Västerut

Hem Lokförarvardag


På denna sida följer vi först Västra Stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Sedan följer Värmlandsbanan (tidgare Nordvästra Stambanan) från Laxå till Charlottenberg över Karlstad, Älvsborgsbanan till Uddevalla (f.d. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ) och Norge-/Vänerbanan (f.d. Bergslagernas Järnvägar, BJ) från Öxnered till Göteborg. Slutligen tar vi en tur på Västkustbanan mellan Ängelholm och Göteborg.


Driftplats Stockholm gränsar i sydväst mot Huddinge, strax utanför hållstället Stuvsta. Här tar "fjärren" vid. Nu är detta av mer formell karaktär, i praktiken styrs en stor del av tågtrafiken i Mälardalen av Trafikverkets driftledningscentral i Stockholm. På väg mot Stockholm C den 7 december 2012 mötte jag ett pendeltåg på fyrspåret mellan Stuvsta och Huddinge.


Möte med ett annat pendeltåg mellan Huddinge och Flemingsberg den 24 mars 2009.


Sommargrönska i förorten. På väg in i Flemingsberg den 21 juni 2012.


I Flemingsberg delar sig järnvägen. Västra Stambanan går över Tumba och Södertälje hamn till Järna, medan Grödingebanan (öppnad 1995) går en rakare väg mot Södertälje och Järna, där båda banorna löper samman igen. Pendeltågen härskar mer eller mindre i ensam majestät på "gamla banan", medan fjärr-, regional- och godståg körs på Grödingebanan. På bilden ses Flemingsberg riktning söderut den 27 januari 2010. T.h. ett X1-pendeltåg på väg mot Tumba. Vi startade samtidigt och X1:orna drog ifrån min X2:a hur lätt som helst!


På väg in i Flemingsberg från Tullinge den 18 november 2002. TGOJ-rälsbussen som då gick i insatståg i pendeltågstrafiken har ställts av på uppställningsspåret. Spåren längst ut ansluter från Grödingebanan.


Så här ser det när man ankommer "Flempan" från Grödingebanan. Bilden är tagen den 24 mars 2009.


Vi fortsätter först över Västra stambanan via Tumba till Södertälje hamn, därefter tar vi den nyare Grödingebanan. Under uppehållet i Tullinge den 6 september 2003 tog jag en bild av X1 3019. Denna enhet har bevarats åt eftervärlden av Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.


X420 562 rullar in i Tullinge sista dagen i trafik, den 4 november 2005. Jag löste av kollegan från Citypendeln och körde tåget in till Stockholm C. Efter ankomst dit vände tåget direkt för att köras till Kristinehamn f.v.b. skroten i Nykroppa.


Mellan Tullinge och Tumba den 18 november 2002.


På väg in i Tumba med tåg 2717 mot Södertälje samma dag. T.h. ses "Scudmissilen"; insatståget 12691 som bestod av TGOJ-rälsbussar. Det var ett udda inslag i pendeltrafiken i väntan på nya fordon och mer permanenta provisorium som X420.


X420 520 i Tumba, sedd från förarhytten på X420 610 (110-B), på morgonen den 5 oktober 2005.


MTRX X74 002 i Tumba den 17 mars 2015. Denna dag stresstestade vi fordonets wifi-anläggning med inbjudna deltagare. Det är sällan vi kör på denna sträcka, som annars enbart trafikeras av pendeltågen.


Strax väster om Tumba passerar järnvägen Tumba pappersbruk, som bl.a. var sedeltryckeri. Byggnaden är det s.k. klockhuset.


Västra stambanan mellan Tumba och f.d. Uttrans station den 18 november 2002. Signalen med tre gula ljusöppningar kallas "dödskalle" och är en vägkorsningsförsignal som vid fast sken visar att vägtrafiken är spärrad och tvärtom vid blinkande sken.


F.d. Uttrans station en liten stund senare. Notera högtalartratten i kontaktledningsbryggan. Här stannade pendeltågen första tiden. Vartannat tåg stannade i Rönninge, vartannat i Uttran. 1969 var det slut med det; Uttran lades ned och resenärerna fick ta buss till Tumba i stället.


Möte med ett annat pendeltåg i den djupa vinterskogen vid Garnudden mellan Tumba och Rönninge på väg mot Södertälje den 28 december 2001.


X1 3075 i spetsen för tåg 2642 i Rönninge den 24 januari 2003. Jag passade på att ta en bild under trafikutbytet.


Strax efter Rönninge passerar järnvägen genom tre tunnlar direkt efter varandra. Som grabb tyckte jag alltid att "nu var man på väg" när man hade passerat dessa tunnlar.


På andra sidan tunnlarna, på väg norrut, den 16 juni 2015. Tack vare välvilligt bemötande från Stockholmståg kunde jag friska upp linjekännedomen på denna sträcka. Rakt fram, bakom radiomasten, gick den ursprungliga enkelspåriga banan, som övergavs i samband med dubbelspårsbygget 1915.


Mellan Östertälje och "krysstationen" Dånviken den 25 september 2001.


Infarten till Östertälje från Stockholmshållet den 16 mars 2002.


Jag har just lämnat Östertälje på väg mot Stockholm och närmar mig växlarna som tidigare ingick i "krysstationen" Glasberga den 25 september 2001.


Sedan jag slutade köra pendeltåg 2003 är det sällan som jag får köra "den gamla linjen" över Södertälje hamn. Den 15 september 2010 hade jag jour och fick åka till Järna för att där hämta tågsättet som var inblandat i den allvarliga olyckan i Kimstad några dagar tidigare. Nu dröjde bärgningspersonalen som skulle följa med och jag skulle hämta barnen på dagis och i skolan, varför jag fick lämna Järna i oförrättat ärende. På vägen hem passade jag dock på att friska upp linjekännedomen på banan via Södertälje hamn. Här ses den nya imponerande lyftbron över Södertälje kanal, som blev klar under sommaren 2010. T.h. ses banvallen till den gamla bron som invigdes 1921.


Utfarten från Södertälje hamn den 16 juni 2015. Numera är det dubbelspår i "backen" ner till Södertälje C, dessutom finns det ett förbindelsespår dit ner t.v. intill tvätthallen.


På en av rasterna i Södertälje hamn den 4 september 2003 passade jag på att klättra upp på berget, som då fanns mitt emot stationen, och tog några bilder. Redan då var det känt att stationen skulle byggas om kraftigt och idag är miljön helt förändrad.


2003 års höstsemester kombinerades med pappaledighet! Den 4 november 2003 var jag åter på jobbet och körde X10 3156 i tåg 2439 till Gnesta. Här inväntar vi anslutande tåg från Stockholm i Södertälje hamn. Jag jobbade november månad ut på Citypendeln, innan jag gick över till DB Regio.


Södertälje hamn sedd från Järnahållet den 5 oktober 2001.


En snarlik vy, tagen den 16 juni 2015. Hela stationsområdet har byggts om och förändrats kraftigt, i och med bygget av Södertäljedepån.


Södertälje C från förarplats den 16 mars 2002. Notera signalen i bryggan som visar rött eller grönt sken. Det här var en speciallösning i Södertälje och med det regelverk som gällde då (2002), liksom idag, gäller inte dessa som "riktiga" repetersignaler, utan här tillämpas reglerna om växling som inleder tågfärd. Södertälje C är dock fullt ATC-utrustat, så man får ändå upp fullständig övervakning när man passerar den första balisgruppen, som om det hade funnits en regelverksenlig repetersignal där. Vem har sagt att det ska vara enkelt att vara lokförare?


X10 3154 i Södertälje centrum den 4 september 2003. Den här dagen var jag s.k."backåkare". Ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår var "Backen"; sträckan mellan "Hamnen" och "Centrum" i Södertälje. Störningskänsligheten förstärktes av ett emellanåt trilskandes elektromekaniskt ställverk av Siemens & Halskes tillverkning från 1943. När man kör med långa tåg (fler än två X1/X10-enheter eller en X60-enhet) bör man vara två lokförare för att korta ned vändtiderna. När jag jobbade på Citypendeln hade man en s.k. "backåkare", d.v.s. en lokförare som enbart ägnar sig åt att köra upp och ner för "Backen". Tågen byter körriktning i "Hamnen" och "backåkaren" tar över tåget i riktning mot Södertälje C och lokföraren från "stan" får en liten rast. När tåget kommer upp igen sker det omvända. Idag har Stockholmståg delvis löst det på ett annat sätt och numera är det dubbelspår i "Backen".


Södertälje hamns utfart mot Södertälje syd undre den 26 september 2006. Vi körde på det s.k. "Gläntanspåret", Eskilstunabanans gamla utfart, som idag är ett förbindelsespår till Svealandsbanan vid Södertälje syd övre. Rakt fram fortsätter Västra stambanan mot Järna.


Vi tar nu Grödingebanan från Flemingsberg över Södertälje syd övre ner mot Järna, fast bilden är tagen norrut. Vid regnbågens slut i Björnkulla, strax utanför Flemingsberg den 25 augusti 2010.


Möte med ett regionaltåg vid Björnkulla den 16 april 2012. Främst gick en manövervagn litt AFM7.


Grödingebanan går i stor utsträckning genom långa tunnlar och djupa skärningar.


Grödingebanan sedd från en X55-hytt den 6 oktober 2011. ETCS-panelen syns tydligt och i den återfinns ATC-panelens indikatorer och knappfunktioner, när man kör i s.k. STM-läge. I Europa införs med ojämna steg nu det nya signal- och tågskyddssystemet ERTMS (Eurpean Rail Traffic Management System). Själva tågskyddsdelen kallas för ETCS (European Train Control System). För att kunna köra med ett ETCS-utrustat fordon på sträckor med ett nationellt tågskyddssystem (i Sverige: ATC) måste fordonet ha en STM (Specific Transmission Module), som är en översättare som läser det nationella tågskydssystemet och presenterar det någorlunda standardiserat på ETCS-panelen i hytten.


I Malmsjö på Grödingebanan finns det ännu blå tavlor som visar var det finns repeterbaliser.


Sommargrönska i Grödinge. Malmsjö utfartblocksignaler mot Södertälje den 19 juni 2013.


Uppe bland molnen på Igelstabron vid Södertälje syd övre den 9 oktober 2015.


Samma fenomen några år tidigare. Högt upp bland molnen vid Södertälje Syd övre den 17 maj 2010.


Uppe på Igelstabron vid Södertälje syd övre har man en hänförande utsikt över Igelstaviken och farleden ut mot Östersjön.


Den 10 november 2016 fick jag hjälpa till med att köra 143.048 Saga från Hallsberg till svarven i Hagalund. I Södertälje fick jag stå åt sidan för att släppa fram ett X 2000-tåg.


På Södertälje syd övre och på vissa andra ställen på Grödingebanan sitter dessa avståndstavlor uppsatta. Tanken var att de skulle signalera att det var ca 300 meter kvar till närmaste huvudsignal med skymd sikt samt avvikande högerplacerad signal; då skulle strecken peka ned på det spår tavlan gällde för. Tavlorna sattes som synes upp, men de infördes aldrig i trafiksäkerhetsbestämmelserna.


Möte mellan mitt X 2000 526 och X55 3349 på provtur på Igelstabron vid Södertälje syd övre den 14 september 2011.


Infarten till Södertälje syd övre den 27 februari 2009.


På väg in mot Södertälje syd (undre) från Bränninge på Västra stambanan den 28 juni 2002. Södertälje syd övre syns uppe på Igelstabron.


Plankorsningen Grindstugan, strax innan "krysstationen" Bränninge mellan Södertälje och Järna på Västra stambanan samma dag.


Grindstugan sedd från Bränninge samma dag.


Tunnlarna vid Bränninge sen 28 juni 2002. Den högra är en av Sveriges äldsta järnvägstunnlar som fortfarande är i drift - den var klar 1861. Berget ovanför har varit ett populärt fotoställe. Denna sträcka trafikeras normalt av SL:s pendeltåg mellan Södertälje och Gnesta, samt ett antal godståg. Det händer dock att fjärr- och regionaltågen leds om från Grödingebanan till denna sträcka.


Plankorsningen Gliasjön mellan Bränninge och Järna. Efter kurvan i bakgrunden korsar Västra stambanan över Grödingebanan.


Grödingebanan invid sjön Lanaren mellan Järna och Södertälje syd övre den 1 april 2015.


Infarten till Södertälje syd övre från Järna strax innan. Ovanför löper Västra stambanan mot Bränninge och Södertälje hamn


Järna i riktning norrut den 6 november 2008. Här delar sig banan; rakt fram fortsätter Västra stambanan mot Södertälje hamn, de båda yttre spåren leder till Södertälje syd (övre) och Grödingebanan.


Möte på fyrspåret i östra delen av Järna driftplats den 21 juni 2012. Strax bakom X40-tåget anans gamla banans gamla sträckning som övergavs när Grödingebanan byggdes.


På väg in i Järna västerifrån den 6 oktober 2011. Spåret längst till höger ansluter till Nyköpingsbanan och används normalt för tåg söderut. I bildens vänsterkant anas en kontaktledningsstolpe vid anslutande spår från Nyköpingsbanan. Korsningen mellan de båda banorna är planskild.


Mellan Järna och Mölnbo den 18 mars 2013. Banvaktstugan t.h. ägs av en lokförarkollega.


Möte med MTRX tåg 2022 i höjd med försignalen till Mölnbo den 30 mars 2017.


En liten förfallen kur invid spåret i backen ned mot Mölnbo den 19 februari 2010.


Möte med Gnestapendeln i Mölnbo den 22 juli 2010.


På väg med "101:an" till Göteborg den 16 april 2012 mötte jag en X2:a vid Skillötsjön, strax innan Gnesta. Banan går vackert på en bank genom sjön här. Gamla banvallen gick dock runt sjön, till höger i bild.


Höstmorgon vid Skillötsjön den 9 oktober 2015.


På väg genom Gnesta med SJ 2000 527 den vackra höstdagen den 24 september 2013. Rakt fram ses f.d. Gnesta bryggeri. Här korsar järnvägen Sigtunaåns utlopp i Frösjön.


Gnesta den 5 oktober 2001. Notera huvudsignalerna "av låg typ", som länge fanns i verkligheten, men inte i regelverket (trafiksäkerhetsföreskrifterna)... Numera är signalen utbytt mot en "huvuddvärg".


Den 3 maj 2002 hade jag förmånen att få köra X1 3057 som Gnestapendel och här ses tåg 2434 avgångsberett i Gnesta.


Förbigång i Gnesta den 11 januari 2008. Kombitåget 42913 draget av ett av Green Cargos Rc-lok får stå åt sidan för vårt X 2000-tåg 435 mot Göteborg. Godståget var försenat denna dag; i vanliga fall passerar 42913 Katrineholm innan 435 hinner dit. Kombitåg är f.ö. ett förnämligt sätt att minska belastningarna på vägarna; lastbilstrailern eller containern åker tåg på längden och bil på tvären.


"Reset" i Gnesta den 22 januari 2009. X 2000-tåget 544 var redan från början ca 1 timme och 40 minuter försenat från Malmö p.g.a. "stillbild" (överföringsfel mellan ställverken och driftledningscentralen som medför att tågklarerarna inte kan övervaka tågtrafiken) på "fjärren" i Malmö. X2-tågsätten kämpade också med sina "styrfel" (fel i styrningen till strömriktaren som gör att traktionen blockeras) och på resan upp från Linköping var vi tvugna att "resetta" i Norrköpning, Katrineholm och Gnesta för att kunna komma vidare. Tåget blev 2 timmar och 20 minuter sent till Stockholm. T.v. väntade ett pendeltåg på att vi skulle komma iväg. Ännu en dag vid järnvägen...


IC-tåget 637 från Stockholm till Oslo gör uppehåll i Gnesta den 23 mars 2009. Personligen fann jag det en smula märkligt att man lät ett Intercity-tåg mellan två huvudstäder stanna på var och varannan "mjölkpall" längs vägen. Tåget hade snarast en karaktär av regionaltåg, men eftersom det fanns servering ombord (kiosk...) valde SJ att marknadsföra tåget som IC. Sedermera gjordes upplägget om och Oslotågen stannade inte längre "överallt". I augusti 2015 ersattes loktågen till Oslo med X 2000. Loket Rc6N 1386 är ett av 11 som är godkända för att köra i Norge, därav underlitterat "N", som, utöver UIC-numret 76, är nationsbeteckning för vårt västra grannland i järnvägssammanhang.


Ett titt snett bakåt genom sidofönstret i Gnesta på kvällen den 9 maj 2010. Inte illa!


Den 13 juni 2016 var det dags för övningskörning med "Snälltåget" för tvenne Värtan-förare. Här står vi planenligt åt sidan i Gnesta, för att släppa fram ett par andra tåg.


Mellan Gnesta och Björnlunda har man byggt en ny station som heter Kolke. Den blev klar i slutet av november 2008 och tillkom inom ramen för "Kraftsamling Mälardalen" och ersatte Gnesta som plats där långsammare tåg kan förbigås av snabbare tåg, i samband med att Gnesta åter fick regionaltågsuppehåll. På bilden möter vi ett västgående tåg vid byggarbetsplatsen.


Möte med "X2-multen" 443 i Kolke den 21 juni 2012.


Förbigång i Kolke den 4 maj 2009.


Den 20 juni 2016 var det dags för övningskörning med "Snälltåget" för ytterligare en Värtan-förare. Denna gång fick vi stå åt sidan i Kolke. Det var första gången för mig som jag fick vänta här.


Älvorna dansar över spåret mellan Björnlunda och Stjärnhov på morgonen den 23 mars 2017.


Möte med SJ 3000 624 mellan Björnlunda och Stjärnhov den 25 september 2013.


Vårvinter mellan Björnlunda och Stjärnhov den 18 mars 2013.


Möte med ett av Hector Rails 141-lok mellan Björnlunda och Stjärnhov den 19 februari 2010.


Försommar mellan Björnlunda och Stjärnhov den 29 maj 2009.


Sörmländsk höstdimma på Västra stambanan vid Jordanstorp den 30 oktober 2008.


Vid driftplatsen Nyckelsjön, mellan Stjärnhov och Sparreholm, den 29 maj 2009.


Fullmåne över Västra stambanan vid Nyckelsjön den 5 mars 2015.


Nyckelsjöns utfartsblocksignaler mot Sparreholm den 22 april 2015. Rakt fram bakom den vänstra signalen går gamla banvallen. Västra stambanan genom Södermanland är tämligen kurvig, men i jämförelse med den gamla enkelspåriga sträckningen är den förhållandevis rak... Under våren, innan lövsprickningen (och efter vederbörlig slyröjning) kan man lätt följa den gamla sträckningen.


Hagtorps banvaktsstuga tronar på berget ovanför den gamla skärningen mellan Sparreholm och Nyckelsjön.


På väg genom Sparreholm på högerspår den 27 februari 2009. T.v. ses det gamla stationshuset. Vid dubbelspårsbygget på 1950-talet rätades linjen och den forna gatusidan av huset vetter sedan dess mot banan.


X420 021 skadades tyvärr i slutet av oktober 2004 vid en brand i underredet och ställdes sedermera av i Motala och för att användas som reservdelsförråd. Enheten transporterades dit från Älvsjö den 3 februari 2005. DB Regio Sverige AB (DBS) valde att anlita TGOJ Trafik för transporten, som ställde El16 22 med lokförare till förfogande. Här har vi kommit till Sparreholm och ställt oss "på sidan" i väntan på förbigång.


På väg till Arvika med Fortum-tåget 40111 den 23 mars 2017 fick jag stå "på sidan" i Sparreholm i väntan på förbigång.


Skebokvarns östra utfart den 16 april 2010. T.v. ses banvallen från f.d. Mellersta Södermanlands Järnväg, som gick via Malmköping till Stålboga på Norra Södermanlands Järnväg. En den av banan är idag museispårväg.


På väg österut genom ett vintrigt Södermanland mellan Flen och Skebokvarn den 31 januari 2010.


På väg med regionaltåg 269 från Gävle till Linköping genom det leende sörmländska höstlandskapet mellan Skebokvarn och Flen den 17 oktober 2011.


Möte med Veolias (idag Transdev) tåg strax öster om Flen den 1 mars 2012.


Infarten i Flen i höstdimma den 21 september 2015.


Förbigång i Flen den 9 maj 2010. Jag fick stå åt sidan med mitt IC 648 från Oslo medan ett par snabbare X 2000-tåg fick susa förbi.


En annan förbigång i Flen, på kvällen den 7 november 2012. Normalt skulle IC-tåg 106 förbigås i Katrineholm (se nedan), men fjärrtågklareraren hade "fällt igenom" (ställt tågfärdväg genom driftplatsen), och ställt inför fullbordat faktum när jag redan hade passerat Katrineholm i full fart bestämdes att jag fick stå åt sidan i Flen istället.


Den 13 oktober 2010 körde jag regionaltåg 621 till Hallsberg. Här har vi kommit till Flen.


Förbigång och möte i Flen på morgonen den 23 mars 2017. T.v. MTR Express tåg 2021 och på uppspår kom SJ:s regionaltåg 120.


Infarten till Flen västerifrån den 7 februari 2009. Denna gång var det jag som skulle få köra om; borta vid plattformen står ett loktåg som jag fick passera på högerspår, men jag var inte ikapp förrän strax efter Sparreholm, vid infarten till Nyckelsjön.


Möte med ett av GC:s godståg som korsade min väg, strax utanför västra infarten till Flen den 18 december 2015.


Stenhammars slott strax väster om Flen den 6 november 2008.


Södermanland i höstskrud, vid Stenhammars slott strax väster om Flen den 16 oktober 2013.


Möte med en "Uv" mellan Flen och Sköldinge den 5 november 2013.


Sköldinge den 29 april 2009. Stationshuset revs ett par år senare.


"Stopp" i mellanblocksignal Spn U6 mellan Stolpstugan och Sköldinge på kvällen den 25 januari 2011. Jag blev närmare 50 minuter sen med mitt IC-tåg 56 från Karlstad till Stockholm. Först fick vi stå närmare en halvtimme i Hallsberg på grund av att ställverket i Katrineholm slagits ut. Sedan fick vi stå ytterligare ca 20 minuter här, på grund av enkelspårsdrift mellan Sköldinge och Flen.


På väg till Hallsberg med IC-tåg 51 den 26 mars 2012 mötte vi ett östgående tåg draget av Rc6 1377 utanför Valla, öster om Katrineholm. Detta lok har faktiskt aldrig varit orange. Det levererades med en gråvit provmålning inför anskaffningen av snabbtåget X2. Sedermera fick det en tämligen anskrämlig blå provmålning, innan det fick den vanliga "SJ-blå" färgsättningen.


Möte med MTRX tåg 2033 vid Valla, mellan Stolpstugan och Sköldinge driftplatser, den 18 december 2015. Det här var min sista tur på MTRX; efter ankomst till "Cst" var därmed ett intensivt, spännande och utmanande år på MTRX över för mig.


På väg hem från Göteborg med X 2000 430 den 31 januari 2010 mötte jag ett annat X 2000-tåg vid driftplatsen Stolpstugan strax utanför Valla.


På väg hem från Göteborg med MTRX 2042 den 21 augusti 2015 mötte jag kollegan på 2043 vid Stolpstugans västra driftplatsgräns.


Möte med Skandinaviska Jernbanors tåg i Katrineholm den 5 mars 2015.


Fyra X2-tågsätt i Katrineholm, fotograferade från ett femte den 5 december 2011! Längst t.h. på spår 1 tåg 454 som fick problem med huvudbrytaren inte kom längre än till Katrienholm. På spår 3 tåg 429 som väntade på att tåg 426 skulle korsa och komma in till spår 4. Längst t.v. tåg 529 som passerade. Bilden är tagen från tåg 629.


Planenlig förbigång i Katrineholm den 26 september 2012. SJ 2000-tåg 540 passerar förbi IC-tåg 106, som jag körde.


På väg hem med "Snälltåget" 3940 den 14 juni 2016, fick vi vänta i Katrineholm på ett mötande MTRX-tåg.


Ser ni signalen ordentligt? Jaså inte det? Vintern 2009-2010 gick till historien som en av de stökigare. Efter flera milda vintrar hade järnvägens aktörer sakta men säkert sänkt garden och försämrat beredskapen. Något som man t.ex. inte fick ordning på förrän "Gumman Tö" själv gjorde jobbet var snöröjningen.


Den 24 september 2007 körde jag IC-tåg 622 från Karlstad till Stockholm. Här har jag nått Katrineholm och jag passade på att föreviga detta.


Katrineholm österut den 16 oktober 2013. Rakt fram ovanför spåret sitter en repetersignal, som visar grönt sken om nästa huvudsignal visar "kör". T.v. SJ 2000 433 på väg mot Göteborg


På väg in i Katrineholm med IC-tåg 51 den 4 februari 2013. T.h. på spår har just SJ 3000-tåg 624 ankommit från Karlstad.


Ett av de få Reginajobben jag hade på min grupp hösten 2007 var att klargöra en enhet i Hagalund och köra den som tjänstetåg till Katrineholm. Därifrån gick den som regionaltåg 601 till Hallsberg. Väl där växlades Reginan undan och ställdes av. Sedan återstod bara passresan hem till Stockholm! En tidig morgontur, javisst, men en skonsam sådan.


X 2000-tåg 437 gör uppehåll i Katrineholm på luciadagen 2009. Under hösten 2009 var jag pappaledig men körde en tur i månaden för att hålla igång kompetensen. Denna dag blev den en "spets" på Göteborg.


X12 3191 i Katrineholm den 30 april 2013. Här klev jag av, efter att ha "kört upp" på denna X12:a från Västerås. Kollegan SOJ fick fortsätta till Linköping. De tre X12:orna 3191-3193 ägs av Trafikverket, sedan Affärsverket Statens järnvägar upphörde vid årsskiftet 2012/13. De är som synes i stort behov av upprustning de också och vi får väl se vad som kommer att ske med dem.


En snarlik bild, tagen den 16 oktober 2013 när jag körde X12 3193 i tåg 2111.


"Triangelvändning" i Katrineholm den 1 mars 2012. Spåret längst t.h. förbinder Västra och Södra stambanorna och möjliggör att trafik västerifrån kan fortsätta söderut och vice versa utan riktningsbyte inne vid plattformarna. Likaså används triangelspåret för att vända fordon av olika skäl.


Strömbegränsningstavlorna väster om Katrineholm den 26 mars 2012. Vid en sådan här sektion i kontaktledningen ska drivmotorströmmen/eldynamiska bromsen vara så liten som möjligt, men den måste inte vara frånslagen. I bakgrunden närmar sig Hector Rails 441 002 Croft.


Infarten till Baggetorp västerifrån den 27 april 2015. Den f.d. banvaktsstugan t.v. har tyvärr förfallit kraftigt de senaste åren och står nu bortom all räddning.


Plankorsningen Viala i höstskrud den 18 oktober 2015.


På väg hem från Göteborg med "Raktåget" 106 den 22 juli 2010 mötte jag Hector Rail i Viala.


"Sista mellanblocket" innan Vingåker från Baggetorpshållet den 18 oktober 2015. Mellanblocksignalerna betecknas med den driftplatssignatur man lämnat, inte den man är på väg mot. Varför har jag inte kunnat få klarhet i. Nedåtgående tåg med udda tågnummer möter normalt signaler med udda nummer. Notera att skyltarna är av en äldre, emaljerad typ.


Sommarsemestern var över för år 2008 och arbetet tog vid igen. Den 6 augusti 2008 var kanske inte järnvägens bästa dag... Här förbigår Hector Rails tåg 41807, draget av 241 002 Skywalker, mitt synnerligen försenade 639 i Vingåker. Jag fick ATC-fel mellan Björnlunda och Stjärnhov och fick hanka mig fram i 80 km/h till Hallsberg, där lokbyte skedde. Vi var framme i Karlstad 2 timmar försenade… Ännu en dag vid järnvägen!


På väg in i Vingåker den 11 oktober 2011. Stationshuset uppfördes 1862 "assymetriskt, i enligthet med dåtidens pittoreska villaideal" (s. 58 i Stationshus av Gunnilla Linde Bjur och Kristoffer Engström, Balkong förlag 2010; f.ö. en fantastiskt trevlig bok!), och var mer eller mindre identiskt med (det första) stationshuset i Sparreholm, som fortfarande står kvar (jfr. ovan). Stationen återöppnades som regionaltågsstation 2003.


Grön vinter... Fristående försignalerna till västra infartssignalerna i Vingåker den 8 december 2014.


Plankorsningen "Berga" mellan Vingåker och Högsjö den 15 januari 2015.


Västra Stambanan sedd från förarplats. Soluppgång mellan Högsjö och Vingåker den 28 mars 2007.


På väg mot Karlstad med IC-tåg 639 den 4 augusti 2009 mötte jag Tågabs TMZ 108 i trakterna kring Högsjö på Västra stambanan.


I backen väster om Högsjö ligger banvaktsstugan Björkmon. Den är en av de ursprunliga och har varit i privat ägo sedan länge. Den förefaller dock vara övergiven sedan ett antal år tillbaka. Bilden är tagen på väg mot Stockholm med MTRX tåg 2032 den 27 april 2015. Notera även stengärdesgården t.h. Den tjänade dels till att markera ägogränsen, men också till att förhindra ev. gräs- eller skogsbrand orsakad av gnistor från ångloken. Det är ett imponerande arbete; stengärdesgårdarna längs våra järnvägar är snyggt och prydligt murade!


"Högsjömassivet"mellan Kilsmo och Högsjö badar i kvällssolen den 9 maj 2010. Här ligger landskapsgränsen mellan Närke och Södermanland; ännu står de gamla tavlorna kvar på ömse sidor om banan. Trafikverkets "trädsäkring" hade kommit en god bit på väg här och fram trädde gamla stengärdesgårdar och annat!


På väg nedför backen från "Högsjömassivet" ner mot Kilsmo med tåg 51 den 21 juni 2012 mötte jag ett sommartomt containertåg, draget av ett av Green Cargos nya Re-lok.


Innan trädsäkringen... På väg genom den snöbeklädda skogen mellan Pålsboda och Kilsmo den 31 januari 2010.


Pålsboda den 21 juni 2012. Den övergivna ytan t.v. var förr Norra Östergötlands Järnvägars (NÖJ) smalspårsbangård. Här kunde man byta tåg till Örebro S via Sköllersta resp. till Norrköping via Finspång och Kimstad. NÖJ förstatligades tillsammans med övriga östgötska smalspårbanor 1950. 1962 lades all trafik mellan Örebro S och Hjortkvarn ned. T.v. om bangårdsområdet ligger AB Svenska Häftstiftsfabriken. Det är oklart om det tillverkas häftstift där fortfarande, men jag kan inte låta bli att fascineras av företag med så tydligt nischade företagsnamn.


Den 27 april 2010 vände jag med mitt provtåg ("X2-sport") på spår 1 i Hallsberg, samtidigt som ett annat X2-tågsätt passerade på sin väg mot Stockholm.


Regionaltåg 621 framme i Hallsberg den 13 oktober 2010. Efter att alla resenärer gått av växlade jag undan enheten och kopplade ihop den med en annan X40-enhet. Sedan vidtog rast innan jag körde IC-tåget 626 tillbaka till Stockholm.


Jag körde IC-tåget 648 från Karlstad till Stockholm den 23 mars 2009 och här gjorde vi uppehåll i Hallsberg i snöstorm. Vädret var minst sagt lynnigt... Vindrutetorkaren hade emellanåt svårt att hålla rutan fri från snö och sikten var emellanåt obefintlig. Hallsberg är ett riktigt stationssamhälle som bildades när järnvägen drogs fram. Orten har allt sedan dess präglats av järnvägen och flera bolag bedriver verksamhet här, bl.a. SJ AB, Green Cargo och Hector Rail.


Nya tag, nya tåg. SJ:s nya IC-Regina marknadsförs som SJ 3000. Här ses X55 3345 i Hallsberg på en provtur den 19 april 2011.


Avbyte i Hallsberg den 20 september 2009. Den här dagen körde jag "Här-och-där-tåget" 174/175 från Stockholm till Hallsberg och 194/195 i motsatt riktning. De kallas "Här-och-där" för att de går över Västerås och Örebro till Göteborg, i stället för den "raka" vägen över Katrineholm. Tågen byter tågnummer i Jädersbruk strax utanför Arboga, eftersom de byter körplansriktning; de börjar i Stockholm och Göteborg som uppåtgående tåg, men i Jädersbruk blir de nedåtgående tåg. För resenärerna annonseras de dock som om de vore uppåt- resp. nedåtgående tåg hela vägen (i det här fallet 175 resp. 194). Låter det krångligt? "Näst sexualdriften är järnvägsdriften den svåraste att bemästra"! Ack så sant.


Den 18 december 2014 fick jag övningsköra på en provtur med MTR Express X74 74001. Färden gick från Tillberga över Västerås - Arboga - Frövi till Hallsberg, där vi bytte färdriktning och fortsatte tillbaka över Flen - Eskilstuna - Kolbäck. En trevlig runda i Mälardalen. Här har vi som synes nått Hallsberg. När enheten är i parkeringsläge är båda strömavtagarna uppfällda och både rött och vitt sken visas i de nedre strålkastarna, i båda ändar.


Den 29 juli 2015 var vi ute och provkörde "Sexan". I Hallsberg gjorde vi ett kortare uppehåll. Samtidigt passerade ett godståg, draget av Railpools TRAXX-lok 185 686.


Den 7 november 2016 var det dags för ett par av instruktörerna att examineras på Vectron-loket. Jag examinerade dem på STM, d.v.s. att köra med ETCS-utrustat drivfordon på bana med nationellt tågsskyddssystem (ATC). Loket skulle sedan provköras på en fiktiv Öresundsbro på Västkustbanan, varför färden gick till Halmstad. Här har vi växlat fram oss till personbangården i Hallsberg.


När jag kör genom Hallsberg, tycker jag att det alltid är intressant att se vilka lok som står uppställda framför lokstallet. Den 12 oktober 2015 stod ett antal Green Cargo- och Hector Rail-lok där i vanlig ordning, men också ett Vectron-lok från Siemens, som är utrustat med ETCS och provkördes av Hector Rail. Uppgifter gör tyvärr gällande att lokstallet från tidigt 1900-tal är rivningshotat, men än så länge står det kvar med sina två rundstall, sin ståtliga administrationsbyggnad och fristående vattentorn.


På väg in till Hallsbergs personbangård i höjd med "avbytet" med X 2000 432 den 16 april 2010.




Den 26 februari 2016 hjälpte jag instruktörskollegan BV att växla ett 143-lok från tillsynshallen till spår 5 utanför lokstallet. För mig var det ett bra tillfälle att förbättra platskännedomen i Hallsberg; tidigare har jag inte växlat så mycket just här.


Lokbyte i Hallsberg den 6 februari 2017. 143.060 skulle bytas ut och typiskt nog gick loket sist, varför jag fick ägna mig en stund åt en del omväxling. Först ställde jag båda loken på ett spår intill vagnarna, sedan växlade jag tillbaka 143.059 till vagnarna (t.v. i bakgrunden), och därefter växlade jag 143.060 till verkstaden. Sedna fick jag hämta ett annat lok och växla ut det till tåget, koppla ihop loken, bromsprova och köra vidare.


"U-gruppen" på Hallsbergs rangerbangård sedd från Västra stambanans spår den 15 januari 2007. T.h. ses ett av Hector Rails 161-lok.


Hallsberg är sedan gammalt känt bland lokförarna jargongmässigt för att infartssignalerna nästan alltid står i "stopp" när man närmar sig, vilekt är långt ifrån hela sanningen, men visst händer det, och det finns ofta ett skäl till det!


I Hallsberg ligger Sveriges största rangerbangård som man passerar när man kör eller åker på Västra stambanan. T.h. ses ett av Hector Rails godståg ankomma västerifrån den 26 september 2012. Tåget drogs av Taurus-loket 242 531 La Motta.


Den 15 april 2016 övningskörde jag Hector Rails "Frövi-tåg". Här är vi på väg på "U-gruppen" upp mot vagnarna på "R-gruppen".


Här närmar vi oss vagnarna på "R-gruppen", som har rangerats och bromsprovats och står mot en fällbar stoppbock. Väl framme med loket, släpps vagnarna mot loket. Efter ett förkortat bromsprov är det "bara" att köra iväg. Klart smidigt.


"I-gruppen" (infartsgruppen) i Hallsberg den 15 april 2016. T.v. ses rangervallen.


År 2004 blev ombyggnaden av rangerbangården klar; bl.a. uppfördes ett nytt rangertorn, som man kan se i mitten av bilden. Bortom tornet i bakgrunden ligger den s.k. I-gruppen, alltså infartsgruppen. Efter vallen och tornet följer R-grupperna (riktningsgrupperna där vagnarna fördelas) och i andra änden ligger U-gruppen, d.v.s. utfartsgruppen.


Hallsbergs rangerbangård den 25 oktober 2002. Jag var på väg hem från Motala med X1:or som varit på reparation, och passerade "Hrbg" på spår 105, som fungerar som förbigångsspår förbi rangerbangården.


Strax bortom tornet har Posten uppfört en ny terminal med spåranslutning. Anslutningen till Västra stambanan genererade en ny driftplatsdel; Hallsberg Posten (Hpn). På väg till Karlstad den 4 februari 2013 mötte jag ett av Tågabs timmertåg i höjd med den nya terminalen.


I Tälle väster om Hallsberg finns det anslutningsspår till/från Hallsbergs rangerbangård (Hrbg). Ett av CFL cargos godståg, draget av Traxx-loket 119 001, passerar ovanför oss på Västra stambanan den 3 juni 2015. Loket återlämnades sedermera till ägaren Alpha Trains, och har sedan dess bl.a. hyrts av Hector Rail.


Tälle sedd från spåret från Skymossen den 19 april 2016. Västra stambanans spår ses nere t.h.


Västerifrån ser det ut så här i Tälle. Ett av Tågabs containertåg slingrar sig över broar och backar på väg västerut från Hrbg den 16 april 2012.


Möte i Tälle utanför Hallsberg mellan MTRX tåg 2021 (som vi körde) och 2000, den 16 mars 2015.


Möte i regnet med Tågabs godståg i Östansjö väster om Hallsberg den 22 juli 2010.


Möte med CFL cargos godståg till Insjön, draget av 185 686, mellan Östansjö och Vretstorp den 23 mars 2017.


Trängsel i Vretstorp den 21 juni 2012. Jag fick stanna med mitt tåg 51 utanför Vretstorp, samtidigt som SJ 2000 626 körde förbi Skandinaviska Jernbanors tåg 89640 som anas på "mitt" spår i bakgrunden. Först sedan 89640 hade korsat över till uppspår och passerat mig kunde jag fortsätta mot Karlstad. Uppenbarligen fattade Trafikverkets driftledningscentral i Hallsberg ett operativt beslut som inte blev helt lyckat, man har rubricerat förseningsorsaken som "Felaktig ställverksmanöver". Normalt ska 626 gå före 89640 i Laxå och 51 ska möta båda dessa tåg på dubbelspåret utan konflikt. 626 var dock några minuter sent när det kom till Laxå och hamnade förmodligen bakom 89640. Nu blev alla tre tågen försenade (i de flesta fallen kördes förseningarna in); jag blev 7 minuter sen, likaså 89640, men 626 blev hela 11 minuter sen p.g.a. detta.


På aftonen den 6 mars 2015 möttes för andra gången någonsin två MTRX-tåg (jfr. nedan), denna gång vid Vretstorp. Snart är detta vardag som allt annat, men det kändes speciellt att få ha varit med om detta!


Möte med ett norrgående X 2000-tåg i backen upp genom Tiveden, mellan Vretstorp och Linddalen den 6 mars 2015.


Möte med ett annat MTRX-tåg på ungefär samma plats, den 2 april 2015. Notera stengärdesgården t.v., ett tydligt tecken på den möda och slit som lades ned vid järnvägsbygget för över 150 år sedan.


I betydligt bättre väder än i Östansjö på bilden ovan mötte jag ett annat av Tågabs godståg, draget av Rc2 009, vid Linddalen den 16 april 2012.


Vackra höstfärger i Linddalen den 26 september 2012.


Laxå (östra) den 16 april 2012. Till höger svänger Värmlandsbanan av.


En snarlik vy från Laxå (östra) den 9 oktober 2015. Till höger står ett av Tågabs timmertåg redo att svänga ut på Västra Stambanan.


Laxå den 2 april 2015. Till vänster står ett godståg från Värmlandsbanan redo att "svänga ut" på Västra stambanan efter min passage.


En annan bild på samma tema från Laxå den 5 december 2015. Vi fick vänta en stund på att ett av SJ:s X 2000-tåg skulle "svänga av" mot Värmlandsbanan.


Rc6 1407 med IC-tåget 622 i Laxå på morgonen den 12 maj 2008. Vi var sena (läs mer nedan) och fick vänta här på att få komma ut på "Stora banan".


På väg genom Laxå den 9 september 2014 mötte jag ett av Tågabs godståg, draget av nyinköpta (f.d. SJ) Rc3 1045. En gång i tiden var Laxå en stor järnvägsknut, men sedan triangelspåret byggdes på 1960-talet går tågen österifrån direkt mot Värmland utan att behöva byta körriktning, och sedan dess har Laxås betydelse som knutpunkt mer eller mindre upphört.


På väg genom Laxå den 16 april 2010 med X 2000 432 från "Götet" till Stockholm.


Precis innan kurvan börjar, ungefär där lastbilssläpen står, går landskapsgränsen mellan Västergötland och Närke. T.h. om banvallen finns ännu en rostig skylt kvar, medan enbart stolparna (av gamla räler) står kvar t.v. om uppspåret (som jag kör på).


Möte med Skandinaviska Jernbanor mellan Finnerödja och Laxå på eftermiddagen den 5 mars 2015.


Kontaktledningsarbeten på nedspår mellan Laxå och Finnerödja den 4 februari 2014.


På väg västerut har man strax innan Finnerödja, där banan korsar E20, en ganska hänförande utsikt.


På väg upp genom den mörka skogen Tiveden mellan Finnerödja och Laxå den 6 februari 2009.


På väg genom Gårdsjö den 16 april 2012. T.h. svänger Kinnekullebanan mot Mariestad och Lidköping av.


Den 3 november 2008 var jag och mina elever på väg till Göteborg, när vi mötte ett av Hector Rails godståg, daget av 141.003 Starling, mellan Gårdsjö och Älgarås.


Enkelspårsdrift mellan Älgarås och Slätte p.g.a. kontaktledningsupprustning den 9 september 2014.


Intill driftplatsen (station på "vanlig" svenska) Slätte står denna byggnad ännu kvar, med sin stora skylt som förkunnar "Fabriksförsäljning". Det var Televerket som hade försäljning där.


Ett historiskt ögonblick! För första gången någonsin möttes två MTRX-tåg varandra. Det skedde strax öster om Töreboda på Västra stambanan den 6 mars 2015. Vi körde X74 003 i tåg 2029 och våra kollegor i X74 002 körde tåg 2032.


Bron över Göta Kanal i Töreboda på Västra stambanan den 15 januari 2007. Raksträckan mellan Töreboda och Skövde brukar användas för höghastighetsprover. Det senaste svenska hastighetsrekordet på 303 km/h togs på morgonen den 14 september 2008 med Regina-motorvagnen X52 9062, inom ramen för projektet "Gröna Tåget".


Väntan på tågmöte i Töreboda den 9 mars 2015. Vi hade blivit försenade drygt en timme i Öxnered p.g.a. en miss från tågklareraren. Uppehållet här i Töreboda använde vi till att "stödfurnera" i den lokala Pressbyrån. Det pampiga stationshuset byggdes 1859 och är av samma typ som byggdes i Skövde och Alingsås. När Västra Stambanan byggdes tänkte man sig att Töreboda skulle bli en betydande stad i korsningen mellan Göta kanal och järnvägen, men riktigt så blev det inte.


Väntan på tågmöte på grund av enkelspårsdrift i Töreboda den 28 juni 2011. T.v. X55 3347 på provkörning och t.h. mitt X 2000-tåg 427 till Göteborg med X2 2030 främst.


Möte med Infranords mätvagn i Töreboda den 1 april 2015. Mätvagnen är ombyggd från en schweizisk restaurangvagn.


Möte med ett av Hector Rails "loktåg" mellan Moholm och Töreboda, draget av tyska mgw Service 185 642, den 21 augusti 2015.


Sommaren 2011 satte man nya kontaktledningsfundament mellan Töreboda och Moholm på Västra stambanan. Här har man dessutom satt upp en ljudsignaltavla med tilläggstavla "A" (som i Arbete). Föraren ska ge ljudsignalen (tuta på vanlig svenska) "tåg kommer" (en lång) upprepade gången tills tågvarnaren bekräftar för föraren att han har sett tåget och varnat de som arbetar på platsen.


Tågmöte med en annan X2:a på "högfartsrakan" mellan Töreboda och Mohôlm den 6 februari 2009.


Ny och gammal kontaktledning på "högfartsrakan" mellan Töreboda och Moholm den 9 mars 2015.


Möte med kollegorna på MTRX tåg 2029 vid "nollsektionen" i Moholm den 18 december 2015.


Tågmöte med en "X2-mult" strax väster om Moholm den 6 mars 2015. "Mult" kommer av multipeldrift/-körning, alltså två, eller fler, drivfordon/motorvagnsenheter som är sammankopplade och vars drivning styrs från den främsta förarhytten. Uttryck som "en mult", "en X2-mult" etc. är inte ovanliga i yrkesjargongen, men ter sig nog ganska obegripliga för en utomstående.


En spårriktare från Svensk Maskinpool mellan Väring och Moholm den 5 mars 2015.


Stopp in i Väring p.g.a. enkelspårsdrift och tågmöte den 26 september 2012. Mötande IC-tåg 100 drogs av Rc6 1409, av vissa entusiaster utnämnt till "Bästa loket".


Anledningen till enkelspårsdriften var detta banarbete. Här ses Infranords spårbyteståg i full aktion. Det är imponerande maskiner! Det är glädjande att se att det faktiskt sker underhållsarbete på järnvägen, emellanåt kan man nästan misströsta... Just denna dag gick väl inte precis till historien som den mest välfungerande; runt om i landet skedde flera signal- och spårfel, varav flera på Västra stambanan. Jag kom lindrigt undan, trots allt!


På väg mot Göteborg med IC-tåg 101 den 16 april 2012, mötte jag en "felvänd" X2:a strax väster om Väring. Normalt går alltid X2-tågsätten med drivenheten vänd söderut.


Möte med MTRX-kollegorna på tåg 2041 strax väster om Väring den 9 mars 2015. De ville visa oss hur starkt frontljus vi har...


På Ulvåker f.d. station på "högfartsrakan" mellan Skövde och Väring står stationshuset med tillhörande ställverksbyggnad kvar.


I andra änden av "högfartsrakan" ligger Skövde. Här stannar i stort sett alla X 2000-tåg mellan Stockholm och Göteborg, direkttågen undantagna. Även MTR Express och "Blå Tåget" stannar här. Under tåg 423 uppehåll den 6 februari 2009 mötte vi ett av Tågabs containertåg, draget av TMY 110. Loket har ett förflutet som Inlandsgods TMY 1132 (kallat "Lammet"), och bar då fortfarande IGAB:s målning.


Under 2010 återinförde SJ IC-tåg mellan Stockholm och Göteborg den "raka vägen", alltså på Västra stambanan, som följaktligen kallades "Raktåg"! Tågen gjorde få upehåll på sträckan och var därmed ett prisvärt alternativ till X 2000-tågen på sträckan. Den 22 juli 2010 körde jag ned fullsatta "101:an" och här gör vi uppehåll i Skövde. Rc6 1404 var ett av två lok (det andra är 1412, som jag f.ö. mötte i Skövde på vägen tillbaka!) som på prov målades grå inför SJ-ledningens beslut om fordonens färgsättning. Som bekant blev det svart för loktåg och grått för motorvagnståg. Båda loken är numera svartmålade. Sedan MTR Express trädde in på marknaden har "raktågen" i princip försvunnit.


Knappt två år senare körde jag "101:an" igen. Här i Skövde blev vi planenligt förbigångna av SJ 2000 425. Stationshuset byggdes 1859 efter samma ritningar som de i Töreboda och Alingsås, men byggdes om i jugendstil i början av 1900-talet.


MTR Express "Genrepståg" 2029 gör uppehåll i strålande solsken i Skövde den 5 mars 2015.


Månne fanns det guld i Skövde när jag körde SJ 2000 440 den 9 september 2014? Regnbågen var fin i alla fall och slutade inne på Skövde station!


Tågmöte uppe på Billingen den 26 september 2012. Jag körde "101:an" även denna dag och här möter vi SJ 2000 428 i Regumatorp.


Vintern kom tidigt till södra Sverige 2016. Så här såg det ut strax väster om Stenstorp den 7 november (!).


Möte med Tågfrakts containertåg strax öster om Falköping den 5 mars 2015. Loket är inhyrt från Hector Rail och har ett förflutet som SJ Rc3.


På väg in i Falköping den 29 maj 2013. T.h. ses en av Västtrafiks X61:or utanför den nya underhållsverkstaden.


På väg genom Falköping den 22 juli 2010. T.v. det stiliga stationshuset i funkisstil och lite längre bort det anrika järnvägshotellet Falköping-Ranten.


Utfarten i Falköping västerut den 24 september 2015. T.v. svänger Jönköpingsbanan av, ursprungligen Södra Stambanan.


På väg upp till Västra stambanans högsta punkt, ca 250 m.ö.h., vid Odensberg strax väster om Falköping, med MTRX tåg 12021 den 9 juni 2015. Lutningsvisarna läses från höger till vänster och visar att uppförsbacken övergår till horisontell bana där. Man ser också tydligt att det en gång i tiden fanns en plattform mellan spåren här.


Förbigång i Floby den 6 mars 2015. På "sidan" står ett av TM Rails containertåg, med ett modernt Siemens Vectron-lok som dragare.


Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 141.001 Ripley, vid kilometer 365 mellan Floby och Källeryd den 16 april 2010.


Dags att byta spår! Banarbete pågick på nedspåret mellan Källeryd och Herrljunga, varför jag fick "åka höger" denna sträcka.


Så här vackert var det mellan Källerys och Herrljunga, vid den s.k. Fåglaviksbanken, den 7 november 2016.


Fåglavik f.d. station den 9 mars 2015. Stationshuset byggdes 1858 och hör till ett av Sveriges äldsta. Exteriören är tämligen oförändrad och stationshuset är därför tämligen unikt. År 2014 föreslog Riksantikvarieämbetet att stationshuset skulle förklaras som statligt byggnadsminne.


På väg hem från Göteborg den 24 september 2008 mötte jag Tågabs Rc2 010 med tåg i Fåglavik.


Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 241.004 R2D2 den 20 mars 2008.


Strax öster om Herrljunga mötte jag detta Green Cargo-tåg med (stora!) Stora-boxar den 22 juli 2010.


På väg hem med MTRX tåg 2042 mötte jag detta godståg, draget av Hector Rails nyreviderade Rc3:a 143.059 Fenrisulven, vid Herrljunga östra driftplatsgräns den 21 augusti 2015.


Under en rast i Herrljunga den 9 oktober 2015 passade jag på att ta en promenad bort till Västra Stambanans stenvalvsbro över Nossan. Bron stod klar 1858 och var redan från början förberedd för dubbelspår, dock med engelsk (smalare) lastprofil. I samband med dubbelspårsbygget i början på 1950-talet breddades bron pietetsfullt. Det är onekligen imponerande att vi fortfarande idag, närmare 160 år senare, fortfarande kör på denna bro. Ytterligare en finns vid Lagmansholm.


Herrljunga passeras i 180 km/h den 27 januari 2010. T.v. närmast stationshuset stod ett av TX Logistiks godståg. Främst gick loket 185 642 "Günter 2", inhyrt från tyska mgw Service.


Försenad "mult" i Herrljunga den 1 mars 2010. Denna morgon körde jag X 2000 420, bestående av tågsätten X2021 + X2014, inalles 11 vagnar och två drivenheter, från Göteborg till Stockholm. Vi kom inte längre än till Lerum innan det tog stopp, tyvärr p.g.a. en olyckshändelse som drabbat ett annat tåg. Räddningstjänsten krävde frånkopplad kontaktledningsspänning och för att rädda batterierna på mitt tåg stängde jag av dem. Räddningsarbetet tog drygt en timme och vi kom iväg ca 75 minuter sent. Till Stockholm tappade vi ytterligare en kvart. Som synes var inte vädret heller det bästa.


Triss i Y1 i Herrljunga den 22 juli 2010. Kinnekulletåget körs av Arriva på uppdrag av Västtrafik.


På återresan med tåg 2040 under en provkörning den 15 januari 2015 stannade vi tidtabellsenligt i Herrljunga, även om det inte var något "riktigt" trafikutbyte.


"Dan före dan..." Den 20 mars 2015 körde vi ett sista genrep med full trafik innan trafikstarten den 21 mars. Här har vi nått Herrljunga med tåg 2032 på väg från Göteborg till Stockholm. Föraren hade blivit examinerad på vägen ner till Göteborg, så jag roade mig med att tjänstgöra som avgångssignalerare.


I Vårgårda finns denna smått unika hastighetstavla. Förr användes denna typ generellt på svensk järnväg, men den ersattes i början på 1970-talet av de runda gula tavlorna. Denna finns dock kvar med tilläggskylten "Till spår 2" och anger (som synes) "en lägre hastighet än 40 km/h genom förbindelser mellan två växlar i kurvläge med kort avstånd mellan de motriktade växelspetsarna" (TTJ modul 3H, sid 116), vilket syns ganska tydligt på bilden. I bakgrunden kommer Tågabs persontåg från Göteborg till Karlstad.


På väg hem med MTRX tåg 2032 den 5 oktober 2015 passerade jag bl.a. stenvalvsbron från 1858 över Säveån vid Lagmansholm. Uppifrån anar man ju inte hur stilig bron är. Jämför med bilden från Herrljunga ovan.


Möte med ett godståg draget av Hector Rails (då) nyinköpta (f.d. SJ) Rc3-lok 143.048 mellan Vårgårda och Algutsgården den 9 september 2014. Just detta lok gick f.ö. i Hector Rails första tåg den 13 december 2004, då var det dock inhyrt från SJ AB.


Möte med norska godsbolaget CargoNet mellan Alingsås och Algutsgården den 22 juli 2010. Loket El16 2202 såldes 2003 av norska NSB till Tågkompaniet, som i sin tur sålde loket vidare till TGOJ. Efter några år i svenskt tjänst såldes loken tillbaka till Norge.


"Två gröna" in i Alingsås den 7 november 2012. Ett banarbete pågick på spår 2 (normalhuvudspåret för nedåtgående tåg), varför mitt tåg fick ledas runt detta på spår 3.


Förbigång i Alingsås den 4 februari 2014. T.h. på spår 3 stod Tågab Rc2 006 med ett containertåg.


Korsande tågväg i Alingsås den 24 september 2008. Alingsåspendeln har just lämnat stationen och vi fick vackert vänta på att tågvägen låstes upp innan vi kunde fortsätta mot Stockholm.


Här vid Skaveryd, strax väster om Alingsås, togs första spadtaget för byggandet av Västra stambanan den 30 april 1855. Minnesstenen, som restes 1880, ses t.h. utanför bullerplanket.


Stopp i Norsesund i ruskvädret den 15 januari 2015. Vi fick stå här en liten stund på grund av pågående åtgärdsarbeten efter ett signalfel i Floda.


Betydligt bättre väder var det på morgonen den 22 april 2015, när jag körde MTRX tåg 12021 till Göteborg. Sjön Sävelången låg alldeles spegelblank. Sådana stunder är det extra trevligt att vara lokförare!


Fint väder var det också när vi mötte en X2-kollega i Norsesund den 24 september 2008. Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås är krokig och hårt trafikerad. Banans hastighet är lägre (X2 får köra 130-135 km/h) och trafiken är mycket intensiv; här samsas och trängs pendeltåg, fjärrtåg, X 2000-tåg och, inte minst, en mängd godståg. Även här gjordes kraftiga linjerätningar vid dubbelspårsbygget för ca 100 år sedan.


Möte med en norrgående X2:a i Floda den 16 april 2010.


Möte med Alingsåspendeln i Floda den 21 augusti 2015.


Stenkullen en liten stund tidigare samma dag.


Möte med ett av Green Cargos godståg i skymningen den 18 oktober 2015, mellan Jonsered och Lerum.


Utsikt från förarplats; Västra Stambanan vid Jonsered den 11 maj 2007.


Vacker morgon vid Jonsered den 9 september 2015.


Jonsered östra den 7 november 2012. Hit öppnades Västra stambanan från Göteborg den 1 december 1856. För ett antal år sedan flyttades pendeltågshållplatsen (formellt benämnd Jonsered västra) en bit västerut, bortom berget i bakgrunden. Uppe på höjden t.h. tronar Jonsereds herrgård, som numera tillhör Göteborgs universitet.


Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 241.004 R2D2, i Partille den 16 april 2012.


Partille den 29 maj 2015. Det stiliga stationshuset i jugendstil ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och stod klart 1901. Zettervall inspirerades av sin österikiske kollega Otto Wagner, som har ritat flera stiliga stationshus till Stadtbahn i Wien.


Infarten till Sävenäs rangerbangård vid Sävedalen den 18 december 2015.


Den 20 april 2017 var min uppgift att examinera en av "ombordarna" på Skandinaviska Jernbanors "Blå Tåget". Jag kom till "Kolonin" lite tidigare än övriga, och eftersom det var länge sedan jag klargjorde en 242:a, passade jag på att göra det, vilket gick bra; jag kom ihåg hur hag skulle göra. Loket för dagen var 242.531 La Motta, och bakom det stod 242.504 Mr Potato Head, som skulle dra "Gröna Tåget" senare samma dag.


Rörelse tillåten. Efter rundgång och bromsprov backas tågsättet ner från Sävenäs till Göteborg C. Den ur ombordpersonalen som är Särskild ombordansvarig (SOA) är också signalgivare vid växlingen. Här har vi fått växlingsväg, och kunde påbörja backningen.


I höjd med Sävenäs lokstallar mötte vi ett av MTR Express tåg på väg mot Stockholm.


På väg in mot Göteborg med IC-tåg 101 den 16 april 2012. Den nya vägbron Partihallsförbindelsen kallas av Göteborgshumorn för Röde Orm. T.h. ankommer ett Green Cargo-tåg med tomma stora "Stora-boxar" (eller SECU, som de formellt kallas) från Hisingen på det s.k. "Skäran-spåret".


Röde Orm sedd från andra hållet, när jag körde från Göteborg med SJ 2000 440 drygt ett år senare, den 29 maj 2013.


Nästan framme i Göteborg den 26 september 2012... "Tåg 101 står vid Göteborg 101 i 'stopp'". Mitt tåg var redan sent från start från Stockholm C (Cst) p.g.a. tidigare störning norr om Stockholm (tåget utgick från Uppsala), plus att det tog tid att dela tågsättet på Cst (visserligen spar man ett omlopp, men jag är inte helt säker på att det alltid är så lämpligt att, mitt i rusningen med bara 10 minuter tillgodo, hålla på med avkopplingsövningar där halva tåget fortsätter till Göteborg och andra halvan ska gå tom ut till depån i Hagalund...). Därtill kom banarbetet mellan Väring och Skövde (se ovan) med tillhörande enkelspårsdrift och reducerad hastighet förbi arbetsplatsen. När vi lämnade Skövde var vi 18 minuter sena, vilket jag hade reducerat till 15 innan vi kom ikapp Alingsåspendeln. Det hela toppades med en växel ur kontroll (den bortom signalen) och jag ankom Göteborg C till sist 24 minuter sen. I bakgrunden t.h. ses Skansen Lejonet.


Växling på "Smygen" den 5 december 2015. Detta spår möjliggör körning in till och ut från Göteborg C "bakvägen", på norra sidan om skansen Lejonet.


Nytvättade MTRX X74 74003 på "O-gruppen" efter att ha tvättats i tvättanläggningen i Göteborg den 6 mars 2015. Efter avslutad tvätt fick vi vänta en stund i solskenet på att få växla ner till plattform. I bakgrunden skansen Lejonet.


En sprillans ny "Regina" på uppställningsbangården i Göteborg den 16 april 2012. Dessa är avsedda för trafiken mellan Göteborg och Karlstad och körs av SJ i samarbete med Västtrafik och Värmlandstrafik. De har littera X52-E och är, precis som X55, försedd med det nya europeiska signalsystemet ERTMS/ETCS och "översättningslådan" STM för körning på ATC-bana. I övrigt är det en "vanlig" 3-vagnars Regina, men med en kiosk i DMB-vagnen.


Trafiken inleddes i början av juli 2012 och här ses X52-E 9078 redo att avgå som regionaltåg 368 till Karlstad den 26 september 2012.


Utsikt från förarplats innan avgång från Göteborg C den 11 maj 2007.


Under drygt två år från januari 2009 bedrev SJ AB egen IC- och X2000-trafik mellan Göteborg och Köpenhamn, delvis i konkurrens med de "vanliga" Öresundstågen. I IC-trafiken använde SJ från början egna X31K-motorvagnar, som tidigare användes i Öresundstågstrafiken. Alla byggdes om invändigt för att stämma mer överens med SJ:s övriga tåg. En skiljedom i januari 2011 fastställde att dessa tåg från början var avsedda för Öresundstågstrafiken och därför skulle fortsätta att användas där. SJ AB blev alltså tvunget att återställa dessa till "vanliga" Öresundståg och överlåta dem till de inblandade länstrafikbolagen. Vi Stockholmsförare körde inte dessa tåg, men vi har stött på dem i Göteborg, vilket jag gjorde den 25 augusti 2010, då X31K 4334 inväntade avgång från Göteborg C. Som resenär var man tvungen att tungan rätt i mun för att hålla isär de olika tågslagen, företagen och koncepten, skillnaden mot ett "vanligt" Öresundståg är inte så stor...


"Mitt" tåg 106 redo för avgång från Göteborg C den 26 september 2012. Just det här loket, som f.ö. är SJ:s 300:e Rc-lok, fick jag (stolt!) prova på att köra på Tågets dag i november 1984. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli!


Framme i "Götet". Den 25 oktober 2009 körde jag X 2000-tåg 441, som var en s.k. "mult", d.v.s. ihopkopplade två X2-tågsätt (2034 + 2001) med 304 meter tåglängd. Det var första gången jag körde "mult-X2" i linjetjänst. Tåget var välbesatt; det är alltid trevligt att se att många reser med tåg!


Framme i Göteborg med MTR Express provkörningståg 2029 den 15 januari 2015. Det var första, men definitivt inte sista, gången jag körde X74 dit!


X74 74003 på spår 7 på Göteborg C den 6 mars 2015, redo för avfärd mot Stockholm C som tåg 2040. Notera skyltningen!


Hög MTRX-närvaro på Göteborg C den 29 april 2015. T.v. X74 74003 på spår 5, som jag just ankommit med i tåg 12031. T.h. X74 74002, redo för avfärd mot Stockholm C från spår 7 som tåg 2040. Notera personalen som tvättar frontrutorna; under insektssäsongen blir rutorna snabbt nedkladdade av insekter och vindrutetorkare och -spolning rår inte på dem helt. För att sikten ska vara god måste rutorna skrubbas ordentligt.


I Göteborg huserar SJ i det s.k. VGJ-huset, en gång i tiden stationshus och förvaltningsbyggnad för smalspåriga Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ). På en av väggarna i de nyrenoverade personallokalerna finns denna stiliga karta över VGJ:s sträckning bevarad. Kartan och vinghjulen i sten på husets fasad visar på en (återhållen) stolthet över den egna verksamheten som var vanlig förr (liknande uttryck för denna stolthet finns bl.a. på Östra station i Stockholm och TGOJ:s lokstation i Eskilstuna), men som inte alltid är lika tydlig i dagens samhälle.

Värmlandsbanan


Värmlandsbanan hette från början Nordvästra stambanan. Strax efter att vi svängt av i Laxå passerar vi genom björkskogen vid Porla f.d. station. Porla är en gammal brunnsort med anor från 1600-talet.


Mellan Laxå och Hasselfors den 12 december 2005, på väg till Kristinehamn med X420-enheter som skulle skrotas.


Idyll vid Hasselfors utfart mot Laxå.


Möte med Tågabs tåg från Göteborg i Hasselfors den 21 juni 2012.


Möte i Svartå den 4 april 2012. Tåget, som var en transport för Benders och drogs av ett av Infranords Rc2-lok (f.d. ÖBB 1043, samma typ som Tågabs Rc2:or) och ett av Tågabs TMY-lok.


Svartå driftplats i riktning mot Hasselfors den 21 juni 2012. T.v. anas numera nedlagda Svartåbanans tidigare anslutningsspår från Örebro S.


Strax innan Degerfors går banan invid sjön Stor-Björken med utsikt över Ölsboda herrgård.


Intercitytåget 639 gör uppehåll i Degerfors den 4 augusti 2009. Ett planerat tågmöte i Svartå uteblev, varför vi fick göra ett lite längre uppehåll i Degerfors för att vänta in avgångstiden.


Tågmöte mellan 640 och 637 i Degerfors den 17 januari 2012.


Tågmöte mellan ett försenat SJ 3000 628 och mitt IC-tåg 51 i Degerfors den 19 november 2014. Anledningnen till förseningen var ett spårfel mellan Strömtorp och Björneborg (se nedan).


Strömtorp riktning österut. T.v. svänger f.d. Nora Bergslags Järnvägar (NBJ) mot Bofors och Nora av.


Strömtorp riktning västerut den 23 mars 2017.


Möte med ett av Tågabs tomvagnståg, draget av TMZ 108, i Strömtorp den 9 maj 2010. F.d. NBJ-linjen till Otterbäcken svängde av år vänster i bild, banvallen anans hitom det vita huset i bakgrunden.


På grund av ett spårfel mellan Strömtorp och Björneborg den 19 november 2014 var hastigheten nedsatt till 30 km/h innan felet blev åtgärdat. Detta ledde naturligtvis till förseningar. Vid dessa tillfällen, då nedsättningen sker utan signalering, ska man som förare ställa in nya takhastigheten i tågskyddssystemet (i mitt fall ATC) och anmäla det till fjärrtågklareraren (fjtkl). I mitt fall blev jag 23 minuter sen.


Mellan Strömtorp och Björneborg den 23 mars 2017.


Tågabs Z65 203 + 208 spända framför en X420-skrottransport i Kristinehamn, strax före avfärd till Nykroppa den 12 december 2005. Jag hade kört tåget dit och min kollega JP följde med till Nykroppa, medan jag och en Cip-kollega åkte pass hem.


På väg till Karlstad den 9 maj 2010 mötte jag Tågabs persontåg mot Göteborg i Kristinehamn.


På vägen hem från Karlstad med IC-tåg 648 samma dag mötte jag ett "Karlstad-X" i Kristinehamn.


Möte med Tågabs tåg från Göteborg i Ölme (med den fina förkortningen "Öl"!) den 29 april 2011. Under vintern och våren 2011 körde Tågab ett tågpar åt SJ (se nedan) och hyrde därför ett Rc3-lok av SJ för den egna trafiken.


Den 17 januari 2012 mötte vi Hector Rails 161.105 Callahan i Ölme.


Mellan Väse och Ölme på eftermiddagen den 5 november 2013, då jag körde SJ 3000 640 "hem" från Karlstad.


Den 5 november 2013 körde jag IC-tåg 51 till Karlstad. Trafikverket hade problem med hjälpkraften mellan Väse och Skattkärr, varför signalerna inte kunde visa "kör". Dessutom pågick bangårdsombyggnad i Skattkärr och mötesspåret där gick inte att använda. Detta ledde till stort "strul" och rejäla förseningar. Jag fick först vänta drygt 45 minuter i Kristinehamn, innan vi släpptes fram till Väse. Här fick jag möta IC-tåg 50 och ytterligare ett tåg, innan jag kunde fortsätta till Karlstad. Totalt blev jag 102 minuter sen!


SJ:s snabbtåg 621 blev rejält försenat den 4 april 2012 på grund av att det var spänningslöst i Hagalund på morgonen med stora förseningar som följd. Den enkelspåriga Värmlandsbanan har intensiv trafik och (för) få mötesplatser. Blir man sen får man "vackert" stå åt sidan och vänta. I Skattkärr mötte vi ett godståg som drogs av Tågabs Great Northern-målade T43 107.


På väg hem från Karlstad med IC-tåg 640 den 17 januari 2012 mötte vi Värmlandstrafiks Regina i Skattkärr.


Bron över Klarälven vid Karlstad Östra den 9 maj 2010. Stolparna t.v. stammar från smalspåriga f.d. Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ).


På väg in i Karlstad kan man inte undgå ortens kafferosteri!


Utfart från Karlstad den 17 januari 2012.


Rc6 1407 i spetsen för IC-tåget 622 på spår 20 i Karlstad på morgonen den 13 maj 2008. Eleverna hade klargjort loket och tågets ombordansvarige gjorde bromsprov. På vägen mot Stockholm skulle eleverna få uppleva både signaler som oväntat gick om i "stopp" framför tåget (i dimma i Svartå), signalstrul i Laxå och hastighetsnedsättning utan tavlor och baliser (s.k. § 28:5-nedsättning) i Katrineholm. Om vi blev sena? Jodå, närmare en halvtimme... Ännu en dag vid järnvägen! Lokets mörkblå målning var i mitt tycke den snyggaste (bortsett från den ursprungliga orange målningen). Den fick dock ge vika för den nya svarta målningen, som enligt mig också är helt ok.


Vintern 2010-2011 gick inte helt bra för järnvägen, den heller. Under en period under föråret 2011 anlitade SJ Tågab för att köra ett tågpar Karlstad-Stockholm ToR. På väg hem från en tjänsteförrättning i Karlstad den 22 februari 2011 fick jag förmånen att njuta av den oslagbara komforten i de bättre begagnade, men välbevarade, 60-talsvagnarna. Här står tåget redo för avgång i Karlstad.


Same same, but different! Knappt två år senare, den 4 februari 2013, körde jag hem samma tåg (640), men då utgjordes tåget av X55.


Framme i Karlstad med IC-tåg 51 den 4 februari 2013. Här blev jag avbytt av en kollega från Karlstad som sedan körde vidare till Oslo. För att få köra i Norge krävs (naturligtvis!) en kompletteringsutbildning. I Göteborg, Karlstad och Luleå har SJ förare som kan köra i Norge.


Mellansignalen Ks 133 på Karlstad C visar "Kör, 40" och IC-tåg 625 kan fortsätta sin färd mot Oslo. Karlstad C har få plattformsspår men en intensiv person- och godstrafik som ställer höga krav på alla inblandade. Tågklarerarna inne på tågx kunde dock sin station väl och det brukade fungera smidigt. Sedan 2014 är Karlstad C fjärrbevakad från "Fjärren" i Hallsberg.


På andra sidan växelkrysset sitter mellansignal Ks 134. Här var det trångt den 21 juni 2012. Först skulle Hector Rails 941.001 Morricone gör rundgång, innan jag kunde göra detsamma.


Framme på spår 1b i Karlstad med IC-tåg 51 den 5 november 2013, 102 minuter försenad... Det var nog första gången jag fick köra till denna del av spår 1, annars stannar man oftast på spår 1a (som på bilden ovan).


Karlstad C utfart västerut den 12 februari 2009.


Strax väster om Karlstad C, när man passerat bron över Klarälven, svänger banan till Skoghall av, den sista resten av f.d. Nordmark-Klarälvens Järnväg (NKlJ). Förr låg här treskensspår, men smalspårsskenan togs bort 1983. Bibanan har trafikeringssystsem S, d.v.s. endast spärrfärder får köras där.


Möte med en av Värmlandstrafiks "Reginor" i Skåre den 12 februari 2009.


Mellan Skåre och Klingerud den 11 april 2016.


Dubbelspåret mellan Klingerud och Stenåsen strax utanför Kil stod klart 2013 och har underlättat trafiken en del på denna hårt trafikerade bana.


Vid omformarstationen i Kil fanns denna ovanliga tavla, nämligen en urkopplingstavla. Vid den måste föraren öppna huvudbrytaren innan den spänningslösa sektionen passeras. Vid inkopplingstavlan i bakgrunden får huvudbrytaren slutas igen.


Stensåsens driftplats ligger på i princip samma ställe. Så här såg det ut den 11 april 2016.


Infarten till Kil österifrån den 11 april 2016. T.h. ansluter f.d. BJ från Borlänge. Ett av Rush Rails timmertåg är på väg ut på f.d. BJ mot Molkom.


Kil är en stor förgreningsstation, eller knutpunkt för all del, med linjer i fem riktningar.


Den 11 april 2016 var det äntligen dags för övningskörning i linjetjänst! Här står vårt tåg till Värtan (40100), draget av 143.064 Bifrost och 143.046 Prins August bakom ett tåg från Grums till Hallsberg, draget av 141.001 Ripley i Kil samma kväll.


Den 6 februari 2017 var det dags för egen loktjänst igen! Denna gång körde jag Fortum-tåget 48984 från Kil till Värtan. Som synes drogs tåget av de båda Hector Rail-målade 143:orna 143.059 Fenrisulfven och 143.060 Jernsida. Här ses tåget avgångsberett från Kil, efter förarbyte.


Kils stationshus den 13 oktober 2016. Hector Rail har sina personallokaler på övervåningen.


Besök inne på tågx i Kil den 12 februari 2009. Här styrs ännu signaler och växlar med ett el-med-el-ställverk från 1958.


Den 23 mars 2017 styrdes kosan åter till Värmland, då jag körde "Arvikasvängen". I Kil hade jag lite rast, och då passade jag också på att föreviga mitt 557 meter långa ekipage! Dragkrafter för dagen var 143.048 Saga, 143.046 Prins August och 841.002 Bullit.


Västra utfarten i Kil den 12 februari 2009. T.v. viker f.d. BJ av mot Göteborg, i mitten fortsätter Värmlandsbanan mot Charlottenberg och t.h. om den går Fryksdalsbanan till Torsby.


Samma plats från andra hållet. T.v. Fryksdalsbanan och t.h. f.d. BJ (idag Norge/Vänerbanan).


Fagerås var en gång station, men är nedklassad till hållplats sedan många år. Det ståtliga stationshuset står ännu kvar.


Högboda västerifrån den 12 februari 2009.


Mellan Högboda och Edane vid sjön Säveln den 23 mars 2017.


Vid Brunnsbergstunneln mellan Kil och Arvika har man dragit om linjen genom en ny tunnel. Den gamla tunneln och linjen har man behållit som uppställningsspår. En lång rad godsvagnar stod uppställda där. Strax efter att man kommit ut ur tunneln på väg västerut korsar banan sjön Värmeln på en lång bank och utsikten är hänförande!


Banken över sjön Värmeln dne 23 mars 2017.


Strålande vinterväder i Edane den 12 februari 2009.


I Arvika lastas flisen på Lycketerminalen, i sydöstra delen av stadens utkant. Vi växlar in "släpan" med diesellok, och elloken får följa med i transport. Det var första gången jag körde 841 (T43) efter utbildningen.


På väg in i Arvika den strålande vinterdagen den 12 februari 2009. Jag åkte linjekännedom denna dag, för att senare kunna köra sträckan på egen hand, eller ha med mig lokförarelever.


Tåg 40108 avgångsberett från Arvika på kvällen den 23 mars 2017. Färden hem till Värtan förflöt helt utan större problem, men jag blev påmind om att jag behöver finslipa min bromsteknik en del... Tids nog kommer jag lära mig ordentligt, men eftersom jag bara kör ca en gång i månaden kommer det antagligen att ta ett tag.


Åmotfors österifrån samma dag.


När jag nu ändå var ute och åkte linjekännedom på Värmlandsbanan bortom Karlstad passade jag på att åka hela vägen upp till Charlottenberg. En bit bortom stationen går nationsgränsen mot Norge. Förr rådde febril aktivitet här eftersom det var en gränsstation, numera råder stillhet över stationen. Under det korta uppehållet som Värmlandstrafiks Regina gjorde passade jag på att ta en bild i det vackra vintervädret.


På vägen tillbaka från Norge dne 10 mars 2017 mötte vi i Charlottenberg ett av våra västgående tåg med tomvagnar, draget av 161.101 Plissken.


Morokulien. På väg till Oslo den 9 mars 2017 fick jag åka med i förarhytten på SJ X 2000 619 och här ska vi strax passera den svensk-norska gränsen strax väster om Charlottenberg.


Norsk-svenska gränsen sedd västerifrån den 10 mars 2017.

Älvsborgsbanan och Norge-/Vänerbanan


Herrljunga åt (nordost) den 21 januari 2011. Jag åkte linjekännedom till Uddevalla och åter denna dag. Idag är hela banan fjärrstyrd från Trafikverkets trafikcentral ("Fjärren") i Göteborg, men fram till mitten av december 2010 tillhörde sträckan till Vara system M (även kallad TAM-sträcka), med lokalbevakade driftplatser bemannade med tågklarerare som kontrollerar sträckan dem emellan, sträckan Vara-Håkantorp var en kort fjb-sträcka (fjärrblockering), genom att lokaltågklareraren i Vara styrde sträckan till och med Håkantorp och sträckan mellan Håkantorp och Vargön hade linjeblockering, d.v.s. mellanblocksignaler som styrs av tågen själva, men driftplatserna (stationerna på "vanlig" svenska) var lokalbevakade. Vargön-Uddevalla var fjärrstyrd sedan tidigare. Vi börjar med att korsa Västra stambanan i plan. T.h. utanför bild svänger Älvsborgsbanan mot Borås och Varberg av.


Den 9 mars 2015 var det åter dags för linjekännedomsåkning, denna gång för MTRX lokförarelever. Sträckan över Öxnered är en typisk omledningssträcka. Här har vi kommit till Vedum. Stationshuset användes av revygruppen Galenskaparna när de spelade in sin film "Stinsen brinner".


Vi fick möta en av Kinnekulletågets Y1:or där. Just denna motorvagn kallas "Trötte Torsten" av personalen.


Möte med Kinnekulletåget i Vedum på återvägen den 21 januari 2011.


Vara den 21 januari 2011. Tidigare korsades UVHJ av smalspåriga Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) här. Smalspårsbangården låg t.v. i bild. Den sista resten (Vara-Nossebro) av det en gång stora smalspårsnätet lades ned 1987. Dock återstår två museijärnvägar på f.d. VGJ-sträckor; Skara-Lundsbrunns Järnväg och Anten-Gräfsnäs Järnväg.


Vara stationshus utgör sedan 2012 konstverket "The Blue Orange". Nog sticker det ut alltid!


I Håkantorp delar sig banan. T.h. svänger den tidigare smalspåriga Kinnekullebanan mot Lidköping av. Hela (järn-) vägen härifrån på f.d. UVHJ till Öxnered har fortfarande skarvspår, en allt mer sällsynt företeelse på våra järnvägar idag.


Grästorp Resecentrum står det stolt på stationshuset. Jämför gärna med denna bild från 1993.


Banan över "schlätta", som här mellan Grästorp och Vargön, är mestades spikrak flera kilometer. Det är inga större höjdskillander heller, bortsett från Halle- och Hunneberg som reser sig över nejden i bakgrunden. På sträckan med skarvspår får loktåg bara köra 50 km/h, medan motorvagnståg får köra 110 km/h. En något märklig regel kanske, eftersom det finns vissa motorvagnståg som har tyngre axellast än loktåg.


Tågmöte i Vargön den 21 januari 2011.


Vargön åt andra hållet senare samma dag. Stationshuset är numera rivet.


Mellan Vargön och Vänersborg, vid plankorsningen Slaggvägen, finns denna tämligen ovanliga tvåskens V-signal.


Vänersborg den 21 januari 2011. Stationshuset är en ganska imponerade träbyggnad, men bangården är något modest.


Vänersborg station sedd västerifrån den 9 mars 2015.


Strax väster om stationen i Vänersborg korsar banan Trollhätte kanal på en öppningsbar bro, även kallad "Tyska bron", som förefaller ha sett bättre dagar. Bron byggdes 1916.


Infarten till Vänersborg västerifrån.


Möte med ett av Infranords arbetståg i Öxnered på eftermiddagen dne 9 mars 2015.


Tågmöte i Öxnered på UVHJ-delen av stationen. T.h. bortom parkeringen anas f.d. BJ-delen (sträckan Göteborg-Kil).


Öxnered byggdes om för ett antal år sedan i samband med dubbelspårsbygget till Trollhättan. Tidigare korsade f.d. UVHJ och BJ varandra med ett spårkors.


Rakt fram går dubbelspåret mot Trollhättan (och Göteborg), men vi tar av t.h. mot Uddevalla.


På väg in i Uddevalla den 21 januari 2011. T.v. Bohusbanans spår från Göteborg.


Uddevallas stationshus, liksom övriga stationshus längs Bohusbanan, ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zetterwall och uppfördes 1903. T.h. Västtrafiks X12 3219, som vi åkte linjekännedom med.


Vi fortsätter söderut på f.d. BJ, även om bilden är tagen norrut! Här ses den öppningbara nya bron över Trollhätte kanal i Trolhättan.


MTRX X74 74001 på Velandabron utanför infarten till Velanda Södra på vägen hem den 9 mars 2015. T.h. ses förra Velandabron som övergavs när dubbelspåret stod klart. Utanför bild t.h. finns resterna av BJ:s första Velandabro.


Varpemossen den 16 mars 2015. I bildens vänsterkant anans skylten till "skyddshelgonet" granen Fredrik (III).


Lödöse Södra hållplats och driftplatsen Alvhem. T.h. i bild svänger banan till Lilla Edet av. Nu har vi kommit ner i Göta älv-dalen.


I Älvängen vänder den s.k. Alependeln. Karaktäristiskt för stationerna längs med det nybyggda dubbelspåret är hisstornen och gångbroarna över motorvägen.


Korsande tågväg i Älvängen den 9 mars 2015. En pendel är på väg ut.


Möte i Nol den 9 mars 2015 med en av "Reginorna" som körs mellan Karlstad och Göteborg.


I Bohus kommer vi nära Göta älv och t.h. ses ruinen Bohus färstning.


Väg, järnväg och sjöfart intill varandra, här mellan Bohus och Agnesberg. I bakgrunden Angeredsbron.


Vid Göteborg-Marieholm ansluter spårvägen på Angeredsbanan, som i stor utsträckning är byggd på f.d. VGJ. T.h. ses veterantågsföreningen Bergslagernas Järnvägssällskaps samlingar i Lärje.


Nästan framme i Göteborg, vid Gamlestadens hållställe. T.v. ses spårvägen och i bakgrunden bron "Röde Orm".

Västkustbanan


Den 23 februari 2016 åkte jag linjekännedom på Västkustbanan (VKB) från Ängelholm till Göteborg. Här följer några bilder från den resan. T.h. ses Trafikverkskolans område, som ligger i direkt anslutning till Ängelholms station.




Två bilder från Skälderviken, där banan löper direkt intill havet.


Hallandsåstunnelns södra mynning i Förslöv.


Möte med ett sydgående Øresundståg på andra sidan åsen, i Båstad norra.


I samband med dubbelspårsutbyggnaden av VKB har flera stationer hamnat långt från städernas centrum, mycket på grund av en i mitt tycke märklig inställning till järnvägen; att den utgör en barriär mitt i staden. Hellre då dra den långt utanför eller gräva ned den i tunnel... Denna avoga inställning har delvis bidragit till att VKB fortfarande inte är dubbelspårig i hela sin längd. Stationen i Laholm kallas ibland för "Det lilla huset på prärien"...


I Eldsberga ansluter Markarydsbanan från Hässleholm.


Infartskurvan till Halmstad. T.v. ligger godsbangården.


Den 7 november 2016 var det dags för ett par av instruktörerna att examineras på Vectron-loket. Jag examinerade dem på STM, d.v.s. att köra med ETCS-utrustat drivfordon på bana med nationellt tågsskyddssystem (ATC). Loket skulle sedan provköras på en fiktiv Öresundsbro på Västkustbanan, varför färden gick till Halmstad. Här hsar vi kommit fram till Halmstad och växlar undan oss.


Halmstad C söderifrån. T.h. utanför bild låg smalspåriga (1 067 mm) Halmstad östra, som utgjorde startpunkt för Halmstad - Bolmens Järnväg (HBJ). Stationshuset står ännu kvar.


Vid driftplatsdelen Furet strax norr om Halmstad viker f.d. Halmstad - Nässjö Järnväg (HNJ) av år nordost.


På många ställen löper VKB parallellt med motorväg E6, som här, mellan Biskopstorp och Brännarp.


Möte med ett sydgående Øresundståg på "krysstationen" Brännarp.


Även Falkenbergs (nya) personstation har hamnat långt från centrum.


Gamal banan till Falkenberg finns kvar, för godstrafikens skull. Den ansluter (här från vänster) till VKB i Torebo.


I Hamra söder om Varberg tar dubbelspåret slut. Att få till ett dubbelspår genom/förbi Varberg verkar vara en hård nöt att knäcka. Trafikverket planerar en tunnel under staden.


En bit söder om Varberg går banan tätt inpå havet och denna dag rullade dimman in...


Här, i höjd med försignalen till Varberg, har man normalt en fin utsikt över Varbergs fästning, men denna dag var den dold i dimman.


Varbergs station söderifrån.


Uppehåll i Varberg med Vectron-loket 193 970 i samband med en examinationstur. Jag tog naturligtvis tillfället i akt att avporträttera loket framför det stiliga stationshuset.


I Varberg tar dubbelspåret vid igen. Här möter vi ett södergående godståg vid den punkt där Viskadalsbanan viker av mot Borås.


I Värö ses den gamla järnvägsbron t.h. om nuvarnade sträckning.


Möte med ett södergående timmertåg i Frillesås.


Vectron-loket 193 970 i Lekarekulle den 7 november 2016, där vi fick stå åt sidan och släppa förbi ett av SJ:s snabbtåg.


I Kungsbacka vänder pendeltågen från Göteborg.


Möte med en "Kungsbackapendel" strax söder om Mölndals nedre.


Här i Mölndal börjar storstaden göra sig påmind. Här finns god anslutning med Göteborgs Spårvägars spårvagnar och bussar.


Här i Almedal ansluter Kust-till-kust-banan från Kalmar och ett av CFL cargos godståg ankom samtidigt i backen ned från Mölndals övre.


I Almedal ses t.v. resterna av Lyckholms bryggeri och i bakgrunden tornar en av Lisebergs berg-och-dalbanor upp sig över tunnelmynnigen till Gårdatunneln.


Västkustbanan angör Göteborg C från Gubbero i en båge på en viadukt, som tangerar Skansen Lejonet.

Hem Lokförarvardag


Senast uppdaterad: 2017-04-23
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2017