås till Ludvika varandra. Stationen hette ursprungligen Västanfors.


Utfarten nordost om Fagersta C. Vi fortsätter mot Snyten och Avesta-Krylbo. T.h. ses f.d. SWB mot Ängelsberg. I bakgrunden t.h. ses sjön Åmänningen.


Mellan Fagersta C och Snyten vid Ombenning.


Infarten till Snyten. T.h. ansluter banan från Ängelsberg. Snyten hade ett en gång i tiden ett ståtligt stationshus, i samma stil som de övriga på sträckan, men ovanligt stort i förhållande till ortens betydelse.


Utfarten i Snyten mot Avesta-Krylbo. T.v. svänger banan mot Norberg av. Sommartid bedriver ENJ rälsbusstrafik mellan Ängelsberg och Norberg.


Mellan Snyten och Karbenning.


Karbenning med ståtligt stationshus den 30 januari 2018.


Infarten till Hökmora sydväst ifrån en stund senare.


Infarten till Avesta-Krylbo från Hökmora den 30 januari 2018. T.h. ansluter Dalabanan från Uppsala.


På väg in på Avesta-Krylbo station den 5 mars 2008. På bilden ses tre olika järnvägsföretag i tjänst (fr.v. Green Cargo, Tågab och Tågkompaniet) och bilden är tagen från ett fjärde bolag, nämligen SJ:s IC-tåg till Dalarna.


"Fakirtåget" 51, bestående av X40 3333, i Avesta-Krylbo tidigt på morgonen den 7 augusti 2010.


Den 30 januari 2018 var vi ute och provkörde ETCS/STM-utrustningen på 242.502 Zurg. Här har vi bytt körrikning i Avesta-Krylbo och ska strax fortsätta vidare mot Uppsala och Stockholm.


Möte med tåg 26 i Avesta-Krylbo den 7 april 2011. Rc6 1404 var tidigare gråmålat.


Möte med ett godståg draget av CargoNets 119 006 i Avesta-Krylbo den 15 maj 2013.


Det ståtliga stationshuset i Avesta-Krylbo ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och stod klart 1900.


Väntan på tågmöte i Avesta-Krylbo med mitt tåg 40304 den 27 september 2016.


Blommande lupiner i Avesta-Krylbo i "klykan" mellan Dalabanan (åt vänster mot Borlänge) och Godsstråket genom Bergslagen (åt höger mot Storvik).


På väg in i Horndal norrifrån löper banan vackert längs med sjön Rossen.


Under X40-utbildningen körde vi en rundtur Stockholm - Uppsala - Krylbo - Storvik - Gävle - Stockholm den 29 januari 2007. I Byvalla på ursprungliga Norra Stambanan gjorde vi ett kort fotouppehåll. Här anslöt förr i tiden den smalspåriga (891 mm) Byvalla-Långshyttans Järnväg (BLJ). Den var unik så till vida att enbart ångloksdrift tillämpades fram till nedläggningen 1964. Dessutom införde man aldrig tryckluftsbroms; tågen handbromsades av bromsare ända till slutet. En stor del av den rullande materielen finns bevarad på flera av landets museiföreningar med 891 mm spårvidd.


På väg in "på sidan" i Byvalla den 21 maj 2010.


I Bodås stannar inga tåg längre, inte heller bryts längre någon järnmalm här. Gruvlaven står dock kvar och minner om fornstora dagar. Idag lagras en del av Mackmyras whiskyproduktion i den gamla gruvan.


Möte med TGOJ i Hästbo den 29 januari 2007.


På väg ut från Storvik mot Krylbo den 21 maj 2010. T.h. viker f.d. Gävle-Dala Järnväg (GDJ) av mot Falun. På väg därifrån kommer ett godståg, draget av "Grodan Kermit" (Rc2 1082), det första av Green Cargos Rc-lok som blev grönmålat. Till skillnad från de övriga loken målades taket grönt.


Storvik från andra hållet den 27 april 2018. Stationen ståtade en gång i tiden med landets längsta plattformstak, men det är sedan länge rivet.


Storviks östra utfart samma dag. T.v. svänger Norra stambanan av mot Ockelbo.


På väg in i Storvik, kommandes från Gävle, den 21 maj 2010.

Hem Lokförarvardag


Senast uppdaterad: 2018-10-19
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2018