Söderut

Hem Lokförarvardag


På denna sida följer vi först Södra stambanan (ursprungligen hette banan mellan Katrineholm och Nässjö Östra stambanan). från Katrineholm ner till Malmö. Sedan följer några avstickare; Godsstråket genom Bergslagen mellan Mjölby och Hallsberg, Jönköpingsbanan från Nässjö till Falköping, Skånebanan mellan Hässleholm och Åstorp, samt en del av Godsstråket genom Skåne och Västkustbanan från Åstorp, via Kävlinge till Lund, liksom Öresundsbanan och Kontinentalbanan.

Södra stambanan


På väg genom Katrineholm med SJ 2000 533 den 19 juni 2013. Här svänger vi av från Västra stambanan och kör söderut på Södra stambanan.


Åt andra hållet såg det ut så här den 29 april 2009, då jag fick förbigå ett av Hector Rails godståg i Katrineholm.


"Reset" i Katrineholm den 19 november 2008. X 2000-flottan drabbades hösten 2008 återigen av styrfel i strömriktarna, samt en del andra fel. SJ m.fl. arbetade med "Kraftsamling X 2000" för att få bukt med problemen, vilket man sedermera fick. Vårt tåg (523) fick först styrfel på nätströmriktare 1 för modul 2 i Nyckelsjön (mellan Stjärnhov och Sparreholm) och sedan i Flen fick vi styrfel på nätströmriktare 2 för modul 1. X2-drivenhetens fyra motorer är grupperade i två moduler. Får man styrfel på en modul faller den ifrån. Nu fick vi styrfel på båda modulerna, varför all dragkraft försvann. Vi kunde dock rulla till Katrineholm (där tåget ändå gjorde uppehåll) och resetta (underbar svengelska…) drivenheten där för att återfå dragkraften.


På väg in i Katrineholm söderifrån den 14 juni 2016. Västra stambanan kommer här in från vänster.


En titt ut genom sidofönstret på den vackra solnedgången strax söder om Katrineholm på kvällen den 23 april 2014.


Mellan Katrineholm och Simonstorp löper Södra stambanan mer eller mindre parallellt med riksväg 55, som här, strax söder om Katrineholm den 22 april 2009.


Mellan Strångsjö och Simonstorp ligger den f.d. stationen Ändebol. Banan går på en bank över sjön Fjälaren.


Mellan Strångsjö och Simonstorp går också landskapsgränsen mellan Södermanland och Östergötland. Skyltarna på båda sidor om banan som anger detta har fallit offer för tidens tand, vilket kanske kan anans på denna bild tagen på norrgång den 5 oktober 2010.


Möte med Veolias tåg 3940, draget av Hector Rails 242.531 La Motta mellan Strångsjö och Simonstorp den 19 juni 2013.


Möte med ett annat av Veolias tåg, draget av Hector Rails 141.003 Starling, i Simonstorp den 26 november 2010.


Mellan Näkna och Simonstorp har man denna fina vy över sjön Övre Vekmangeln.


Banvaktsstuga 410 mellan Näkna och Simonstorp vid sjön Övre Vekmangeln (strax söder om bilden ovan) den 6 november 2008. Fyra år senare fick stugan skatta åt förgängelsen.


Vid Näkna i höstskrud den 16 oktober 2013. Här i trakten tillbringade jag flera somrar i min barndom.


En bit norr om Åby, efter att man passerat Graversfors, slingrar sig banan längs med sjön Näknen. Banverket har här genomfört den s.k. "trädsäkringen", d.v.s. träd och sly närmast banan har sågats ned och röjts undan för att minimera risken för nedfallande träd som kan skada kontaktledningen. En del har upprörts över "kalhygget", men jag tycker det är riktigt trevligt när inte allt skyms av sly. T.v. syns den gamla enkelspåriga järnvägstunneln som övergavs när dubbelspåret här var klart 1960.


Tunnlarna söder om Graversfors var tidigare i dåligt skick. Trafikverket (tidigare Banverket) befarade då att löst berg eller betongbitar kunde rasa ned på tågen. Hastigheten sattes ned till 40 km/h förbi platsen i februari 2008. Hösten 2008 åtgärdares en av tunnlarna och i mars 2009 gjordes kompletterande arbeten. Därefter höjdes nedsättningshastigheten till 70 km/h på sträckan. Förseningarna reducerades, men eliminerades inte helt. Under första halvåret 2011 åtgärdades så tunnlarna och banan var avstängd under saneringsarbetena och trafiken leddes om över Nyköpingsbanan. Linjehastigheten här är normalt 140 km/h för tåg utan kurvöverskridande och som mest 180 km/h för tåg med kurvöverskridande, t.ex. X2.


På väg upp genom Kolmården den 5 oktober 2010.


Morgonhimmel över infarten till Åby station, norr om Norrköping, den 6 november 2008.


Åby station den 11 januari 2007. Här delar sig banan; rakt fram fortsätter Södra stambanan mot Katrineholm (ursprungligen Östra stambanan), och till höger viker Nyköpingsbanan av (Statsbanan Järna–Nyköping–Åby). När jag var yngre tillbringade jag somrarna i trakten. Då fanns det en cykelaffär i stationshuset (kanske finns den där än idag?) vari min första "stora" cykel införskaffades!


Möte med en X40, på väg mot Gävle via Nyköping, vid Åby stationsgräns (idag: driftplatsgräns) mot Norrköping den 6 november 2008.


Nya tavlor "Gräns för växling" i enlighet med JTF (de (då) nya trafiksäkerhetsföreskrifterna) i Norrköping i riktning mot Åby den 3 augusti 2009.


En medgivandetavla (den svarta kvadraten med två diagonala vita prickar som ska symbolisera signalbilden "snett höger") möjliggör dör en växlingsrörelse att passera huvudsignalen i "stopp" utan särskilt tillstånd. Tavlan förekommer inte särskilt rikligt, men i Norrköping i riktning mot Åby finns den som synes.


Möte med TX Logistiks godståg i Norrköping närmare tre år senare, den 8 november 2011. Loket hyrs av Railpool.


Tåg före. Det försenade X 2000 524 måste först lämna stationen innan jag fick "utfart" och kunde köra iväg med mitt regionaltåg 228 från Norrköping den 8 november 2011.


En gammal kämpe i Norrköping den 8 november 2011. En trevlig tur; jag hämtade tåget på morgonen i Hagalund och körde sedan tåg 341 (annonserades som 221) till Norrköping via Nyköping. Väl där vidtog rundgång, rast och bromsprov, innan färden tillbaka som tåg 228 anträddes. Rc3 1059 tillverkades 1970 och gjorde länge god tjänst vid SJ. Under många år har det sagts att "loktågens tid minsann är förbi", men än så länge klarar vi oss inte utan dem!


Den 26 november 2010 passade jag på att köra en "kompetenstur" till Linköping och åter. Under uppehållet i Norrköping med X 2000 532 passade jag på att ta en bild av manövervagnen UB2X 2519, som har fått en ny noskon på prov.


X 2000-tåg 543 gör uppehåll i Norrköping på sin väg mot Malmö den 29 april 2007. Främst går drivenheten X2 2022. Den här dagen började med "ett varv" på Uppsalapendeln. Sedan bytte jag av kollegan på ankommande 434 på Stockholm C. Jag körde via furneringsplattformarna på Norra Bantorget till Karlberg och åter, och sedan 543 till Linköping. Där vidtog överliggning. Dagen därpå klargjorde jag regionaltåget 218 (en X40-3) och körde det sedan till Stockholm över Nyköping. Efter rasten körde jag sedan åter "ett varv" på Uppsalapendeln. Sedan avslutades dagen med att jag körde ut det tåget till Hagalund.


Uppehåll med "Snälltåget" 3943 i Norrköping på vår väg mot Malmö den 20 juni 2016. Taurus-loket är en intressant bekantskap, och loktypen är enligt min uppfattning också en av de snyggaste av de moderna som rullar i Europa just nu.


På väg in till spår 7 på Norrköping C den 22 januari 2010.


Norrköping C mot Fiskeby den 19 november 2008. En Östgötapendel är på väg in. Järnvägen gör en krok runt Norrköping, varför tåg söderut först kör norrut en bit, innan banan viker av åt sydost. Backen upp mot Fiskeby är ökänd bland lokpersonalen, särskilt vid halt väglag, t.ex. under höstens lövhalkeperiod.


Broarna över Motala ström i Fiskeby är imponerande, tycker jag.


Höstfärger i Fiskeby den 25 september 2013.


En bit bort ligger en s.k. "nollsektion", alltså en spänningslös sektion i kontaktledningen. Den signaleras med nedkopplningstavlora och senast vid tavlan måste drivmotorströmmen vara frånslagen, annars uppstår ljusbåge och risk för att kontaktledningen bränns av och rivs ned. Efter att dåvarande Banverket (idag: Trafikverket) idkat s.k. trädsäkring fick vi dessutom en vacker utsikt över Motala ströms utlopp i sjön Glan.


Möte med Östgötatrafikens nya pendeltåg X61 på provtur mellan Fiskeby och Kimstad den 26 november 2010.


Banarbetet och spårbytet mellan Fiskeby och Kimstad fick ovanligt stor uppmärksamhet efter den tragiska olyckan i Kimstad på kvällen den 12 september 2010 då ett X 2000-tåg kolliderade med en traktor. En person avled senare av skadorna. Tjocka rubriker hävdade att lokföraren hade kört för fort och massmedia hade som vanligt (?) svårt för att ta reda på saklig och nyanserad fakta. En hastighetsnedsättning till 70 km/h fanns förbi banarbetet ca tre kilometer från driftplatsgränsen i Kimstad, men inte vid själva olycksplatsen. Efter uppröjningen i Kimstad sänkte man hastigheten till 40 km/h förbi hela banarbetet, ca 14 kilometer, tills arbetet var avslutat. Den 17 september 2010 passerade jag ett makadamtåg en bit öster om Kimstad.


Möte med en Östgötapendel-X14 vid Kimstads nyöppnade station den 26 augusti 2009.


I Kimstad svänger banan mot Finspång av. Det är en rest från den en gång smalspåriga Norra Östergötlands Järnväg, som gick mellan Norrköping Ö och Örebro S.


Möte i Kimstad den 17 september 2010. Smalspårsbangården låg mellan normalspåret och stationshuset t.v.


Den 9 juli 2016 var det enkelspårsdrift mellan Kimstad och Gistad, och jag fick vänta en stund på min tur.


Mellan Norsholm och Kimstad på väg mot Stockholm med X 2000-tåg 10530 den 17 maj 2011. T.v. ses Motala ström.


Mellan Kimstad och Norsholm kan man än idag ana banvallen t.v. där den smalspåriga Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ) gick.


Norsholm den 30 mars 2010. Jag körde tåg 512 från Linköping till Stockholm. Normalt skulle det ha körts X2 i detta tåg (som utgick från Jönköping), men denna dag kördes X40 i stället. T.v. ses orangeriet tillhörande Norsholms herrgård.


Skälet till enkelspårsdriften den 9 juli 2016 som nämndes ovan var att en av kollegorna hade drabbats av lokskada på ett av 241-loken, strax innan bron över Göta Kanal i Norsholm.


Norsholm den 3 augusti 2009. Här korsar Södra stambanan Göta kanal på en öppningsbar bro. Brosignalen visar fast vitt sken, vilket innebär att den rörliga bron är i kontroll och kan passeras.


En titt ut genom sidofönstret den 16 maj 2014, när jag passerade kanalbron i Norsholm med SJ 2000 528. Göta Kanal-båten m/s Diana låg vid kaj.


Mellan Gistad och Linghem, invid Törnevalla kyrka den 4 april 2009. Här löper Södra stambanan parallellt med gamla "Riksettan" en bit.


Det är inte svårt att se vad rallarna använde som riktmärke när de byggde Östra Stambanan sista biten in mot Linköping i början av 1870-talet! På morgonen den 30 mars 2010 fick jag vänta en stund vid infartsignal 121 till Linköping C innan jag fick köra in till plattform.


Möte med Green Cargos nyombygga Rd2 1091 i Linköping den 1 mars 2012.


Linköping C den 4 april 2009. I X 2000-trafiken byter lokförarna från Stockholm, Linköping och Malmö normalt av varandra här.


Linköping C på Valborgsmässoaftons morgon 2007. Jag ska strax köra regionaltåg 218 till Stockholm över Norrköping och Nyköping.


Fullt hus på Linköping C den 22 januari 2010. Fr.v. X 2000 523 på väg mot Malmö, X 2000 524 ("felvänt" med drivenheten X2K 2040 i "norr") på väg mot Stockholm, Östgötapendeln 8721 på väg mot Mjölby samt 226 som strax efter 524 avgång avgick mot Gävle via Nyköping och Stockholm.


X 2000 524 rullar något försenat in på Linköping C den 17 september 2010. Även denna dag var det "fullt hus". Efter att jag bytte av kollegan som kört från Malmö fick jag vänta en stund p.g.a. korsande tågvägar innan jag kunde köra vidare till Stockholm.


Förbigång i Linköping den 21 juni 2016, med dramatisk himmel i bakgrunden. Vårt "Snälltåg" hade försenats av enkelspårsdrift mellan Vislanda och Blädinge (se nedan), och här fick vi släppa förbi SJ:s X 2000 532.


Den 14 september 2011 rullade X 2000 526 in på Linköping C och jag bytte av kollegan från Malmö och körde vidare tåget till Stockholm.


Framme i Linköping med X 2000-tåg 533 den 15 november 2009, på dagen 19 år sedan jag inledde min (avlönade) järnvägsmannabana som konduktör på Roslagsbanan. Tåget blev ca 5 minuter sent, mest på grund av en sen anslutning i Norrköping, men jag hade också fått styrfel på en modul och det passade ju bra att resetta den i Norrköping. I Linköping vidtog fyra timmars kvartstid innan det bar av hemåt med 542.


I SJ:s personallokaler i Linköping finns denna lilla trevliga utställning som på ett enkelt sätt skildrar järnvägens historia i Linköping. Det är viktigt att man inte glömmer bort historien i dagens verksamhet.


Regionaltåg 251 från Stockholm till Linköping över Nyköping har just ställts av på spår 27 i Linköping natt mot den 19 december 2006. Därefter väntade knappt två timmars vila på det nedgångna hotellet Stångå innan jag skulle köra nattåget 2 tillbaka till Stockholm. Något år senare flyttades överliggningen till smått traditionella Frimurarhotellet ("Frimis").


Uppställningsbangården i Linköping den 29 april 2013.


X12 3194 på uppställningsbangården i Linköping den 29 april 2013.


Same same, but different! X12 3193 på uppställningsbangården i Linköping den 16 oktober 2013, efter att jag växlat undan fordonet efter ankomst Linköping med "uv" 2111.


Infarten till Linköping västerifrån den 1 mars 2012.


Vad kan man hitta på när man har tre timmars uppehåll med kvartstid i Linköping en söndag? Jag gjorde en utflykt till Malmslätt och besökte Flygvapenmuseum. Bland det mest intressanta fann jag utställningen om DC-3:an som sköts ned över Östersjön 1952 av sovjetiskt jaktflyg. DC-3:an bärgades 2004 och finns nu utställd på museet.


Malmslätt var tidigare en station och den 16 februari 2010 passerade jag den på väg från Jönköping. Stationshuset från 1902 i jugendstil ritades av SJ:s chefsarkitelt Folke Zetterwall. Sedan 1968 stannar inga persontåg här längre.


"Stopp" in i Vikingstad den 11 januari 2007. Jag var på väg upp med X 2000 526 och kom ikapp en av Banverkets elmotorvagnar, som först här kunde växlas undan.


X2-möte på slätten mellan Vikingstad och Mantorp den 18 mars 2013.


"Utfartsblocket" i Mantorp mot Linköping den 1 mars 2012.


Möte med SJ 2000-tåg 513 mot Jönköping vid Mantorp den 23 april 2014.


Sya f.d. station den 29 april 2009.


VIDA kör en del egna timmer- och trävarutransporter. Ett eget lok har man, TMZ 1406, som jag mötte den 29 april 2009 strax utanför Mjölby.


Möte med en av Östgötatrafikens X61:or vid infarten till Mjölby den 23 april 2014.


Mjölby norra utfart. T.v. svänger banan mot Motala av och t.h. fortsätter Södra stambanan mot Linköping.


Det är sällan man får se foton av tåg man själv kör. Här passerar jag Mjölby med X 2000-tåg 513 den 28 augusti 2006, under kompletteringsutbildningen i samband med anställningen vid SJ AB. Foto: © Calle Wickberg.


Spetsvändning med X2-provkörning i Mjölby den 27 april 2010. Här gick jag, som många andra, min lokförarutbildning. T.v. en Östgötapendel mot Norrköping. Några år senare började den även att köra till Motala. Vi kom österifrån på Södra stambanan och skulle nu fortsätta norrut mot Hallsberg.


Nya X55 3352 skiner i vårsolen i Mjölby den 1 mars 2012. Vi var ute på en övertagandetestkörning i direkt anslutning till X55-utbildningen.


Möte med TX Logistiks södergående "Coop-tåg" strax söder om Mjölby den 19 april 2016. TXL förlorade sitt trafikeringstillstånd hösten 2015, men är fortfarande ansvarigt för kontrakten med kunderna. Tågen i Sverige kördes först i samarbete med Rush Rail, sedermera med CFL cargo.


I Svartåns dalgång mellan Mjölby och Lindekullen med SJ 2000 533 den 18 mars 2013.


I Lindekullen växlades mitt tåg över till högerspår. Här ses anledningen till det; Trafikverket höll på att byta ut kontaktledningen på Södra stambanan och då hade man kommit en bit norr om Boxholm.


Möte med SJ 2000 505 i Strålsnäs den 23 april 2014.


Strålsnäs f.d. station mellan Boxholm och Lindekullen.


På förmiddagen den 29 april 2009 ville inte hjälpkraften längre på X 2000-tåg 524. I Boxholm var det färdigåkt och resenärerna fick byta tåg. Senare under dagen körde jag dit med ett ensamt Rc-lok för att bogsera det trasiga tågsättet till Hagalund. På bilden är det kopplat och klart, bromsprov är gjort och jag ska strax köra iväg. Loket har skruvkoppel och sidobuffertar och X2:an har automatkoppel typ Scharfenberg. För att kunna koppla ihop de två används ett s.k. övergångskoppel.


Boxholm söderifrån den 19 april 2016.


Strax söder om Boxholm har man byggt en ny depåanläggning för Östgötapendeln. Så här långt hade man hunnit den 19 juni 2013.


På väg genom Sommen med SJ 2000 544 på eftermiddagen den 19 juni 2013. Hela driftplatsen ligger mer eller mindre i en enda lång kurva, längs med orten och invid sjön med samma namn.


Möte med Green Cargos godståg 42037 mellan Boxholm och Sommen den 21 juni 2016. Tåget kördes av kollegan och vännen AF, som påpassligt uppmärksammade detta!


På väg genom Tranås den 18 mars 2013.


På väg hem från Malmö med "Snälltåget" den 21 juni 2016, mötte vi kollegan på södergående 3941, mellan Gripenberg och Tranås.


Den 4 april 2009 passerade jag Gripenbergs slott (t.v. i bild uppe på höjden) med ett extratåg till Kristianstad. Det är Sveriges största träslott, uppfört i barockstil under 1660-talet. Byggherre var fältherren och greven Carl Gustav Wrangel.


Den 11 januari 2007 passerade jag Gripenbergs slott från andra hållet när jag körde X 2000 526 från Malmö till Stockholm.


Möte med södergående "Snälltåget", draget av 242.516 Ferdinand mellan Ralingsås och Frinnaryd den 10 juli 2016.


Vacker utsikt vid Ralingsås den 18 mars 2013.


Åt andra hållet är det också vacker utsikt vid Ralingsås.


Lokstallsområdet i Nässjö på kvällen den 23 april 2014.


Rast i Nässjö den 19 april 2016. Jämte vårt tåg stannade en konkurrerande kollega från Green Cargo.


Vintern 2009-2010 sattes den svenska järnvägen på hårt prov. SJ beslöt att reducera trafiken och X 2000-tågen ersattes delvis av andra tågtyper. Så skedde bl.a. för X 2000-förbindelsen mellan Stockholm och Jönköping. Här ses X40 Z5 3716 i Nässjö den 16 februari 2010, närmare 45 minuter försenat (jfr. nedan).


SJ 2000 544 ankommer Nässjö på kvällen den 18 mars 2013. Jag bytte strax därpå av kollegan som kört tåget från Malmö och körde sedan vidare "hem" till Stockholm.


Framme i Nässjö den 19 juni 2013 med SJ 2000 533 (samma tur som den 18 mars ovan!). Jag hade just blivit avbytt av förarkollegan som körde vidare mot Malmö. Sedan hade jag närmare tre timmars uppehåll innan jag körde 544 hem igen.


Förbigång i Nässjö den 12 maj 2016. Vårt "Snälltåg" 3943 blev förbigånget av SJ:s X2000 505.


På väg söderifrån upp mot Södra stambanans högsta punkt, 315 m.ö.h., mellan Grimstorp och Nässjö.


På väg till Trelleborg den 6 november 2002 med X420 062, fick vi vänta en stund i Grimstorp på grund av enkelspårsdrift.


Mellan Ulfstorp och Grimstorp korsar banan Storesjön på en bank.


Möte med TX Logistiks Coop-tåg mellan Aleholm ("krysstationen" strax intill Sävsjö) och Ulfstorp den 23 april 2014.


Banvaktsstuga och snyggt välvd vägbro en bit norr om Sävsjö den 19 april 2016.


Körsbärsblom i Sävsjö den 23 april 2014.


Mellan Sävsjö och Stockaryd samma dag.


Stockaryd på kvällen samma dag. T.v. viker spåret in till Stockarydsterminalen. Här finns ett triangelspår, vilket kan vara bra att ha om man måste vända ett tågsätt, t.ex. p.g.a. ATC-fel.


Mellan Stockaryd och Rörvik på kvällen den 9 juli 2016.


Den 19 april 2016 var det rätt så lynnigt väder, med omväxlande solsken och kraftiga regnskurar. Här närmar vi oss Grevaryd med gt 40972.


Alvesta är Smålands andra stora järnvägsknut, efter Nässjö. Här korsas Södra stambanan av Kust-till-kust-banan (Göteborg-Kalmar). Som det anstår en ort med stark järnvägsanknyning står ett ånglok uppställt vid stationen. Bilden är tagen den 4 april 2009.


Drygt fem år senare, den 23 april 2014, såg det ut så här i Alvesta. Stationen är numera fjärrbevakad från Malmö-fjärren och en ny gångbro har tillkommit.


Uppehåll i Alvesta den 11 januari 2007. Jag körde X 2000 526 "hem" till Stockholm och passade på att ta en bild under uppehållet. T.h. anslutande Krösatåg.


Alvesta i riktning norrut på eftermiddagen den 4 december 2006.


På väg in i Alvesta den 14 juni 2016. T.v. det "Krösatåg" som vi fick "harva" bakom hela vägen från Älmhult, vilket gjorde att vi tappade tid...


Alvesta i riktning söderut den 23 april 2014. Rakt fram går Södra stambanan, t.h. svänger Kust-till-kust-banan av mot Värnamo (och vidare mot Göteborg).


Möte med SJ 2000 536 (med manövervagn UB2XK 2533 främst) mellan Alvesta och Blädinge samma dag.


Den 21 juni 2016 blev kontaktledningen och strömavtagaren på SJ X 2000 522 inte överens om tingens ordning, och kontaktledningen revs ned. Tåget fick evakueras och så småningom kom reparatörer på plats och enkelspårdrift förbi kunde anordnas. Vi blev ca 30 minuter sena med vårt "Snälltåg" 3943 denna dag. Här passerar vi olycksplatsen, där underhållsentreprenören som bäst håller på att reda ut "trasslet". Det skadade tågsättet kan månne anas i bakgrunden, ungefär där spåren försvinner i fjärran.


Infarten till Vislanda söderifrån. Notera den högerplacerade infartssignalen Vs 52 uppe i bryggan t.h. som nu har fått en pilskylt, men som tidigare saknade denna och då var det lätt att tro att den gällde spåret längst till höger Rätt placerade signaler reducerar risken för feltolkningar och potentiella obehöriga stoppsignalpassager.


Sedan december 2013 kan man åter ta tåget från Diö. Upplägget är en del av "Pågatåg Nordost" men trafikeras inom ramen för "Krösatåg Sydost". Regionaltågen körs mellan Hässleholm och Växjö, via Alvesta. Hållplatsen heter formellt Diö södra (Dis), medan "krysstationen" strax norr därom numera formellt heter Diö norra (Diö). Diös stationshus har också funnits som (klassisk) H0-modell.


Natten mellan den 1 och 2 augusti 2010 hade jag jour. Det var återigen dags att hämta en trasig X2:a (jfr. ovan). Denna gång gick färden till Älmhult, närmare 50 mil från Stockholm. X 2000 538 hade fått fel på tågvärmesäkringen på söndagseftermiddagen och kom inte längre (utan tågvärme fungerar inte strömförsörjningen på tågsättet). Färden ned med hjälploket började i Hagalund strax efter midnatt och tog knappt fem timmar. Här ses ekipaget ihopkopplat och redo för avfärd norrut, fotograferat med en enkel mobilkamera. I Mjölby kom en kollega och bytte av mig, något som jag var mycket tacksam för, eftersom jag vid det laget var ganska trött!


På väg genom Älmhult den 23 april 2014. T.v. anas ett tyskt DB 185-lok.


IKEA:s stora lager i Älmhult ligger precis intill Södra stambanan. Strax söder om Älmhult korsar vi landskapsgränsen till Skåne.


Gränsskylten mellan Skåne och Småland står väster om banvallen, strax söder om Älmhult.


Snapphanebygd. Mellan Älmhult och Killeberg.


Killebergs nyöppnade hållplats.


Mellan Osby och Tunneby står kilometerstolpen 500, räknat från Stockholm C.


I Osby ligger Brio Lekoseum direkt intill stationen (t.v. i bild).


Hästveda station på norrgång på eftermiddagen den 23 april 2014. T.v. står en X11, ännu i pågatågsmålning, men lätt förklädd till Krösatåg. Stationshuset t.h. i gult tegel stammar från 1860-talets senare del.


Det är något visst med att möta våren i Skåne! Här passerar jag kilometer 524 mellan Hästveda och Mosselund (mer känt som Ballingslöv) den 4 april 2009.


Ballingslöv har som många andra orter längs med "Södra stam" återfått persontrafiken. T.h. i bakgrunden ses inredningsföretaget med samma namn som orten.


Mellan Mosselund och Hässleholm en stund senare.


Möte med ett södergående godståg, draget av DB Schenker Rail Scandinavias 185 331, i Hässleholm den 21 juni 2016.


Hässleholm norrut den 21 juni 2016. Rakt fram fortsätter Södra stambanan norrut, t.h. viker ett Øresundståg av på banan mot Kristanstad och t.v. bakom viadukten viker Markarydsbanan av.


Utfarten söderut från Hässleholm den 23 april 2014...


...och infarten söderifrån senare samma dag.


På väg in i Hässleholm den 14 juni 2016. T.v. ansluter Skånebanan från Helsingborg.


Vi tar och svänger av från Södra stambanan i Hässleholm och vänder blicken österut. Den 4 april körde jag ett SJ-Eventtåg till Kristianstad. Här möter vi ett av DSBFirsts Øresundståg i Attarp.




Två bilder från en underbar vårdag på Kristianstad C. På den övre bilden lämnar ett av Skånetrafikens pågatåg, utgörandes av en inhyrd Reginamotorvagn, stationen för sin färd mot Helsingborg. På den undre bilden ses chartertåget, bestående av X2-tågsättet 14 (drivenhet X2 2014 med tillhörande vagnar) inför avgång. Invid stationen står den ståtliga Heliga Trefaldighetskyrkan i renässansstil. Den danske kungen Christan IV lät uppföra den under åren 1619 till 1628. Staden grundades 1614 men fick stadsprivilegier först år 1622.


Åter på Södra stambanan. Möte med ett av Green Cargos posttåg, draget av Rc4P 1322 (f.ö. den sist tillverkade Rc4:an) strax söder om Hässleholm den 23 april 2014.


Solnedgång över Finjasjön, söder om Hässleholm den 12 maj 2016.


Möte med ett Øresundståg strax norr om Sösdala återöppnade station.


Sösdala har ett stiligt stationshus i tegel. Notera även uthuset t.h., förmodligen afträde från början.


Mellan Sösdala och Tjörnarp mötte vi ett av Hector Rails godståg, draget av 241.002 Skywalker.


På väg genom Höör den 23 april 2014.


Här går det utför! Mellan Höör och Stehag en stund senare.


Ytterligare ett möte med Hector Rails godståg, mellan Stehag och Höör senare samma dag. Tåget drogs av 241.006 Calrissian.


Mellan Stehag och Eslöv.


Eslövs norra utfart den 13 maj 2016. T.v. svänger Marieholmsbanan mot Teckomatorp av, som genomgår en totalupprustning under 2016.


På väg genom Eslöv på väg norrut med SJ 2000 504 den 23 april 2014.


Vid Dammstorp mellan Eslöv och Örtofta.


"Krysstationen" Dammstorp mellan Örtofta och Eslöv i Skåne passeras i god fart söderifrån den 26 maj 2007.


Skåne par excellence? Mellan Örtofta och Dammstorp den 13 maj 2016.


I Örtofta ligger det ena av Sveriges två kvarvarande sockerbruk, om än danskägt.


Möte med kollegorna på "Snälltåget", draget av 242.516 Ferdinand, strax söder om Örtofta, den 19 april 2016.


Mellan Örtofta och Tornhill med SJ 2000 529 den 23 april 2014.


Skåne i ett nötskal? Åt andra hållet ser det ut så här mellan Tornhill och Örtofta. Bilden tog jag senare samma dag på väg hem med tåg 504.


Lund C norrut på eftermiddagen den 23 april 2014.


(Påga-) tåg före i Lund tidigare samma dag.


Möte med ett av Green Cargos södergående godståg i "Armaturkurvan" i Lund den 13 maj 2016. Byggnaden till vänster inrymde Nordiska Armaturfabrikerna (NAF) en gång i tiden, därav smeknamnet! NAF är sedan många år införlivat i den tyska bromssystemtillverkaren Knorr-Bremse.


Möte med ett Øresundståg vid utfarten från Lund den 23 april 2014.


På "blocket efter" kom detta pågatåg. Det är tätt mellan tågen på denna sträcka. I bakgrunden stadsdelen Jakriborg i Hjärup.


Utsikt söderifrån mot Lund vid Flackarp senare samma dag.


Möte med ett södergående godståg, draget av DB Schenker Rail Scandinavias 185 322, i Åkarp den 19 april 2016.


Vid Arlöv har man byggt en planskild korsning för bytet från (svensk) vänstertrafik till (dansk) högertrafik.


Arlöv från andra hållet knappt två år senare, den 19 april 2016. Här fick vi stå en stund innan vi släpptes ut på "Södra stam". T.h. ses Arlövs sockerbruk, ett av två som fortfarande är i drift i Sverige.


Den 3 februari 2016 fick jag följa med i hytten på tåg 42711 från Malmö godsbangård till Nyborg på Fyn i Danmark. Tåget drogs denna dag av 241.008 Galore.


Medan vi väntade på körtillstånd växlades ett annat 241-lok undan; 241.011 C-3PO. I bakgrunden ses tornet och rangervallen.


Utsikt över delar av Malmö från viadukten vid Östervärn samma dag. Nere t.v. ses ett pågatåg på Södra Stambanan in mot Malmö C.


Klargöring av 441.001 Cyborg på "Pistolen" intill tornet på Malmö godsbangård den 19 april 2016. På spåret intill stod 242.532 Lightyear.


Efter klargöring växlade vi loket via vallen till vagnarna på godsbangården. "Pistolen" ses nere t.v.


Tåg 40972 står redo för avgång från Malmö godsbangård en stund senare. Tyvärr var bromsen avstängd på tvä vagnar, varför vi bara fick köra i max 80 km/h.


På Malmö C och genom Citytunneln används numera s.k. tvåskenssignalering. Det är en förberedelse för det nya europeiska signalsystemet ERTMS/ETCS nivå 1, där optiska signaler och punktformig signalöverföring kommer att finnas kvar (på samma sätt som med ATC), men informationen på förarens panel blir densamma som på system E2, som t.ex. på Botniabanan (där optiska signaler saknas helt). Skälet till denna lösning är att radiosystemet inte klarar av så många telegramöverföringar som skulle krävas på tättrafikerade stationer som Malmö C eller Stockholm C.


På väg norrut från Malmö C den 23 april 2014. Spåret t.h. och det på viadukten leder till Kontinentalbanan (och vidare mot Trelleborg/Ystad resp. Öresundsbanan).


På väg ner i Citytunneln på Malmö C den 23 april 2014.


Framme på Malmö C nedre. Kollegan som ska köra tåget vidare till Köpenhamn står redo att byta av.


Malmö C den 4 december 2006. Tidigare körde SJ:s stockholmsförare X 2000 hit, men det upphörde i princip sommaren 2007.


Utsikt från plattformarna mot personbangården på Malmö C samma dag. Notera museifordonen t.h. i bakgrunden som växlades samman efter firandet av järnvägens 150-årsjubileum några dagar tidigare.


Bangårdsvandring med kollega BM på Malmö C personbangård den 4 december 2006.


Jag har just klargjort X2-tågsätt 5 (X2 2005 med tillhörande vagnar) i Malmö på morgonen den 26 maj 2007. Strax därpå växlade jag ned X2:an till plattform inför att den sedan utgjorde X 2000-tåg 526 mot Stockholm. T.v. skymtar en Nordwaggon-vagn. Själv stod jag "över ett kast" och körde hem 528 i stället.


Malmö C på kvällen den 10 januari 2007. Jag har just ankommit med X 2000-tåg 545, något försenad. Drivenheten denna kväll var X2K 2037, f.ö. den första "driven" jag körde själv efter uppkörningen i början av december 2006.


Viss Malmö-körning återkom för SJ:s förare i Stockholm i samband med tågplaneskiftet i december 2013 (T14). Den 23 april 2014 var det min tur. T.h. ses mitt tågsätt, SJ 2000 504, som endast stannade i Lund och Hässleholm på vägen upp till Stockholm.


"Snälltåget" 3940 klart för avgång på Malmö C den 13 maj 2016. Väl framme i Stockholm var 242-utbildningen klar, och därmed kunde jag lägga min femte loktyp vid Hector Rail till samlingen. Sedan blev det min tur att utbilda på rutinerna i Snälltåget-trafiken. Tyvärr för oss tog Snälltåget över tågdragningen i egen regi i oktober 2016.


Den 25 augusti 2016 åkte vår nye koncernchef med mig i hytten, när jag körde "Snälltåget" på ett par delsträckor mellan Stockholm och Malmö. Här ankommer vi Malmö C. Det var antagligen sista gången jag körde "Snälltåget" under överskådlig framtid. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


Utsikt från plattformarna mot personbangården på Malmö C den 23 april 2014. Jag har just fått körtillstånd. Jämför med bilden ovan.


Inne på SJ:s åkstation i Malmö hänger denna tavla som minner om fornstora dagar vid Statsbanan.

Godsstråket genom Bergslagen (Mjölby - Hallsberg)


Vi gör en avstickare norrut mot Hallsberg på Godsstråket genom Bergslagen. Hela sträckan mellan Mjölby och Hallsberg ska bli dubbelspårig, men bygget är långt ifrån klart när detta skrivs (januari 2017). Första delen till Skänninge blev klar i december 2010. Här möter vi en Östgötapendel i utfartskurvan i Mjölby den 19 april 2016.


Så här långt hade man kommit vid utfarten i Mjölby den 27 april 2010.


Skänninge den 19 april 2016.


Skänninge närmare sex år tidigare, den 27 april 2010, då dubbelspårsbygget pågick som bäst.


Möte med makadamtåg i Fågelsta den 3 juni 2009. Dubbelspårsarbetena pågick för fullt.


Fågelsta på norrgång den 27 april 2010. T.v. ses ett par godsvagnar på den igenvuxna smalspårsbangården. Det återstår att se när man återigen kan åka museitåg hela vägen härifrån till Vadstena på Wadstena-Fogelsta Järnväg.


Ytterligare en bild från Fågelsta, vid utfarten mot Motala.


Broarna över Motala ström och Göta kanal i södra infarten till Motala den 27 april 2010.


Samma plats knappt sex år senare, den 19 april 2016. Enkelspåret har blivit ersatt av dubbelspår.


Motala C samma dag. Den byggdes om tämligen kraftigt i samband med dubbelspårsbygget från Mjölby...


...vilket man kan förstå om man jämför med hur det såg ut sex år tidigare, den 27 april 2010, då jag mötte ett godståg på stationen. Normalt kör inte SJ:s fjärrtåg här, men de kan bli omledda denna väg vid större trafikstörningar t.ex. När jag jobbade på Citypendeln resp. DB Regio hände det att jag körde hit med fordon som skulle till Motala verkstad.


X1 3082 i Motala på morgonen den 4 november 2002. Enheten hade tidigare samma höst skadats i samband med en smärre kollision med stoppbocken i Kungsängen. Man kan ana bucklorna invid skyddsbuffertarna. I kortkopplet blev skadorna dock värre. Jag drog ned den till Motala under natten mellan den 3 och 4 november med X1 3053 i 40 km/h… Motala verkstad (idag Motala Train) gjorde ett förnämligt återställningsarbete och sedan dess var enheten i trafik ända tills att X1:orna togs ur trafik för gott. Notera slutsignalskärmarna i frontrutorna; batterierna på 82:an gick inte att använda, eftersom utrustningen i kortkopplet (där bl.a. batteriströmställare finns) var skadad. Ingen i Älvsjöhallen hade tänkt på att slutsignalerna på X1 försörjs med batterispänning. Som tur var stod det ett av TGOJ Trafiks Ma-lok i Älvsjö som väntade på hjulsvarvning, och jag lånade slutsignalskärmarna för denna resa. De återbördades naturligtvis efter återkomsten till Älvsjö.


Två 420-enheter sida vid sida i Motala på morgonen den 7 november 2002. T.v. 420 619 och t.h. X420 062. Vi hade kört upp båda två i "multipel" från Trelleborg under natten.


Det första SL-blå Vollzug i Motala senare samma eftermiddag. Tåget bestod av X420 062 + 047. Längst bak skymtar Motala verkstads lokomotor "Gulingen". Jag fick äran att köra hem detta tåg till Älvsjö och blev således den första lokföraren på Citypendeln att köra ett SL-blått tvåenheters X420-tåg!.


Ännu en Motala-körning. X1 3074 i Motala en 17 december 2002, redo för avgång tillbaka till Älvsjö som tåg 92310 mellan Motala och Hallsberg.


Motala verkstad den 3 juni 2009.


Önaskogens "krysstation" på dubbelspåret mellan Motala och Degerön den 27 april 2010.


Mellan Önaskogen och Degerön på det då tämligen nyöppnade dubbelspåret, den 13 mars 2001.


På väg hem från lokförarutbildningen i Mjölby den 13 mars 2001 fick vi vänta på tågmöte i Degerön, på linjen mellan Mjölby och Hallsberg. X10:an hade använts för att dra X1:or med sprickbildning i boggierna till Motala verkstad för reparation. På skolan i Mjölby passade man dessutom på att ge oss elever grundläggande fordonskännedom om X1 och X10.


Samma plats och samma situation, men ett annat tåg, drygt 15 år senare, den 19 april 2016.


Mellan Degerön och Godegård den 19 april 2016.


Vid södra infarten till Godegård löper banan vackert längs med kyrkogården.


Mellan Godegård och Jakobshyttan den 19 april 2016.




Jakobshyttan var tidigare en linjeplats, med växel in till omformarstationen. I samband med dubbelspårsbygget har man här t.v. byggt en ca 3,5 km lång driftplats, med enbart växlar i varje ände. På övre bilden ses infarten söderifrån vid omformarstationen (som egentligen utgör o:et i signaturen Jho), och på den nedre ses utfartsänden mot Mariedamm.


På väg hem från Motala den 25 oktober 2002. Strax söder om Mariedamm går banan naturskönt längs Skeppsjön. Körningarna till Tillberga och Motala var trevliga utflykter för mig som då, i princip, bara körde i SL:s pendeltågsområde.


Möte och förbigång i Mariedamm mellan Hallsberg och Motala den 3 juni 2009. Jag körde SKÅJ-tåget, draget av Rapid-loket t.v., och hade just mött ett av DB Schenker Rails godståg från Tyskland till Hallsberg (draget av ett EG-lok) och sedan fick vi vänta på att TiB:s Reginamotorvagn mot Mjölby skulle passera, innan vi kunde köra vidare.


Mariedamm driftplats den 19 april 2016.


X420 060 utanför Mariedamm den 10 december 2003. Med på tåget fanns representanter för DB Regio Sverige AB (DBS), DB Regio AG, SL och Citypendeln. Vi var på väg till Motala för en gemensam avslutning av projektet tillsammans med representanter för Bombardier och Motala Verkstad.


Dubbelspårsbygget mellan Mariedamm och Rönneshytta den 19 april 2016.


Södra infarten till Rönneshytta samma dag.


På väg till Motala med X1 3036 + 3013 den 25 oktober 2002 fick jag vänta på möte i Rönneshytta.


Dubbelspårbygget mellan Rönneshytta och Åsbro den 19 april 2016.


X1 3004 i Åsbro, i väntan på tågmöte den 15 januari 2003.


Åsbro den 27 april 2010.


Banvaktsstugan vid infarten till driftplatsdelen Skymossen söder om Hallsberg.


Här delar sig banan. T.v. leder spåret direkt till rangerbangårdens infartsgrupp och till höger går det s.k. "Långängsspåret" till personbangården.


Efter stormen "Helgas" härjningar i december 2015 tog trädsäkringen fart även på Skymossen, och sikten förbättrades betydligt. Vi kör här på spåret mot "I-gruppen".


Skymossen söderut på spåret från rangerbangården den 17 december 2002.


Ännu finns en obevakad vägövergång här, med tillhörande ljudsignaltavla. I takt med att dessa byggs bort får man allt mer sällan använda tyfonen, om det inte är fara å färde, förstås.


"Långängspåret" löper, som namnet anger, genom området Långängen i Hallsberg.


"Långängspårets" infart till Hallsbergs personbangård. Strax bakom den röda byggnaden löper Västra stambanan.

Jönköpingsbanan


Vi gör en avstickare på Jönköpingsbanan upp mot Falköping. På väg genom Äng från Jönköping på morgonen den 16 februari 2010.


X40 Z5 3716 i väntan på tågmöte i Forseum en stund tidigare samma morgon.


UB2X 2525 på Jönköping C på kvällen den 28 augusti 2006. Det var första gången jag körde ett X2-tågsätt, i samband med kompletteringsutbildningen när jag började på SJ. Min kurskollega BM hade kört ned till Linköping, och sedan körde jag resten av sträckan, inklusive hytt- och körriktningsbyte i Nässjö. Sträckan mellan Nässjö och Falköping kallas idag för Jönköpingsbanan, men är egentligen en del av den ursprungliga Södra stambanan.


Jönköping C på morgonen därpå, den 29 augusti 2006. Vårt X 2000-tågsätt, med drivenheten X2 2024 i spetsen, står redo för avfärd mot Stockholm över Nässjö. Närmare tio års hård tjänstgöring har satt sina spår på drivenheten… Kurskollegan BM och instruktionsföraren OV betraktar ombordstigningen i väntan på avgång.


X40 3316 på Jönköping C på kvällen den 15 februari 2010. X 2000-tåget var ersatt med en X40. Just denna enhet hade dessutom blockbromsen avstängd, varför största tillåtna hastighet var sänkt från 200 till 160 km/h, p.g.a. sämre bromsverkan som i sin tur inte medgav den högre toppfarten. Att försöka hålla jämna steg med en X 2000-körplan med ett långsamtgående fordon var inte så lätt, och en halvtimmes försening blev resultatet. Det i sin tur resulterade i att nattvilan "sprack" och tåget norrut fick avgå sent morgonen därpå.


Jönköping C mot Bankeryd den 7 oktober 2015. Jag passade på att åka linjekännedom mellan Falköping och Jönköping den här dagen, samtidigt som jag besökte järnvägsmässan Nordic Rail.


Infarten till Jönköping C från Bankeryd i motljus tidigare samma dag. Stationen och staden ligger vackert vid Vätterns strand.


Ut från Jönköping i backen upp mot Bankeryd har man en fin utsikt över Vättern.


Mellan Jönköping och Bankeryd samma eftermiddag.


Bankeryd mot Jönköping tidigare samma dag.


Utfartsblocksignalen Ho L2 i Habo samma eftermiddag. Den trekantiga tilläggstavlan med ett lodrätt streck innebär att signalen kontrollbekräftar (ett modernare ord för 'förreglar') en växel på linjen, i det här fallet linjeplatsen Brogården.


På väg in i Mullsjö från Falköping samma förmiddag.


Mellan Mullsjö och Sandhem finns denna stiliga bro över järnvägen.


I Sandhems driftplatsände mot Falköping ligger plankorsningen Stockholm.


"Två plankor" in i Vartofta samma kväll. T.v. anas banvallen som ledde mot Åsarp på f.d. Västra Centralbanan (VCJ), dock nedlagd redan 1918. T.h. gick f.d. Tidaholms Järnväg till Tidaholm.


På väg in i Falköping från Vartofta samma kväll.

Skånebanan och Söderåsbanan


Utfarten mot Helsingborg i Hässleholm på kvällen den 9 juli 2016. Södra stambanan ses t.v. På grund av banarbeten mellan Hässleholm och Lund blev vi omledda den här vägen.


Möte med ett pågatåg i Tyringe samma kväll.


Försignalen till Perstorp österifrån.


Möte med ett pågatåg i ett regnigt Perstorp den 10 juli 2016.


Mellan Perstorp och Hyllstofta löper Skånebanan parallellt med riksväg 21.


Klippan på kvällen den 9 juli 2016. I lokstallet t.v. i bakgrunden huserar Föreningen Veteranjärnvägen.


Vacker solnedgång mellan Klippan och Kvidinge den 9 juli 2016.


På väg österut genom ett regnigt Kvidinge den 10 juli 2016.


Mellan Åstorp och Ängelholm på f.d. Landskrona - Engelholms Järnväg, idag en del av Godsstråket genom Skåne, den 15 november 2017.


Åstorp är en riktigt knutpunkt, med linjer åt fem håll. Här kommer jag in från Hässleholmshållet.


Samma plats åt andra hållet dagen därpå, den 10 juli 2016. T.v. viker banan av mot Ängelholm.


Infarten västerifrån i Åstorp...


...och utfarten mot Billesholm, åt andra hållet. T.h. viker banorna mot Helsingborg och Kattarp av.


Norra Vrams f.d. station den 9 juli 2016. Inte långt härifrån ligger det stiliga renässansslottet Vrams Gunnarstorp. När denna sträcka fick fjärrblockering i oktober 2015 valde Trafikverket att sträcka ut Billesholms driftplats hela vägen till Åstorp resp. Teckomatorp, totalt 33 km. Signaltekniskt var det kanske fiffigt, men samtidigt kan inte alla trafikverksamheter förekomma (endast tåg och växling), vilket har ställt till det lite, inte minst för spårentreprenörerna, eftersom man inte kan ta sig fram som spärrfärd. Växling har sth 30 km/h, så det kan ta en stund att ta sig från Åstorp till Teckomatorp (eller vice versa) om man inte kan ta sig fram som tåg.


I Billesholm har man förberett för pågatågstrafik; plattformarna är redan på plats. Stationshuset är som synes byggt i samma stil som Norra Vram, ett minne från privatbanetiden på Landskrona - Engelholms järnväg, förstatligad redan 1896.


Svalövs f.d. station samma kväll. Det rikt ornamenterade stationshuset i tegel anas bakom träden t.v. om V-signalen. Det är byggt i samam stil som stationshusen i Teckomatorp, Kävlinge; Flädie och Lomma, längs f.d. Malmö - Billesholms Järnväg (MBJ).


Försignalen till Teckomatorp från Billesholm.


Teckomatorp på kvällen den 9 juli 2016. Här korsar Godsstråket genom Skåne med Rååbanan mellan Eslöv och Helsingborg.


"Avfarten" mot Åstorp från Västkustbanan i Kävlinge dagen därpå. Notera nedkopplingstavlan med släckt lykta, vilket innebär att skyddssektionen i kontaktledningen är spänningslös. Lyser lyktan är sektionen spänningssatt.


På väg genom Kävlinge på kvällen den 9 juli 2016. Stationshuset till höger.


Kävlinge åt andra hållet dagen därpå.


Västkustbanan mellan Lund och Kävlinge.


Västkustbanans infart till Lund är planskild med Södra stambanan, vilket är smidigt på många sätt. Nedspåret dyker ned under Södra stambanans spår och leder in till spår 1.

Öresundsbanan och Kontinentalbanan


På väg mot Öresundsbron den 3 februari 2016, mellan Forsieby och Svågertorp, mötte vi ett pågatåg på väg mot antingen Ystad eller Trelleborg.


När jag jobbade på DB Regio arbetade jag också i anbudsprojektet för Öresundstågstrafiken. Under en rekognoseringstur i början av mars 2006 blev jag välvilligt bemött av lokförarkollegorna från DSB och SJ och jag fick åka linjekännedom hela vägen från Malmö till Köpenhamn resp. Helsingør till Malmö. Från Kastrup fick jag dessutom köra! Det var intressant att få se och uppleva hur systemskiftet mellan danskt och svenskt signal- och ATC-system fungerar. Öresundstågen upplevde jag som väldigt lättkörda (sedermera fick jag Regina-utbildning vid SJ och tekniskt är de snarlika). Här möter vi ett annat Öresundståg i Svågertorp. Resan genom Danmark beskriver jag på sidan om DB Regio.


Vid Lernacken, vid Öresundsbrons landfäste i Sverige, sker bytet mellan "svensk" (15 kV 16 2/3 Hz) och "dansk" (25 kV, 50 Hz) linjespänning. Strax före urkopplingstavlan ("gubben" på stolparna) ska huvudbrytaren öppnas. Beroende på fordonstyp sker systemskiftet automatiskt. På 241-loken måste föraren göra ett aktivt val i lokets datorsystem.


Möte med ett Øresundståg på Öresundsbron den 3 februari 2016.


Den svensk-danska nationsgränsen är tydligt utmärkt på bron.


På den konstgjorda ön Peberholm tar Öresundsbron slut och både järnväg och motorväg dyker ned i Drogdentunneln bort till Kastrup på Amager. Här sker också systembytet mellan svenskt och danskt signal- och ATC-system. Gränsen går vid driftplatsgränsen mot Kastrup. Tavlorna som anger detta kan anas på de två kontaktledningsstolparna två stolplängder bortom utfartblocksignalerna. Motorvägen ses till höger och byggnaderna vid Kastrup anans i bakgrunden. Resan vidare genom Danmark beskriver jag på sidan om Hector Rail.


Nattlig hämtning i Trelleborg tidigt på morgonen den 7 november 2002. T.v. står X420 062 och t.h. 420 119, nyligen ankommen med färjan från Tyskland. De två enheterna skulle strax därefter kopplas ihop och sedan köras upp till Motala verkstad. Jag följde med framförallt som "tolk", men körde också från Nässjö ner till Trelleborg och från Stockaryd upp till Motala.

Hem Lokförarvardag


Senast uppdaterad: 2017-09-25
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2017