X1

SL Pendeltåg Hem



X1:or i försommargrönska. Uttran den 30 maj 2003.

X1:orna har under drygt 40 år utgjort stommen i pendeltågsflottan sedan trafikstarten i maj 1968. På slutet utgjorde de en dryg tiondel av hela flottan, räknat i "X1/X10-ekvivalenter", d.v.s. att en X60 motsvarade två X1/X10-enheter. Det finns få järnvägsfordon i Sverige som har presterat lika mycket som X1, när det gäller körda kilometer och antal transporterade passagerare. X1:orna hade en hel del driftstörningar genom åren, delvis beroende på "dumsnålhet" vid konstruktionen. Efter ett antal ombyggnader under framför allt 1980-talet blev de förhållandevis driftsäkra fram tills att de togs ur trafik, trots hårt slitage och minimalt underhåll. Under min tid som lokförare vid Citypendeln kände jag mig alltid tryggast när jag körde X1. Dessutom tycker jag att de var mycket roligare att köra än X10:orna, inte minst eftersom det var mer ”hantverk” att ”spaka” en X1:a, jämfört med den modernare X10:an.

Under 2005 sattes det nya pendeltåget X60 i trafik, vilket innebar att de äldre tågen skulle fasas ut. SL började med "Tysktåget" X420 under 2005. I takt med att X60 levererades togs sedan X1:orna ur trafik. Inledningsvis talades det om att ett antal X1:or skulle sättas i malpåse ett tag tills X60-motorvagnarnas driftsäkerhet blev tillfredsställande. SL kunde enligt uppgift också tänka sig att behålla ett 30-tal enheter som strategisk reserv för eventuellt kommande efterfrågeökningar. Riktigt så blev det dock inte. Utskrotningen började på allvar år 2006 och har sedan fortgått med viss ojämnhet fram till idag. I första hand skrotade man de enheter som bedömdes vara i alltför dåligt skick, samt de s.k. omriktarvagnarna, alltså de enheter som förseddes med statisk omriktare och motorventilatorer på 1990-talet. Man motiverade beslutet med att visserligen var roterande omformare dyrare att underhålla, men enklare. Omriktarvagnarna kändes enklast igen på de långa ventilationsschakten. Takten styrdes av fordonsbehovet och av X60-tågens driftsättning. X1:orna behölls dock väldigt länge, inte minst med tanke på att det nu är drygt sex år sedan den första X60-enheten levererades. Inledningsvis talades det om att ett antal X1:or skulle sättas i malpåse ett tag tills X60-motorvagnarnas driftsäkerhet blev tillfredsställande. SL kunde också tänka sig att behålla ett 30-tal enheter som strategisk reserv för eventuellt kommande efterfrågeökningar. Riktigt så blev det dock inte.

Under våren 2006 beställde SL ytterligare 16 X60-enheter som levererades 2007-2008, vilket därmed innebar att en X1-reserv egentligen inte längre behövdes. Dessa X60-enheter var främst avsedda för utökningen av trafikutbudet på Nynäsbanan. X60-tågens driftsäkerhet uppfyllde inte riktigt förväntningarna, varför SL och Stockholmståg kände sig nödgade att behålla ett 20-tal X1-enheter som trafikreserv under en ganska lång tid efter att den sista X60-enheten levererades. I princip tursattes inga X1:or som trafikfordon sedan sommaren 2008 men av och till tursattes de dock i insatstågsomlopp. Sedan tågplaneskiftet i mitten av december 2009 kördes inga X1:or planenligt i några omlopp, men de kom allt som oftast till användning som ersättning för X10 eller X60. Urvalet till skrotningen avgjordes i anslutning till att skrottransporterna skedde, beroende på status bland de enheter som var kvar vid det aktuella tillfället (se vidare nedan). Fyra X1-enheter stod uppställda på Stockholm C som ett extra reservtågsätt, utöver ordinarie reservtågsätt. Till sist återstod 15 enheter efter vintern 2010/11 som alla slopades den 1 april 2011, närmare 44 år efter att pendeltågstrafiken med X1 inleddes. En epok gick då i graven. De enheter som höll ut fram till slutet var X1 3005, 3008-3009, 3011, 3019, 3040, 3046-3047, 3061, 3067, 3081, 3085, 3088, 3090 samt 3094. Vidare stod X1 3016 avställd under tiden.

Utöver SL:s X1:or fanns X1 3013 och 3037, som såldes till Bombardier och användes för testkörningar med det nya signalsystemet ERTMS/ETCS, bl.a. på Botnia- och Ådalsbanan. När testerna var avslutade ställdes de båda enheterna av på Bombardiers område i Gävle. I oktober 2013 beseglades även deras öde då de drogs till skroten i Nykroppa.

Vägen till den yttersta växeln…

I juni 2004 skrotades enheterna 3050, 3099 och 3100. Enheterna var så pass skadade att det inte var lönt att sätta dem i stånd igen. X1 3050 hade skadats vid en transformatorbrand i Toresta mellan Bro och Bålsta tidigare under våren. 3099 hade stått avställd som reservdelsförråd sedan början av 2002 och hade "slaktats" på vitala delar. 3100, slutligen, skadades den 19 mars 2004 när ett tjänstetåg kolliderade med stoppbocken på vändspåret i Kungsängen. Enheternas vagnar delades i halvor för att passa på lastbilsflaken. Transporterna gick till Gladökvarn där enheterna skrotades.

Den 25 april 2006 drogs 3035, 3041, 3042, 3079 och 3086 av Tågabs Rc2 008 från Älvsjö f.v.b. skroten i Nykroppa i Värmland. Den andra transporten av X1 till Nykroppa skedde den 11 augusti, då enheterna 3024, 3053, 3068 och 3089 kördes till Kristinehamn för att senare dras upp till Nykroppa. Den tredje transporten av X1 till Nykroppa skedde i slutet av oktober och i början av november, då enheterna 3003, 3015, 3017, 3038, 3045, 3051, 3054, 3072 och 3074 kördes till Kristinehamn för att senare dras upp till Nykroppa. I december 2006 kördes 3018, 3021, 3064, 3083, 3093, 3103 samt 3104 till skrot.

Näst på tur stod 3023, 3027, 3030, 3057 (skadad strömavtagare), 3092 och 3097. Dessa ställdes upp i Hagalund i slutet av januari 2007 i väntan på transport till Nykroppa. Även 3026, 3062 och 3071 dömdes ut av Euromaint och slopades i väntan på skrot. I samband med att samtliga X10:or togs ur trafik p.g.a. brister i dokumentationen kring hjul- och boggiunderhållet kom dock 3023, 3030 och 3097 till heders igen. 3030 ställdes åter av i Hagalund och transporterades i början av mars tillsammans med 3027, 3062 och 3092 till Nykroppa. I mitten av mars slopades 3039, 3058, 3073, 3075 och 3087, vilka ställdes upp i Hagalund tillsammans med 3026, 3057 och 3071. I början av april kördes så 3026, 3058, 3071 och 3073 till Nykroppa och efter påskhelgen 2007 kördes 3039, 3057, 3075 och 3087 samma väg.

Mer glädjande var att ett par X1:or (3060 + 3067) fick en udda tjänstgöring, där de fick rycka in för Inlandsbanans räkning i trafiken mellan Östersund och Åre under Alpina VM i Åre. Enheterna återvände till Stockholm efter att evenemanget avslutats och ställdes inledningsvis upp i Hagalund, men återfördes i mitten av mars till Älvsjö och sattes åter i trafik.

I mitten av april slopades ytterligare 7 enheter; 3012, 3014, 3044, 3049, 3069, 3076 samt 3095 ställdes av i Hagalund. I slutet av april slopades även 3002. På kvällen den 30 maj 2007 var dags igen: 3014, 3049, 3069 och 3095 kördes iväg till Nykroppa. Knappt en vecka senare, den 5 juni 2007, kördes 3002, 3012, 3044 samt 3076 till Nykroppa. Man hade nu kommit dithän att det inte längre fanns några självklara enheter att skrota. Tidigare hade man slopat de sämsta enheterna, eller skapat bra enheter genom att byta ut de dåliga delarna mot bra delar från i övrigt mindre bra enheter (låter det krångligt?). Statusen på de kvarvarande X1:orna var alltså god!

I augusti 2007 ställdes 3055 av i Hagalund p.g.a. sprickor i boggierna. Den användes för brand- och evakueringsövningar under hösten (se bild längre ned). När övningarna var avslutade 2008 skrotades enheten. 3078 ställdes av p.g.a. trasig omriktare. I september ställdes även 3005 av efter att man konstaterat boggisprickor även på den men 3005 sattes åter i trafik under andra halvan av september. Efter en ”fågelsmäll” i Älvsjö (en fågel kommer för nära kontaktledningen och orsakar överslag som i sin tur orsakar avbränd kontaktledning) utbröt en mindre brand i taket på 3001, som därefter ställdes i Älvsjö i väntan på en ny huvudtransformator. I mitten av november 2007 gav SL Teknik klartecken till Euromaint i Älvsjö att börja plocka reservdelar från X1 3001. I slutet av november beslöt man att 3001, 3055 och 3078 skulle skrotas. Den 5 december 2007 kördes 3001, 3078 och 3080 till Kristinehamn f.v.b. skroten i Nykroppa. Under andra hälften av december 2007 ställdes 3031 och 3098 av i väntan på skrot.

I januari 2008 slopades även 3102. Den 18 januari 2008 kördes X1 3031, 3098 och 3102 till skroten i Nykroppa. I början av februari gjorde uppgifter gällande att 3010 och 3043 skulle stå på tur för skrotning. Den 5 mars 2008 drogs X1 3010 och 3070 till Kristinehamn av X10 3119 + 3165, f.v.b. skroten i Nykroppa. Den 16 april 2008 kördes 3007 och 3055 till skrot. I mitten av maj 2008 slopades 3036, 3037 och 3043. 3036 kördes till skrot i slutet av maj. 3037 såldes till Bombardier Transportation för att även den användas för ERTMS/ETCS-testkörningar. 3043 såldes till Norrköpings kommun, som använde enheten för räddnings- och evakueringsövningar. Den drogs till skrot den 22 november 2008. Den 19 december 2008 drogs också 3060 till skrot.

Under vintern och våren 2008-2009 användes X1:orna flitigt i trafiken. Därför dröjde det med vidare utskrotningar. I april 2009 slopades 3020, 3025 och 3065. Den 5 juni drogs 3020 och 3025 till skroten Nykroppa. En del av X1-B 3020 bevarades som nämnts av Spårvägsmuseet. Efter semesteruppehållet under sommaren 2009 kom X1:orna tillbaka i tjänst. I slutet av augusti beslöts att åtta enheter skulle skrotas. De skulle först tömmas på viktiga reservdelar innan de kördes iväg till Nykroppa. Den 11 september, onekligen ett ödesmättat datum, kördes 3023, 3032, 3056 och 3097 till skrot. I mitten av september 2009 slopades 3004 och 3034 och i slutet av samma månad slopades 3066 och 3101. Den 10 oktober 2009 kördes 3004, 3034, 3066 samt 3101 till skrot.

Även under vintern och våren 2009-2010 användes X1:orna flitigt i trafiken, trots att de inte längre tursattes i ordinarie omlopp. SL avvaktade med vidare skrotningsbeslut. I mars 2010 togs 3065 till heders igen. I stället ställdes 3016 av som reservdelsförråd. I maj slopades 3006, 3065 och 3082 inför skrotning. Den 18 maj 2010 kördes 3006, 3065 och 3082 till skrot. I mitten av juni slopades 3084 och 3096 som drogs till Kristinehamn av X1 3067 f.v.b. skroten i Nykroppa den 14 oktober 2010.

X1:orna behölls slutligen även under vintern och våren 2010-2011. De syntes i trafiken tämligen ofta även detta vinterhalvår. SL avvaktade med skrotningsbeslut för de sista enheterna fram till våren 2011. Den 1 april (!) slopades till sist samtliga kvarvarande X1:or inför kommande skrotning. X1 3016 hade sedan ett bra tag stått avställd, senast i Älvsjö. I mitten av april fick den sällskap av X1 3009, 3046 och 3090, som kördes från Hagalund till Älvsjö. Den 18 april kördes enheterna X1 3009, 3016, 3046 och 3090 till skroten i Nykroppa. Under andra hälften av juni 2011 beslutade SL formellt att de sista X1:orna skulle skrotas. Den 5 juli 2011 kördes X1 3019 och 3081 som nämnts till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Den 18 augusti 2011 drogs 3061, 3067 och 3085 från Tillberga till Arvika. De användes vid en brandsäkerhets- och tunnelevakueringsövning utanför Arvika. En av B-vagnarna fick X10-inredning. Enheterna skrotades successivt efter övningen och ännu i november stod A-vagnarna från 3061 och 3067 kvar i Arvika. Den 27 september 2011 drogs X1 3005 och 3094 av Tågab till Kristinehamn och vidare till skroten i Nykroppa. Den 29 oktober kördes X1 3008, 3011, 3040 och 3047 från Hagalund till Södertäljedepån och den 2 november följde även X1 3088. Slutligen drogs X1 3008, 3011, 3040, 3047 och 3088 av Tågab från Södertälje hamn till skrot på kvällen den 13 november 2011. Därmed blev SL-området helt fritt från spårgående X1:or. På sätt och vis sluts cirkeln; det var på Södertälje Södra (idag Södetälje hamn) som X1 3001 visades upp första gången i oktober 1967. En epok i Storstockholms kollektivtrafikhistoria var definitivt över.


Bort går de. Den 13 november 2011 drogs de sista X1:orna 3008, 3011, 3040, 3047 och 3088 till skrot av Tågabs TMY 105 och Z65 211. Här förbereds tåget innan avgång från Södertälje hamn.

Bevarade X1:or

När X1:orna började skrotas ut inleddes mer eller mindre ambitiösa ansträngningar för att bevara en eller ett par X1-enheter åt eftervärlden. Intresset från de etablerade museerna var dock inledningsvis tämligen svalt, men det var, och är, heller inte helt enkelt att härbärgera 50-100 meter X1-tåg så att det inte blir utsatt för väder, vind och skadegörelse.

Den 3 juli 2009 tog Spårvägsmuseet omhand en del av X1-B 3020. En "torso", bestående av förarhytten och en del av salongen bakom, har ställts upp på museet och iordningställts.

Under våren 2011 beslutade Sveriges Järnvägsmuseum (SJVM) att "verka för bevarande av en X1-motorvagn, reservdelar och dokumentation". Samtidigt såg man helst att lokala förmågor i Stockholmsområdet så småningom kunde bidra till att den hålls i rullande skick. Den 5 juli 2011 kördes enheterna 3019 och 3081 från Hagalund till Gävle. Järnvägsmuseet beslutade senare att X1 3019 skulle bevaras åt eftervärlden och 3081 skulle slaktas på reservdelar och sedan skrotas. I början av 2012 inledde Nynäshamns Järnvägsmuseum (NJM) diskussioner med SJVM om ett övertagande av X1 3081. I mitten av februari 2012 var ett avtal nära förestående och enheten kördes ned till Hagalund. NJM avsåg att hålla den i driftdugligt skick. Något övertagande kom inte till stånd och på kvällen den 16 november 2012 drogs X1 3081 till skroten i Nykroppa.

Utöver museifordonen är även X1-B 3096 bevarad åt eftervärlden och finns numera på Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Norra Kulla i Småland där den används vid utbildning av bomb- och minröjare.

Mer att läsa:

Beskrivning av pendeltåget X1

Jag har skrivit två artiklar i Svenska Järnvägsklubbens (SJK) tidskrift Tåg, dels X1 - problembarn och banbrytare i Tåg nummer 12/2001, dels Ärrade kämpars svanesång i Tåg nummer 12/2011. Jag har också skrivit en artikel (40 år med pendeltåget X1) i Svenska Motorvagnsklubbens tidskrift Motorvagnen nummer 2/2007.

I boken Svenska Elmotorvagnar (SJK skriftserie nr 76) av Tore Nordin finns också ett utförligt kapitel (Lokaltrafik i Stockholmsområdet) om X1:orna och dess föregångare resp. efterföljare.

Boken Pendeltåg i stockholmsområdet av Arne Hällqvist, utgiven på Trafiknostalgiska förlaget, beskriver initierat pendeltågstrafikens utveckling och jag rekommenderar boken varmt!

Jan Lindahl har på sin hemsida publicerat en mängd bilder av SL:s pendeltåg, inte minst X1:orna.

X1, från 3001 till 3104

Här nedan följer en X1-exposé, mer eller mindre i nummerordning. I möjligaste mån presenteras varje enhet med minst en bild, och det hade inte varit möjligt utan hjälp från andra fotografer och institutioner, eftersom flera enheter försvann ganska tidigt. Jag vill varmt tacka alla som bidragit med bilder eller uppgifter till denna sida! Foto där ej annat anges: © Johan Hellström.


X1 3001 en strålande julidag 1970 på Södertälje Södra. Foto: © Lennart Malmsten.


Sommaren 2000 gick det inte många pendeltåg, p.g.a. Citypendelns inledande problem med verksamheten. Här har jag dock lyckats fånga "Ur-X1:an", 3001, passerandes Hagalund den 1 juni 2000.


Tåg mot Södertälje med X1 3001 sist lämnar Stockholm C den 10 januari 2001.


Ett södergående pendeltåg med X1 3001 i spetsen bromsar in vid Solna den 23 augusti 2002. T.v. om tåget ses delar av Hagalundsanläggningen.


X1 3001 främst i tåg mot Bålsta vid Länna mellan Haninge centrum och Skogås den 22 september 2003.


X1 3001 i morgonsolen på Stockholm C den 11 november 2005.


X1 3001 i Älvsjöhallen den 18 januari 2006.


X1 3001 på spår 4 i Sundbyberg den 23 maj 2007.


X1 3001 uppställd i väntan på nya uppgifter, på spår 4 i Sundbyberg den 18 augusti 2007. Som synes hade Stockholmståg gjort en ”tvättaktion” och tvättat alla enheter inför höstens trafik. Lite ny färg skulle dock inte ha skadat… Eftersom inga större ansträngningar har gjorts för att bevara den första X1:an, är dess öde nu beseglat. Uppgifter gjorde tidigare gällande att Sveriges Järnvägsmuseum under våren 2007 brevledes erbjudits att ta hand om den. Intresset verkade dock vara svalt. I slutet av november 2007 beslöt SL Teknik att enheten skulle skrotas. Några dagar tidigare gav man klartecken till Euromaint i Älvsjö att börja plocka reservdelar från X1 3001. Enheten kördes därefter till skrot den 5 december 2007.

Den som vill kombinera musik och X1:or rekommenderas varmt att titta på musikvideon till ABBA:s låt The Day Before You Came från 1982. Den lär vara banbrytande i musikvideosammanhang, främst beroende på de påkostade inspelningarna från helikopter. Huvudsakligen är videon inspelad en gråmulen morgon på stationen i Tumba. X1:orna filmades både exteriört och interiört, dessutom filmades ett pendeltåg som kör över Årstabron från helikopter. Videon avslutas med att pendeltåget lämnar Tumba in i dimman mot Stockholm C. X1 3001 gick sist i det tåget. Jojo!


X1 3002 i Stuvsta den 19 april 2003.


En 36-årig trotjänare håller i Rotebro den 6 september 2003. Det var gott om tid denna lördagmorgon, så kunde unna mig att ta en bild under uppehållet. X1 3002 levererades 1967 och skrotades i juni 2007 efter 40 år i aktiv tjänst.


X1 3002 lämnar Barkarby på väg mot Västerhaninge på morgonen den 13 oktober 2004.


X1 3002 sist i tåg mot Södertälje i Karlberg några dagar senare, den 18 oktober 2004.


X1 3003 och 3020 på Stockholm C på 1990-talets början. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3003 i spetsen för ett Märstatåg i kurvan mellan Östertälje och f.d. krysstationen Glasberga den 30 maj 2003.


X1 3003 i Sundbyberg den 11 oktober 2003. Enheten kördes till skrot i november 2006.


X1 3004 i Hagalund 1968. I bakgrunden t.h. står X1 3001. X1:orna stationerades till en början i Hagalund, innan Älvsjöhallen stod klar. Foto: © Spårvägsmuseet.


X1 3004 i Åsbro, mellan Motala och Hallsberg, i väntan på tågmöte den 15 januari 2003. F.ö. en trevlig utflykt för en lokförare som då annars, i princip, bara körde i SL:s pendeltågsområde.


X1 3004 i Södertälje hamn den 4 februari 2003.


Gammal är äldst! Den 5 juni 2009 utgjorde X1 3004 ledande enhet i "söder" i X1-reservtågsättet på Stockholm C, invid avfurneringsplattformarna på Norra Bantorget. X1 3004 skrotades i oktober 2009 och lämnade därmed över "åldermannaskapet" till...


...X1 3005, här i Gnesta på kvällen den 29 maj 2004. "05:an", av årgång 1967, som fram till att den slopades i april 2011 var den äldsta X1-enheten som gick i trafik på slutet. Enheten skrotades i september 2011.


Det händer titt som tätt att X1:orna ännu får rycka in för sina yngre kollegor. Här ses "nestorn" X1 3005 sist i en "stompendel" mot Södertälje på Stockholm C på kvällen den 9 februari 2010.


X1 3006 vintertestades på Malmbanan i början av 1968. Här ses enheten i Kiruna. Foto: Gösta Bengtsson, ur Bengt Dahlbergs samlingar.


X1 3006, tillverkad 1967, gör uppehåll i Huddinge den 27 april 2008. Enheten skrotades i maj 2010.


X1 3007, första enhet tillverkad 1968, kallades (naturligtvis?) av en del för "Bondvagnen". Här rullar den ut på Tegelbacken vid Stockholm C på väg mot Södertälje en marsdag 1997. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3007 i Jakobsberg den 8 juli 2003.


Den 16 november 2005 i Älvsjö gick X1 3007 som ledande enhet i ett tåg mot Södertälje. Enheten passerade den yttersta växeln i april 2008.


X1 3008 i Ulriksdal den 28 mars 2007.


X1 3008 som ledande enhet i insatståget 2994 i Älvsjö den 12 oktober 2009. Enheten slopades i april och skrotades i november 2011.


X1 3009 i Gnesta i april 1971. Foto: © Göran Engström.


Närmare 30 år senare, den 10 januari 2001, lämnade X1 3009 Karlberg som sista enhet i ett tåg mot Kungsängen. Fem dagar senare påbörjade jag min lokförarutbildning vid Citypendeln. Enheten slopades i april 2011.


X1 3009 i Karlberg den 19 augusti 2002.


Den 18 april 2011 kördes X1 3009 tillsammans med 3016, 3046 och 3090 till skroten i Nykroppa. Här har tåget nått Katrineholm.


X1 3010 lämnar Solna station på väg norrut en solig dag 1970. I bakgrunden t.v. anas Hagalundsanläggningen. Foto: © Spårvägsmuseet.


Tvenne X1:or på Stockholm C den 30 mars 2004. X1 3010 skrotades i början på mars 2008 och 3039 mötte ödet drygt ett år tidigare i april 2007.


X1 3011 i Spånga 1968. Förmodligen rör det sig om en prov- eller leveranskörning. Foto ur Johan Hellströms samlingar.


X1 3011 sist i tåg mot Södertälje passerar Hagalund den 1 juni 2000.


X1 3011 (m.fl.) i Hagalund den 19 januari 2009. X1:orna var de sista åren (mer eller mindre) stationerade i Hagalund. De utgjorde en viktig reservkapacitet och det var inte ovanligt att flera X1-tågsätt var ute i trafiken varje dag.


X1 3011 höll länge ställningarna i pendeltågstrafiken. Den 27 januari 2011 gick enheten sist i ett insatståg från Upplands Väsby och har här just ankommit slutstationen Älvsjö. Enheten slopades i april 2011.


X1 3011 i Södertälje hamn på kvällen den 13 november 2011, strax innan avgång för transporten till skroten i Nykroppa.


X1 3012 sist i tåg mot Södertälje C rullar in i Södertunneln den 24 mars 2001.


X1 3012 i Hagalund den 30 maj 2007. Kort därefer kördes enheten till skrot.


X1 3013 såldes hösten 2006 till Bombardier Transportation, som använde den för provkörningar på Botniabanan och andra sträckor, inför införandet av det nya europeiska signalsäkerhetssystemet ERTMS/ETCS. Enheten byggdes om och förseddes med ny utrustning. Testerna avlöpte väl. Här ses hytten i X1-A 3013 i Hagalund den 3 april 2009. ETCS_panelen (DMI) ses t.h. om förarpulpeten.


X1 3013 i Hagalund tidigt på morgonen den 8 maj 2009. På långsidan står det ”Vi provkör ERTMS” och ”All information till tåget via radio”.


X1 3013 och 3037 avställda på Bombardiers område i Gävle den 22 april 2013. Enheterna kördes till skroten i Nykroppa i slutet av oktober 2013.


X1 3014 bromsar in i Stuvsta sommaren 1970. Foto: © Göran Engström.


En X1:a på ovanligt spår. X1 3014 sista uppgift innan skrot blev att den användes vid en katastrofövning i Stockholm i slutet av april 2007. Övningen skedde vid Eriksdal på Södermalm. Spåret dit från Stockholms södra har inte använts sedan i början av 2000-talet. En av de mer mytomspunna delarna är nog tunneln under Södersjukhuset. Där finns ett beredskapssjukhus, med en ingång från spåret. Öppningen är igenmurad, men det finns en dörr i muren. Efter övningen drogs enheten tillbaka från Eriksdal till Hagalund i väntan på transporten till skroten i Nykroppa. Här passerar ekipaget Årstaviken den 26 april 2007. X1 3014 kördes till skrot den 30 maj 2007.

För många år sedan diskuterades en användning av industri- och hamnspår i Stockholmsområdet även för persontrafik. SJ gav 1984 ut en skrift som hette Nya friska idéer om kollektivtrafiken i Stockholm, från SJ som innehöll många intressanta förslag. Enligt uppgift var skriften alldeles för kontroversiell och hela upplagan lär ha låsts in i ett skåp. Skriften fanns dock i Banverkets bibliotek i Borlänge! Ett av förslagen kallades "Söderslingan" (Slussen - gamla järnvägstunneln - Södra station - Södersjukhuset - Eriksdal - Skanstull (bibana till Södra Hammarbyhamnen och vidare mot Sickla och Saltsjöbanan) - Norra Hammarbyhamnen - Viking Lines terminal - Stadsgården - Slussen). I skriften finns flera bilder där en X10:a figurerar på spåren för att illustrera möjligheterna. Dagens Tvärbana är väl det närmaste man kommer idéerna i skriften, men de flesta av industri- och hamnspåren är idag antingen upprivna eller används mer eller mindre för godstrafik.


Världens snabbaste X1:a! X1 3015 användes i de inledande provkörningarna med korglutning 1970. Detta projekt ledde så småningom till X2(000). I samband med dessa provkörningar växlades 3015 upp för sth 200 km/h och "skrämdes upp" i 222 km/h mellan Moholm och Töreboda! Sedermera bestod 3015 av 3015A + 3042B och 3042 av 3042A + 3015B. Jag körde upp på 3015 den 9 augusti 2001. Här ses X1 3015 (A) sist i tåg mot Västerhaninge i Spånga den 22 september 2003. Citypendeln hade emellanåt svårt att hålla efter "utsmycknigar" på tågen... Enheten 3042 kördes till skrot den 25 april 2006 och 3015 mötte samma öde den 31 oktober 2006.




Den 26 mars 1976 gick Svenska Järnvägsklubbens (SJK) årsmötesresa i Mälardalen med en X1-enhet, som bestod av 3016-A och 3080-B! Som nämnts ovan kopplades "friska" enhetshalvor om efter olyckor och till en början behöll vagnarna sina ursprungliga nummer. Senare beslöt man att numrera om B-vagnarna så att de hade samma nummer som A-vagnen. På bilderna ovan har man kommit till Ekolsund på Västeråsbanan. Foto: © Lennart Malmsten.


X1-A 3016 + X1-B 3080 i Kvicksund den 26 mars 1976. Foto: © Lennart Malmsten.


Min dåvarande fordonskompetens samlad på en bild. X1 3016 och X10 3116 sida vid sida på Älvsjö bangård på sommaren 2003.


X1 3016 lämnar Upplands Väsby den 16 juni 2005. Enheten slopades i januari 2010 och skrotades i april 2011.


X1 3017 på mittspåret i Upplands Väsby den 9 augusti 2001, f.ö. ett av de första tågen jag körde efter uppkörningen. Ännu en dryg vecka skulle de s.k. 26-tågen, d.v.s. "kvartstågen" som gick mellan "stompendlarna" (de tågen som utgjorde stomtrafiken, d.v.s. 30-minuterstrafik) vända här i Upplands Väsby. Sedermera förlängdes de till Märsta.


X1 3017 i Märsta på kvällen den 18 september 2001.


X1 3017 vid Tanto, strax söder om Stockholms södra, den 20 juni 2004.


X1 3018 passerar Stäket den den 28 maj 2001, den sista trafikdagen för den gamla sträckan över Stäksön. Denna sträcka var en riktig flaskhals; enkelspår och en trilskande öppningsbar bro gjorde denna sista rest av gamla SWB mellan Kungsängen och Kallhäll mycket störningskänslig.


X1 3018 sist i tåg mot Nynäshamn lämnar Kungsängen senare samma dag.


Pendeltågsvardag. X1 3018 i Flemingsberg den 30 maj 2003. I bakgrunden kommer ett Linx-X2-sätt susandes. Enheten skrotades i december 2006.


Parallellkörning mellan X1 3019 och en SJ-Regina i Karlberg den 19 augusti 2002. Som synes kämpade Reginorna då med en del brister och silvertejpen tog allt som oftast till hjälp...


X1 3019 i Tullinge den 6 september 2003.


Möte med ett norrgående pendeltåg med X1 3019 ledande den 1 februari 2010, när jag var på väg söderut från Uppsala med tåg 841.


Mitt i "snökaoset" kämpade X1 3019 alltjämt på. Här ses enheten sist i tåg mot Märsta lämna Årstaberg den 16 februari 2010. Enheten slopades i april 2011.


Räddad åt eftervärlden! Den 5 juli 2011 kördes X1 3019 och 3081 till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle för att bevaras som museifordon. Här ses X1 3019 i Hagalund i samband med klargöringen.


X1 3020 sist i tåg mot Jakobsberg ankommer Stockholm C någon gång i slutet av 1980- eller början av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


Kappkörning på fyrspåret mellan Ulriksdal och Helenelund den 5 februari 2007. T.h. ett pendeltåg mot Märsta med X1 3020 sist.


X1 3020 ankommer Ulriksdal den 29 mars 2007.


X1 3020 håller i Skogås den 11 maj 2008. Svenska Motorvagnsklubben anordnade en utfärd med X1 3020 + 3096 med anledning av att pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet pågått i 40 år. "20:an" drogs till skrot den 5 juni 2009.


En del av X1-B 3020 är bevarad på Spårvägsmuseet.


Inredningen i X1-B 3020 den 11 maj 2008.


Tåg mot Kungsängen med X1 3021 i spetsen närmar sig slutstationen i augusti 1992. Fram till augusti 2001 gick tågen på det hårt belastade enkelspåret mellan Kungsängen och Kallhäll över Stäket. "21:an" på bilden var då ett s.k. "Monokeltåg". När man började med att montera förstärkta frontrutor började man (givetvis) med förarsidan. Rutan på biträdessidan fick vänta till senare. Därmed såg det ut som att X1:an hade monokel! Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3021 lämnar Stockholm C den 10 januari 2001.


Pendeltågstrafikens hjältar är och förblir X1:orna! Under vintern 2005/2006 fick de dock (som vanligt) bära hundhuvudet för allt pendeltågselände, oavsett om de hade bidragit till det eller ej. Företrädare för både Citypendeln och SL hävdade i media gång på gång att störningarna berodde på "de 40-åriga gamla tågen". Vad man inte sade var att X1:orna, trots sina konstruktionsmässiga tillkortakommanden och kända vinterkänslighet, trots en underhållsambition från Citypendelns och SL:s sida som knappast kunde kallas för hög och trots det enorma slitage som de dagligen utsattes för tack vare att fordonen utnyttjades till max, så gick de och gick de och gick de. Självklart försökte SL hitta en vettig anledning till att man betalat miljarder för det nya pendeltåget X60 och då ställdes X1:orna (och X420) per automatik i dålig dager. Här ankommer ett insatståg mot Tumba, med X1 3021 i spetsen, Sundbyberg den kalla morgonen den 21 mars 2006. Än verkade våren vara långt borta... Enheten skrotades i december 2006.


X1 3023 i sin glans dagar på Södertälje S den 12 maj 1972. Tågsättet utgjorde lillpendeln Södertälje S - Södertälje C denna dag. Foto: © Arne Hällqvist.


X1 3023 tillhörde den skara som länge tjänade Stockholms pendlare. Här rullar den in på Älvsjö station den 5 juni 2009. Den 11 september samma år kördes den till skrot.


X1 3024 på väg mot Ulriksdal i Årstaberg den 1 februari 2006. Enheten skrotades i augusti samma år.


Eftermiddagslugn i Märsta den 24 juli 2001. X1 3025 står närmast stoppbocken på spår 7. Enheten skrotades i juni 2009.


X1 3026 på väg mot Nynäshamn i Älvsjö den 27 december 1992. Enheten skrotades i april 2007.


X1 3027 rullar in i Tullinge den 10 september 2002.


X1 3027 på Stockholm C den 20 januari 2005. Typiskt för X1:orna är de utåtgående hyttdörrarna. Enheten skrotades i mars 2007.


En enhet som försvann tidigt ur flottan var X1 3028. Här ses den ledande i ett södergående pendeltåg i Ulriksdal 1970. Miljön här är totalt förändrad sedan 4-spåret byggdes på 1990-talet. Foto: © Göran Engström.


X1 3028 förolyckades i Märsta den 24 november 1971, då ett godståg inte hann stanna i tid vid infartsignalen i "stopp", utan och körde rakt in i sidan på ett pendeltåg som just avgått från Märsta. Hela enheten slopades, men angavs som skrotad i Vislanda först i december 1978. Foto: © Göran Engström.


X1 3029 passerar plankorsningen vid Antuna gård den 26 april 1984. Enheten skrotades 1986 efter en brand i Västerhaninge den 2 januari 1986. Foto: © Jan Lindahl.


X1 3030 sist i tåg mot Märsta i Ulriksdal den 9 februari 2005. Enheten skrotades i mars 2007.


X1 3031 lämnar Stockholm C och rullar ut på Tegelbacken den 24 juli 1999. Detta var SJ:s sista år som pendeltågsentreprenör.


Exakt två år senare gick enheten i "söder" i tåget mot Södertälje och ses här i Märsta. Enheten skrotades i januari 2008.


Stockholm C den 25 september 1997. X1 3070 kommer smygande förbi kollegan X1 3032 på "X1-reserven". Som synes var "32:an" ett "monokeltåg" på den tiden.


X1 3032 i Sundbyberg den 18 oktober 2001. Föraren har klargjort insatståget, som strax därpå skulle sättas in i eftermiddagsrusningen.


X1 3032 i spetsen för tåg 2719 i Södertälje hamn den 3 maj 2002. Jag körde strax därefter ned till Södertälje C och ställde av tåget. I bakgrunden X1 3057, som denna dag kördes på Gnestalinjen.


X1 3032 på vändspåret i Jakobsberg den 9 maj 2007. X1 3032 skrotades i september 2009.


X1 3033 gick som ledande enhet i ett tåg som spårade ur i Kallhäll i juni 1969. Enheten blev så svårt skadad att den skrotades efter olyckan. Andra enhet framifrån var X1 3015, som efter denna olycka reparerades och byggdes om för korglutnings- och höghastighetstester (jfr. ovan). Foto: © J. Hyltskog, SJ Reka/Järnvägsmuseum.


X1 3034 lämnar Stockholm C på väg mot Södertälje den 16 april 1998. Enheten skrotades i oktober 2009.


X1 3035 leveransklar i Linköping den 17 augusti 1968. Foto: Ulf Lindblom, © Hans Lindblom.


Möte med X1 3035 på "Årstagärdet" den 29 mars 2005. Enheten skrotades i april 2006.


X1 3036 håller i Karlberg på sin väg mot Södertälje C den 24 mars 2001. I maj 2008 passerade "36:an" den "yttersta växeln".


X1 3037 som lillpendel ankommer Tungelsta i november 1986. Enheten såldes i maj 2008 till Bombardier Transportation (BT), för att användas till ERTMS/ETCS-testkörningar, precis som 3013 (se ovan).


BT X1 3037 på mellanbangården i Hagalund den 23 april 2010. Enheten skrotades i slutet av oktober 2013.


Nyreviderade X1 3038 lämnar Stockholm C i tåg mot Södertälje den 16 april 1998.


X1 3038 i tåg mot Västerhaninge lämnar Älvsjö den 18 december 1999. Detta var i elfte timmen för SJ som entreprenör åt SL; den 6 januari 2000 tog Citypendeln över trafiken, och ordet pendeltågselände fick en renässans...


X1 3039 gick främst i det tåg som spårade ur i Älvsjö den 26 april 1994. Det tydligaste spåret efter det var att den fick tonade rutor i dörrarna, precis som X10. Här ses enheten några dagar efter olyckan. Foto: © Fredrik Lundström.


X1 3039 på väg mot Märsta håller på Stockholms södra den 9 mars 2005. Enheten skrotades i april 2007.


X1 3040 på reservspåret på Stockholm C den 17 april 1998. Notera det avvikande typsnittet i SL-loggan och frontsiffrorna; här har man använt SL:s (ursprungligen SS:s) smått klassiska typsnitt Esseltub i stället för den variant av Helvetica SL införde i mitten av 1980-talet. Jämför med bilden nedan!


X1 3040 främst i ett insatståg ankommer Älvsjö den dimmiga höstmorgonen den 24 september 2008. Enheten slopades i april och skrotades i november 2011.


X1 3040 för sista gången under spänning i Södertälje hamn på kvällen den 13 november 2011, i samband med iordningsställandet av den sista skrottransporten.


X1 3041 redo för avgång från Södertälje hamn den 18 november 2002.


X1 3041 mellan Älvsjö och Stuvsta den 19 april 2003. Enheten kördes till skrot den 25 april 2006.


Som nämnts ovan utgjordes X1 3042 sedan 1987 av 3042A + f.d. 3015B. Här ses nyombyggda X1 3042 i Märsta den 15 juli 1988. Foto: © Arne Hällqvist.


Inredningen i den nyombyggda X1 3042. Foto: © Arne Hällqvist.


X1 3042 flankerad av X10 3159 och X420 062 den 10 maj 2003. Enheten skrotades i april 2006.


X1 3043 i Ulriksdal den 9 december 2006. Enheten slopades i maj 2008 och såldes till Norrköpings kommun som använde den för räddnings- och evakueringsövningar under en tid. I november samma år drogs den till Nykroppa för att skrotas.


X1 3044, med nyombyggda X10 3148 i kopplet, passerar Gamla stan den 9 februari 2001 på sin väg mot Västerhaninge. Enheten skrotades i juni 2007.


X1 3044 på väg mot Nynäshamn i Bro den 23 maj 2006.


Två X1:or (3045 och 3084) blev i mitten av 1990-talet ommålade i SL:s "vanliga" blå färg, samma som på SL:s övriga banor. Av någon outgrundlig anledning målades taket blått (som på Saltsjöbanan och i tunnelbanan), i stället för grått (som på övriga pendeltåg och banor med kontaktledning). Genom Moder Jords försorg har taket blivit hyfsat grått ändå... Här ses då nyreviderade X1 3045 på Stockholm C den 25 september 1997. Enheten kördes till skrot i november 2006.


X1 3045 på Stockholm C två dagar senare, den 27 september 1997. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3045 rullar in på Stockholm C söderifrån den 28 juli 2000. Enheten kördes till skrot i november 2006.


Båda dessa enheters förarhytter var mer eller mindre i originalskick. På övriga enheter rustades hytterna upp i samband med ombyggnads- och moderniseringsarbetena på 1980- och 90-talen. Här ses A-hytten på X1 3045 i maj 2002. Då hade enhet ännu inte fått blinkande frontljus (en varningssignal till mötande tåg), utan strålkastarströmställaren var fortfarande original. Notera även hastighetsreferensen i mitten på förarpulpetens nedre del; med den kunde önskad toppfart ställas in, varvid motorströmmen styrdes ned när det aktuella värdet uppnåddes. På X1 har funktionen varit bortkopplad sedan länge, men den finns däremot på X10.


Den 9 augusti 2001 lämnade X1 3046 Upplands Väsby på sin väg mot Södertälje. Åskmolnen bullade upp sig hotfullt vid horisonten...


Karlberg den 7 december 2004. X1 3046 gick ledande i tåg mot Västerhaninge.


X1 3046 kämpade på. Den 25 augusti 2010 gick "46:an" ledande i tåg 2911 mot Älvsjö och ses här vid ankomsten till Stockholm C. Enheten skrotades i april 2011.


Vintern höll i sig länge i Stockholm 2009. X1:orna användes länge i stor utsträckning och fick rycka in när de yngre kollegorna X60 inte räckte till. X1 3047 gick som ledande enhet i tåget mot Märsta den 23 mars 2009. Normalt ska det gå X60 i alla stomtåg.


Den 3 december 2009 gick X1 3047 ledande i insatståget 2994 från Älvsjö till Upplands Väsby. Fram t.o.m. den 11 december 2009 gick X1:orna planenligt i detta omlopp. Enheten slopades i april och skrotades i november 2011.


Originalutförandet representeras här av X1 3048 på Stockholm C den 25 september 1969. Denna enhet blev kortlivad; den levererades sent 1968 och demolerades fullständigt i den svåra olyckan i Skavstaby mellan Upplands Väsby och Rosersberg den 10 november 1969. Foto: Sven Lindgren, © Ove Lindgren.


Ännu en bild av X1 3048, tagen på Södertälje C sommaren 1969. Foto: © Bengt Dahlberg.


De sorgliga resterna av 48:an A-vagn dagen efter olyckan. Foto: © Göran Engström.


X1 3049 i Årstaberg den 26 januari 2006. Enheten skrotades i slutet av maj 2007.


X1 3050 sist i tåg mot Märsta i Tureberg (idag Sollentuna) 1969. Foto: © Spårvägsmuseet.


En av de få bilder jag har tagit av en X1:a i originalmålning. X1 3050 svischar förbi Tanto på väg söderut den 1 mars 1992.


X1 3050 under nedskrotning i Älvsjö den 10 juni 2004.


X1 3051 på Stockholm C vid Norra Bantorget i början av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3051 ankommer ett vintigt Sundbyberg den 23 november 2004. Enheten skrotades i november 2006.


Stockholms södra en sommardag i början av 1970-talet. X1 3052 gick ledande i ett pendeltåg på väg mot Södertälje. Enhetens A-vagn skrotades 1983 efter en brand i Västerhaninge den 27 december 1982. B-vagnen kopplades ihop med 3025A och fortsatte därefter tjänsten som 3025B (II) fram till i juni 2009, då 3025 skrotades. Foto: © Göran Engström.


Vintern lyste med sin frånvaro på luciadagen 2002. X1 3053 passerar Antuna på väg norrut.


Ännu ett "Monokeltåg". X1 3054 dånar fram över Södra Järnvägsbron på Getingmidjan på väg mot Märsta den 3 februari 1991. Enheten kördes till skrot i november 2006.


X1 3055 i Tillberga den 26 juni 2002.


Efter avslutad trafiktjänst fick X1 3055 tjänstgöra vid räddnings- och evakueringsövningar innan den skrotades. Här ses enheten på Stockholm Norra den 24 september 2007. 3055 kördes till skrot i april 2008.


X1 3056 i Karlberg den gnistrande vinterdagen den 19 november 2004.


Knappt fyra år senare, den 25 september 2008, ses här X1 3056 i Älvsjö som ledande enhet i ett insatståg till Tumba. Enheten slopades först i april 2007, men sattes sedermera åter i trafik. Ödet hann ifatt enheten i september 2009, då den kördes till skrot.


Den 3 maj 2002 hade jag förmånen att få köra X1 3057 som Gnestapendel och här ses tåget avgångsberett på Södertälje C. Som synes förde Citypendeln då en ojämn kamp mot traktens "kreativa" förmågor... "57:ans" strömavtagare skadades i januari 2007 och därefter ställdes enheten av i Hagalund. Efter påskhelgen samma år skrotades enheten.


X1 3058 mellan Älvsjö och Stuvsta den 19 april 2003.


X1 3058 avställd i Hagalund den 19 mars 2007. Några veckor senare drogs enheten till skroten i Nykroppa.


X1-A 3059 demolerades fullständigt vid en olycka i Järna i december 1972, då ett pendeltåg kom i vägen för expresståget xt 37, draget av Rc2 1095, när det korsade ett av fjärrtågsspåren. På bilden ses den relativt oskadade B-vagnen, som ställdes undan som reserv (den stod bl.a. länge i Saleboda mellan Emmaboda och Karlskrona) och sattes i drift igen först 1983, då den kopplades ihop med 3003A och följaktligen blev "nya" 3003B. Foto: © Jan Lindahl.


X1 3060 passerar plankorsningen Esplananden i Sundbyberg den 24 mars 2001.


X1 3060 i Hagalund den 20 februari 2007. Denna enhet hade använts av Inlandsbanan i extratågen med anledning av Alpina VM i Åre. Efter återkomst till Stockholm sattes den åter i trafik.


Knappt ett år senare kämpade X1 3060 alltjämt på. Spänd framför trenne X10:or bromsade den in i Ulriksdal den 4 januari 2008. Enheten kördes till skrot den 19 december 2008.


X1 3061 uppställd tillsammans med trenne kollegor på "E-gruppen" på Stockholm C den 20 september 2008. Ett extra X1-tågsätt fanns normalt insatsberett på Stockholm C, utöver det "vanliga" reservtågsättet. Enheten slopades i april 2011. "61:ans" B-vagn användes vid en brandsäkerhets- och tunnelevakueringsövning utanför Arvika i september 2011 och skrotades därefter. A-vagnen stod kvar i Arvika i mitten av november 2011, och skrotades kort därefter.


X1 3062 sist i tåg 2617 i Södertälje hamn den 3 maj 2002.


X1 3062 rullar över gamla bron över Södertälje kanal den 18 april 2003.


Den 1 maj 2005 passerade X1 3062 genom Sundbyberg på sin väg mot Bålsta. Enheten skrotades i mars 2007.


X1 3063 i Karlberg den 21 december 1981. Drygt sju år senare, den 2 februari 1989, brandskadades A-vagnen mellan Stockholm C och Karlberg och skrotades senare. 3063B kopplades 1991 ihop med 3027A, efter att 27:ans B-vagn skadats vid en kollision med en X10 vid Älvsjöhallen. Foto: © Jan Lindahl.


X1 3064 ankommer Nynäshamn från Nynäshamns färjeterminal den 21 juni 2004.


X1 3064 i Duvbo den 9 september 2004.


X1 3064 rullar in i Älvsjö på kvällen den 16 juli 2006. Enheten skrotades i december samma år.


X1 3065 i Kungsängen den 28 maj 2001, sista dagen med trafik på den gamla enkelspåriga sträckan över Stäket.


X1 3065 tillsammans med X1 3076, X10 3114 och X420 119 i Älvsjö den 21 mars 2003. "65:an" slopades sommaren 2009 och stod avställd i Tillberga under en längre tid, fram till mars 2010 då enheten åter sattes i trafik. Säg dock det som vara för evigt! I början av maj 2010 beslutade SL att enheten skulle skrotas, vilket också skedde i slutet av maj 2010.


Leveransfoto av X1 3066 i Älvsjö 1969. Foto: ASEA, © Västmanlands läns museum.


X1 3066 i Älvsjö på väg mot Södertälje den 4 februari 1972. Södertälje-tågen trafikerade spår 8 under ombyggnadstiden vid Älvsjö. Foto: © Arne Hällqvist.


X1 3066 och 3087 i Älvsjö den 19 oktober 2004, samma dag som X60 6002 drogs iväg för de första gångdynamiska testerna. X1 3066 skrotades i oktober 2009.


X1 3067 i Sundbyberg den strålande vinterdagen 28 februari 2005.


X1 3067 i Flemingsberg den 14 oktober 2010, på väg till Kristinehamn med enheterna 3096 och 3084 som ska skrotas i Nykroppa. Samma dag gick f.ö. X1-reservtågsättet ett "halvvarv" till Märsta på förmiddagen, som ersättning för några yngre kollegor som inte höll måttet. "67:an" kördes tillbaka till Stockholm senare samma dag.


Min sista bild på en X1 i trafik! Den 24 mars 2011 gick X1 3067 sist i ett insatståg från Upplands Väsby till Älvsjö. Här växlar tåget undan till uppställningsbangården vid Älvsjöhallen. Den 1 april 2011 slopades de kvarvarande X1:orna inför skrotningen, inklusive "67:an". B-vagnen användes vid en brandsäkerhets- och tunnelevakueringsövning utanför Arvika i september 2011 och skrotades därefter. A-vagnen stod ännu kvar i Arvika i mitten av november 2011.


X1 3068 i Södertälje hamn den 28 december 2001, en dag då "pendeleländet" var ett faktum... Enheten skrotades i augusti 2006.


X1 3069 och 3082 flankerar en yngre X60-kollega i Älvsjö den 15 juni 2005. Ganska precis två år senare skrotades X1 3069 i Nykroppa. 3082 mötte samma öde i maj 2010.


X1 3070 i Sundbyberg den 10 januari 2001. Enheten skrotades i mars 2008.


X1 3071 lämnar Stockholm C mot Flemingsberg någon gång i slutet av 1980- eller i början av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3071 på Västerås norra den 26 juni 2002 på väg tillbaka till Stockholm från Tillberga. Enheten skrotades i april 2007.


X1 3072 passerar Riddarholmen den 17 augusti 2004. I november 2006 drogs enheten till skrot.


X1 3073 vid Drevviken på den då enkelspåriga Nynäsbanan i mitten av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


Nynäsbanan vid Länna, mellan Skogås och Handen, en dag i maj 1994. X1 3073 gick ledande i ett södergående tåg. Foto: © Fredrik Lundström.


X1 3073 i tåg mot Södertälje ankommer Älvsjö den 18 december 1999.


X1 3073 sist i tåg mot Märsta strax söder om Rönninge. Destinationsskylten har uppenbarligen hamnat upp-och-ner. Enheten skrotades i april 2007.


Nyreviderade X1 3074 rullar in i Spånga en vinterdag i mitten av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


Höstrusk i Flemingsberg den 4 november 2005. X1 3074 gick ledande i tåg mot Märsta. Enheten skrotades ett år senare.


X1 3075 i spetsen för tåg 2642 i Rönninge den 24 januari 2003. Enheten skrotades i april 2007.


X1 3076 i Sundbyberg den 8 maj 2004. Enheten skrotades i juni 2007.


Den 12 juli 1973 startade pendeltåget 2826X från Södertörns villastad (idag Farsta strand) mot Stockholm (förmodligen mot signal i "stopp"), leddes in på skyddsspåret och kolliderad med en bergvägg. Fem personer omkom. X1-A 3077 gick ledande och skadades allvarligt. På andra bilder kan man tydligare se den helt intryckta förarhytten. A-vagnen skrotades, medan B-vagnen sedermera kopplades ihop med 3080A och blev 3080B (II). Här ses X1-A 3077 upplastad på en Rs-vagn i Södertörns villastad i väntan på att transporteras till skrot. Foto: © Göran Engström.


X1 3078 passerar plankorsningen Esplanaden i Sundbyberg den 14 januari 2006. Enheten skrotades i december 2007.


1970 pågick ombyggadsarbetena i Älvsjö som bäst. Här ses X1 3079 ledande i ett södergående tåg på väg in till stationen. Foto: © Göran Engström.


X1 3079 på väg mot Märsta i Solna den 13 augusti 2005. Enheten skrotades i april 2006.


X1 3080 i spetsen för tåg 2870 på kvällen den 11 juli 2003. Enheten skrotades i december 2007.


X1 3081 passerar Tanto på Södermalm den 1 september 2005.


På väg mot Uppsala med tåg 842 den 2 april 2007 mötte jag ett södergående pendeltåg, med X1 3081 främst, mellan Skavstaby och Rosersberg. Sedan bilden togs har platsen förändrats kraftigt.


X1 3081 i Älvsjö den 11 december 2009 som ledande enhet i det sist planenliga X1-tåget. Övriga enheter var 3067, 3040 och 3090. En epok närmade sig sitt slut. Sedan dess användes X1:orna enbart som reservfordon, men de kom till användning! Enheten slopades i april 2011. Foto: © Daniel Majd.


X1 3081 tittart ut ur Älvsjöhallen den 5 juli 2011. Denna enhet togs omhand av Sveriges Järnvägsmuseum och i samband med transporten dit passade man på att lasta en del skrymmande reservdelar.


I februari 2012 fanns en avtalsavsikt att sälja X1 3081 vidare till Nynäshamns Järnvägsmuseum (NJM). Enheten kördes ned till Hagalund, men stod fortsatt avställd, i väntan på att avtalet skulle bli klart. Här ses enheten i solskenet utanför lokstallet i Hagalund den 27 februari 2012. Någon försäljning kom emellertid inte till stånd och enheten kördes till skrot den 16 november 2012.


X1 3082 vid Uttran den 25 mars 2002.


X1 3082 i Motala på morgonen den 4 november 2002. Enheten hade tidigare samma höst skadats i samband med en smärre kollision med stoppbocken i Kungsängen. Man kan ana bucklorna invid skyddsbuffertarna. I kortkopplet blev skadorna dock värre. Jag drog ned den till Motala under natten mellan den 3 och 4 november med X1 3053 i 40 km/h. Motala verkstad (idag Motala Train) gjorde ett förnämligt återställningsarbete och sedan dess gick enheten i trafik.


Lite drygt sex år senare kämpade X1 3082 alltjämt på i den stockholmska pendeltågstrafiken. Här håller den på Stockholm C den 15 januari 2009, som ledande enhet i ett tåg från Jakobsberg till Tumba. X1 3082 var f.ö. den första X1:an som förseddes med förstärkta frontrutor. Som nämnts ovan (se bilder av 3021 och 3054) började man med förarsidan, varför tågen kallades ”monokeltåg”. Enheten skrotades i maj 2010.


X1 3083 sist i tåg mot Märsta rullar ut på gamla Årstabron den 4 februari 2002. Då var ännu bygget av nya Årstabron i sin linda. Enheten skrotades i december 2006.


Förutom 3045 målades, som nämnts ovan, också 3084 "tunnelbaneblå". Här rullar den sprillans nyreviderade enheten in i Älvsjö den 26 januari 1997. Foto: © Carl-Johan Jargenius.


X1 3084 uppställd i Sundbyberg den 18 september 2001.


X1 3084 mellan Stockholm C och Karlberg i höjd med S:t Eriksbron, passerar mitt X2-tågsätt under min "Karlbergvändning" den 26 augusti 2009.


X1 3084 väntar på avgång från Stockholm C den "råddiga" eftermiddagen den 5 februari 2010. Enheten kämpade på ytterligare några månader fram till juni 2010, då den slopades i väntan på skrot, vilket sedan skedde i oktober samma år.


X1 3085 har ankommit Älvsjö den 8 september 2009 i tåg 2911, det enda omloppet som planenligt tursattes med X1 under hösten 2009. Enheten slopades i april 2011. I september 2011 användes enheten vid en brandsäkerhets- och tunnelevakueringsövning utanför Arvika och skrotades därefter.


X1 3086 i sin glans dagar passerar Årstabron i oktober 1991 på väg mot Södertälje. Foto: © Jan Lindahl.


X1 3086 på verkstadstrallor i väntan på boggirevision på Motala verkstad den 25 oktober 2002.


Början på slutet. X1 3086 som reservdelsförråd i Älvsjö den 6 september 2005. Enheten skrotades i april 2006.


Ett tåg på väg från Södertälje mot Märsta passerar växlarna i Östertälje den 30 maj 2003. Sist i tåget gick X1 3087. Tidgare var detta en egen "krysstation" som hette Glasberga, men efter en ombyggnad skapade man den nya stationen (idag: driftplatsen) Östertälje. Dessförinnan var Östertälje en hållplats. Nu hade man möjlighet att vända tågen här vid broöppningar, i stället för i Tumba, som man gjorde tidigare.


X1-möte i Sundbyberg den 24 november 2004. T.v. X1 3056, t.h. X1 3087. "87:an" skrotades i april 2007.


Södertälje syd undre den 16 december 2005. X1 3088 främst i tåget mot Södertälje C. Uppe till vänster skymtar fjärrtågstationen Södertälje syd övre Den undre hållplatsen är belägen på Västra stambanan, medan den övre stationen är belägen på Grödingebanan.


X1 3088 var en av de enheter som höll ut till slutet i Stockholms pendeltågstrafik. Den 13 mars 2011 gick den ledande i ett insatståg till Tumba och ses här rulla in på Stockholm C. Enheten slopades i april och skrotades i november 2011.


X1 3088 i Södertälje hamn den 13 november 2011, bakom Tågabs Z65 211 inför sammanväxlingen av den sista skrottransporten samma kväll. Jag fick faktiskt köra den en liten bit för sista gången när den skulle kopplas ihop med de övriga fyra enheterna.


X1 3089 rullar in på Karlbergs station den 24 mars 2001.


X1 3089 lämnar den nya stationen i Årstaberg den 21 mars 2006, på väg mot Tumba. T.h. skymtar efterträdaren X60. Enheten skrotades i augusti 2006.


X1 3090 på Älvsjö bangård den 4 februari 2002. Enheten skrotades i april 2011.


X1 3090 i snöovädret på Stockholm C den 17 februari 2010.


X1 3091 nedanför Bonnierhuset mellan Stockholm C och Karlberg 1972. X1-A 3091 skadades svårt vid en brand i Tullinge på kvällen den 20 februari 1982 och skrotades efter det. B-vagnen (närmast kameran på bilden) kopplades ihop med X1-A 3102 samma år (vars B-vagn också hade brandskadats 1982, men i Upplands Väsby). Foto: © Spårvägsmuseet.


X1 3092 passerar f.d. hållplatsen Sundbyberg Norra den 8 november 2004. Enheten skrotades i mars 2007.


X1 3093 med enbent strömavtagare sist i ett södergående pendeltåg passerar Skavstaby (som då låg längre söderut) i januari 1985. Foto: © Arne Hällqvist.


X1 3093 i Sundbyberg den 30 september 2004. "93:an" mötte sitt öde i december 2006.


X1 3094 bromsar in på Stockholm C den 28 juli 2000. Det var Citypendelns första problemkantade år och under den sommaren var trafiken kraftigt reducerad. Enheten höll ut till slutet och slopades i april och skrotades i september 2011.


Utsikt från Södermalm över Stockholm den 13 oktober 2004. På järnvägsbron över Söderström passerar ett pendeltåg med X1 3095 sist på väg norrut. I slutet av maj 2007 gick färden i stället till skroten i Nykroppa.


X1 3096 passerar Gamla stan den 24 mars 2001.


Än leva gamla gudar! X1 3096 lämnar Södertälje hamn den 25 februari 2008. Inte mycket i bilden talar om att den är tagen just 2008, det kunde lika gärna ha varit vilken vårvinterdag som helst under de senaste sju åren... Enheten skrotades i oktober 2010. X1-B 3096 är bevarad åt eftervärlden och finns numera på Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Norra Kulla där den ska användas vid utbildning av bomb- och minröjare.


X1 3097 på väg upp ur Riddarholmstunneln den 7 februari 2003. Vintern hade åter kommit till stan och trafikkaoset var ett faktum...


Möte mellan X1 3097 och 3102 i Sundbyberg den 22 april 2005. Enheten kördes till skrot i september 2009.


X1 3098 i Mjölby den 12 mars 2001. Normalt är A-vagnen alltid vänd mot norr, men denna enhet hade blivit "felvänd" vid transporten ned till Mjölby. Den skulle till Motala verkstad för reparation av boggisprickor och användes för utbildningsändamål i Mjölby när den ändå var i "trakten". Knappt sju år senare mötte den sitt öde och passerade "den yttersta växeln" i januari 2008.


X1 3099 sist i tåg mot Märsta passerar X1 3040 på reservspåret på Stockholm C den 17 april 1998. Enheten stod länge avställd i Älvsjö och användes som reservdelsförråd och skrotades slutligen i juni 2004.


X1 3100 jämte 3094 utanför Älvsjöhallen 1970. Foto: © Göran Engström.


Den 19 mars 2004 gick X1 3100 ledande i ett tjänstetåg till Kungsängen. Väl där framfördes växlingssättet på vändspåret i för hög fart och krockade med den bastanta stoppbocken. Förarhytten på enheten trycktes in och föraren klämdes fast, men kunde räddas av räddningstjänsten. För X1 3100 var det därmed färdigåkt. Här ses enheten i Älvsjö på spår 0 den 5 maj 2004. Knappt en månad senare transporterades den till skroten i Gladökvarn.


Som ersättning för de enheter som förolyckats vid olyckorna 1969 i Kallhäll (3033) och Skavstaby (3048) lät man tillverka enheterna 3101 och 3102. Här ses inredningen i X1-A 3101 i Älvsjö den 12 juli 2002.


Signaltablån i X1-B 3101 i Älvsjö på morgonen den 12 juli 2002. De flesta enheterna hade mer eller mindre detaljer som gjorde dem lite unika. Just denna signaltablå var en rest från "förr"; indikeringen "Avg. Signal från Tågvakt" fanns kvar i näst nedersta raden i "Drift"-kolumnen, trots att den funktionen sedan lång tid tillbaka var bortbyggd, istället lämnar tågvärden "klart" till föraren i internkommunikationen mellan hytterna.


Den 26 februari 2007 stod X1 3101 på Stockholm C redo att fortsätta färden mot Södertälje. Enheten skrotades i oktober 2009.


X1 3059, 3101, 3102 och X17 982 på Södertälje C den 16 april 1972. 3059 förolyckades som nämnts ovan senare under året i Järna. 3101 och 3102 ingick i ett specialomlopp vid den här tiden. Foto: © Arne Hällqvist.


X1-B 3102 brandskadades i Upplands Väsby i februari 1982. B-vagnen skrotades därefter och A-vagnen kopplades ihop med X1-B 3091, vars A-vagn också hade brandskadats samma år, men i Tullinge. Foto: © Arne Hällqvist.


X1 3102 i Älvsjö på morgonen den 2 juni 2003. Denna bild finns även publicerad i den intressanta boken Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping 1907-1972 – Hundra år sedan starten. Enheten var det sista järnvägsfordonet som tillverkades av ASJ i Linköping. Enheten ställdes av i oktober 2007 p.g.a. omriktarfel, men sattes sedermera åter i trafik. Den 18 januari 2008 kördes enheten till skrot. En bild av 3102 i Södertälje S i september 1976 finns i SJK:s forum Postvagnen.


X1 3103 på Stäksön, mellan Kallhäll och Kungsängen den 28 december 1984. Denna och 3104 utgjorde de sista X1:orna som tillverkades, dessutom flera år efter att den första serien var avslutad. ASJ som järnvägstillverkare fanns inte längre, utan korgarna till dessa två enheter tillverkades av Hägglunds i Örnsköldsvik. Dessutom förseddes de med elektrisk motståndsbroms; motståndslådorna på taket syns tydligt. De båda enheterna blev också väsentligt dyrare än de tidigare levererade enheterna. Foto: © Jesper Werle.


X1 3103 i Älvsjö den 4 april 2001. Enheten blev prototyp för ombyggnaden där ca 30 X1:or bl.a. förseddes med statisk omriktare och motorventilatorer. "103:an" hade stått avställd som reservdelsförråd, ända sedan SJ-tiden, alltså före årsskiften 1999/2000. Citypendeln hade konstant brist på fungerande enheter, varför man var nödd att "väcka liv" i "103:an" igen. Denna dag drogs den ned till Motala verkstad, tillsammans med X10 3050 (t.v. i bild), som skulle få sina boggisprickor åtgärdade.


X1 3103 i Älvsjö den 6 september 2002. Notera de avvikande vindrutetorkarna och bromsmotståndslådorna på taket. Enheten skrotades i december 2006.


Leveransfoto av den allra sista tillverkade X1:an, 3104, i Älvsjö 1975. Foto: ASEA, © Västmanlands läns museum.


X1 3104 i Tullinge den 10 september 2002. Notera bromsmotståndslådorna på taket.


X1 3104 på väg mot Södertälje i Karlberg den 10 december 2005.


X1 3104 ankommer Sundbyberg den 27 april 2006. Som kanske synes har bromsmotståndslådorna på taket demonterats. Elbromsen var urkopplad sedan många år och delarna behövdes bättre på X10:orna. X1 3104 skrotades även den i december 2006.

SL Pendeltåg Hem


Senast uppdaterad: 2017-07-16
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2017