Stadtbahn och U-Bahn
Med Stadtbahn betecknar man i Tyskland vanligtvis (tyngre) snabba spårvagnar som delvis går på egen banvall, delvis som tunnelbana och delvis som "vanlig" spårväg.
I Sverige har det funnits, och finns, liknande system, t.ex. Långedrags- och Angeredsbanorna i Göteborg, Ängby- Tvär- och Lidingöbanorna i Stockholm m.fl.
De senaste ca 20 åren har man dessutom knutit samman innerstadsspårvägen med "vanlig" järnväg.
I allmänhet kallas denna typ av attraktiv spårtrafik kallas för "Karlsruhemodellen", eftersom det var i Karlsruhe som man på allvar utvidgade denna trafik även till DB:s huvudlinjer, med skilda ström- och signalsystem etc.
Spårvagnarna körs både i innerstaden med 750 V likström och på DB:s spåranläggning med 15 000 V 16 2/3 Hz växelström.
Systemet förekommer på flera orter i Tyskland, bl.a. Karlsruhe, Kassel, Nordhausen (spårvagnarna körs delvis på HSB spår), Saarbrücken m.fl.
Berlin, Hamburg, Nürnberg och München har "vanliga" tunnelbanor (U-Bahn), med separat vagnpark och ett separat spårsystem.
På denna sida visar jag ett smakprov på olika U- och Stadtbahnsystem i Tyskland, från norr till söder.
Hamburg
U-Bahn i Hamburg, som till stor del går som Hochbahn, bedrivs av Hochbahn AG. Här ses moderniserade DT3 E 840 i Barmbek den 11 september 2016.
HHA DT4 123 i Barmbek samma kväll.
HHA:s senaste vagntyp DT5 levererades 2012. Här ses DT5 308 på U3 växlar fram till plattform i Barmbek samma kväll.
Utsikt framåt genom glasrutan in till förarhytten mellan Rödingsmarkt och Baumwall den 11 september 2016.
HHA DT3 E 864 på Baumwall den varma sensommarkvällen den 11 september 2016.
HHA DT3 E 824 mellan Baumwall och Landungsbrücken samma kväll.
HHA DT5 400 på Hauptbahnhof Nord den 16 april 2019.
Berlin
Ett A3L71-tåg mot Schlesisches Tor rullar in på Gleisdreieck i januari 1990.
Direktöversatt blir namnet "spårtriangel".
Idag korsar linjerna U1 och U2 (åter) varandra planskilt här, men då var linjen mellan Nollendorfplatz över Bülowstraße och Gleisdreieck till Potsdamer Platz och Tählmannplatz (idag: Klosterstraße) nedlagd eftersom den spärrades av när Berlinmuren byggdes.
Se vidare nedan om M-Bahn.
Tunnelbanestationen
Olympiastadion i Berlin den 23 april 1993. T.v. ett Kleinprofil-tåg typ
A3L71 med västberlinskt förflutet och t.h. ett dito typ G ("Giesela") med
östberlinskt förflutet.
Stationsbyggnaden är ritad av svensken Alfred Grenander i funkisstil, som i Tyskland kallas för "den sakliga stilen".
Grenander har ritat många byggnader i Berlin och användes flitigt i samband med ny- och ombyggnad av tunnelbanan.
Högbanestationen Eberswalder Straße den 8 maj 1997.
Ett tåg på linje U2 med Giesela 290 sist lämnar Gleisdreieck på väg mot Ruhleben den 8 maj 1997.
Sträckan Mohrenstraße - Potsdamer Platz - Gleisdreieck - Wittenbergplatz återöppnades den 13 november 1993 efter att tidigare ha varit avstängd som följd av Berlinmuren.
Flera av Berlins äldre tunnelbanestationer är rikligt utsmyckade och mycket stiliga.
Ett tåg på linje U1 ska strax avgå från Heidelberger Platz den 27 augusti 1999.
Podbielskiallee i Zehlendorf är ett annat exempel.
Ingången är prydd med trappstegsgavel och allt!
Ett tåg på linje U1 från Krumme Lanke mot Warschauer Straße närmar sig Podbielskiallee den 27 augusti 1999.
BVG A3L92.2 586 på Innsbrucker Platz på linje U4 mot Nollendorfplatz den 29 september 2011.
Nollendorfplatz den 30 september 2011. Stationen ståtar med U-Bahn i tre plan; på högbana och två underjordiska våningar. Här korsar och sammanlöper tre linjer varandra.
Under tiden 1972-1993 var högbanestationen nedlagd, i stället fanns här en loppmarknad kallad "Zur Nolle".
Den ursprungliga kupolen förstördes under Andra världskriget, men återuppbyggdes 2002.
En moderniserad Giesela på Nollendorfplatz den 30 september 2011...
...och på Potsdamer Platz senare samma dag.
Nästa station efter "Nolle" längs högbanan på den s.k. Westliche Stammstrecke i riktning mot stadsdelen Mitte är Bülowstraße.
När bilden togs den 1 oktober 2011 var trafiken inställd p.g.a. banarbeten.
Ett tåg västerut på linje U12 från Warschauer Straße har just lämnat Hallesches Tor den 30 september 2011.
De nya HK-tågsätten började levererades 2001. Här lämnar ett tåg Gleisdreieck mot Warschauer Straße den 1 oktober 2011.
Högbanan går genom en fastighet och korsar Landwehrkanal strax öster Gleisdreieck.
Där gångbron över kanalen går idag gick tidigare spåren in till Anhalter Bahnhof, i vars forna lokstallar Deutsches Technikmuseum är inrymt, plus en ny byggnad som syns t.v. med en Russinbombare på taket.
Berlins tunnelbanenät består av det äldre med smalare profil (alla bilder ovan) och en något senare påbörjat system med bredare profil.
Inte minst i Västberlin byggdes detta nät ut, men också i Östberlin.
Den 30 september 2011 gick F-vagn 2514 från 1973 sist i ett tåg på linje U8 mot Wittenau som här lämnar stationen Jannowitzbrücke, också den ritad av Alfred Grenander.
Jannowitzbrücke var stängd "spökstation" under Berlins delning med genomgående tåg under Östberlin från Västberlins södra delar till de norra.
Bara några dagar efter att Berlinmuren föll den 9 november 1989 öppnades här en gränsövergång för att lätta på trycket från folkmassorna på de få gränsövergångar som redan fanns.
Die Kanzler-U-Bahn den 2 oktober 2011. Linje U55 var första delen av Berlins nyaste tunnelbanelinje och gick mellan Berlin Hauptbahnhof och Brandenburger Tor. I december 2020 var byggnadsarbetena färdiga och U55 knöts ihop med U5 vid Alexanderplatz. Man kan nog ana, att konstruktörerna av F76-vagnarna sneglade lite på Stockholms C6 m.fl. när fronten utformades.
Ett tåg på linje U3 mot Krumme Lanke med A3L92 563 sist lämnar Podbielskiallee den 21 september 2016.
Ett tåg på linje U3 från Krumme Lanke mot Nollendorfplatz med A3L71 665 ledande, ankommer Podbielskiallee den 21 september 2016.
BVG A3L71 775 på linje U2 mot Pankow på Wittenbergplatz den 21 september 2016.
U-Bf Eberswalder Straße den 21 september 2016.
BVG HK 1009 på U2 mot Olympia-Stadion på Eberswalder Straße den 21 september 2016.
BVG HK 1012 på Theodor-Heuss-Platz den 22 september 2016.
BVG A3L71 766 på ståtliga Heidelberger Platz strax efter midnatt den 23 september 2016.
Heinrich-Heine-Straße på linje U8 den 27 oktober 2016. Stationen var en av de s.k. Geisterbahnhöfe, jfr. Jannowitzbrücke ovan.
BVG A3L92 627 på Potsdamer Platz den 28 oktober 2016.
Bülowstraße den 28 oktober 2016. I bakgrunden lämnar ett tåg stationen på U2 på väg mot Pankow.
U-Bf Bernauer Straße den 28 oktober 2016. Just här gick Berlinmuren, och stationen var också en av de s.k. Geisterbahnhöfe. Jag står i tidigare Västberlin, och gatan och husen i bakgrunden låg i f.d. Östberlin.
BVG F76 2526 på U5 mot Kaulsdorf-Nord rullar in på Frankfurter Allee den 28 oktober 2016. Dagens U5 mellan Alexanderplatz och Kaulsdorf var Östberlins enda tunnelbanesträcka med stor profil.
U-Bf Magdalenenstraße samma dag.
BVG F76 2539 på Magdalenenstraße samma dag.
BVG H 5045 lämnar Lichtenberg senare samma dag.
Symmetri. Mellanetaget på Lichtenberg den 28 oktober 2016.
BVG A3L71 668 sist i ett U2-tåg mot Nollendorfplatz lämnar Heidelberger Platz den 20 september 2018.
BVG A3L92.2 598 rullar in på Heidelberger Platz på väg mot Krumme Lanke kort därefter.
BVG H 5045 ankommer Lichtenberg på väg mot Alexanderplatz den 20 september 2018.
BVG A3L92.2 584 på Eberswalder Straße senare samma dag.
BVG H 5014 på linje U6 lämnar Stadtmitte på väg söderut mot Alt-Mariendorf senare samma kväll. Även denna station var en av de s.k. Geisterbahnhöfe.
BVG H 5025 på linje U9 mot Osloer Straße på Kurfürstendamm den 30 oktober 2021.
BVG H 5044 på linje U5 vid Hauptbahnhof samma dag.
I december 2020 invigdes den nya sammanbundna U5-linjen mellan "gamla" U5 vid Alexanderplatz och U55 vid Brandenburger Tor. En av de nya stationerna är Museumsinsel, som invigdes sommaren 2021. Stationen har en vacker djupblå stjärnhimmel, som kontrasterar fint mot de gula tunneltågen.
Ett Giesela-tågsätt på linje U2 rullar in på Alexanderplatz den 30 oktober 2021. Stationen invigdes 1913 och ritades av svenske arkitekten Alfred Grenander. Notera de stiliga joniska kapitälerna i toppen av de nitade stålpelarna.
BVG F87 2822 på linje U7 mot Rudow på Neukölln (Südring) den 30 oktober 2021.
Vid Mehringdamm ansluter linjerna U6 och U7 till varandra. Här kan man byta mellan tågen i samma färdriktning över plattform, på liknande sätt som vid Slussen i Stockholm. På bilden lämnar ett tåg på linje U7 mot Rathaus Spandau stationen den 30 oktober 2021.
Ett tåg på linje U6 mot Alt-Tegel med F92 2994 främt, ankommer Mehringdamm samma kväll.
Kort därefter kom detta tåg på linje U7 mot Rathaus Spandau med F84 2730 som ledande vagn.
Ett tåg på linje U3 mot Warschauer Straße med A3L71 529 ledande, rullar in på Möckernbrücke på kvällen den 30 oktober 2021. Detta var den absoluta sluttampen för A3:orna i trafik; den 17 oktober 2021 meddelade BVG att fordonstypen skulle tas ur trafik, och en avskedstur arrangerades.
I tågets andra ände gick A3L71 508. T.v. närmar sig ett tåg på U1 mot Uhlandstraße, med A3L92 628 ledande.
A3L92 614 på linje U4 mot Innsbrucker Platz på Nollendorfplatz den 30 oktober 2021.
Regnbågsfärger i neon på U-Bf Nollendorfplatz den 30 oktober 2021.
BVG IK 5067 Icke på linje U5 vid Brandenburger Tor den 31 oktober 2021. Denna vagnstyp kan köras både på Kleinprofilnetz och som här på linjerna med normal profil. För att överbrygga gapet mellan vagn och plattform har vagnen speciella utfällbara sidoplåtar.
F76 2613 på linje U5 på Unter den Linden den 23 september 2022.
IK 1034 lämnar Brandenburger Tor mot Hauptbahnhof samma dag.
En kort stund senare kom IK 5068 i motsatt riktning på väg mot Hönow.
Linje U5:s stiliga station på Alexanderplatz (också den ritad av svenske arkitekten Alfred Grenander) den 23 september 2022.
IK 1032 lämnar Frankfurter Allee mot Hönow lite senare samma dag.
Giesela G 1089 i Pankow den 23 september 2022.
I andra änden av tåget gick G 1083.
Något oväntat dök A3L71 507 upp! Vagnstypen togs formellt ur trafik hösten 2021, men uppenbarligen gick denna vagn ännu i trafik ett år senare.
F87 2833 på linje U6 rullar in på Unter den Linden den 2 juli 2023. Denna station öppnades samtidigt som nya U5 "en trappa ner", och ersatte då Stadtmitte, som låg strax söder om den nya stationen.
Sist i samma tåg gick F87 2882.
En våning nedanför, återfanns IK 1032 på linje U5.
Kort därefter kom detta tåg i motsatt färdriktning, med IK 5071 som ledande vagn.
I Berlin fanns en magnetsvävarbana på försök, kallad M-Bahn.
Den gick mellan Gleisdreieck och Kemperplatz vid Berliner Philharmonie och var öppen för allmän trafik 1989-91.
Från Gleisdreieck drogs den på den f.d. U-Bahnsträckan mot Potsdamer Platz, men strax innan zongränsen och muren svängde den av.
En hållplats fanns på vägen vid Bernburger Straße. M-Bahn korsade Potsdamer Platz och tangerade Berlinmuren.
Banan lades ned 1991 och strax därpå inleddes arbetena för att återställa U-Bahnsträckan mot Potsdamer Platz.
Här närmar sig en vagn ändstationen Kemperplatz den 4 november 1989.
M-Bahn vagn 04 ankommer Gleisdreieck i januari 1990.
Hannover
Spårvägen i Hannover kallas Üstra.
Större delen av vagnparken är Stadtbahnvagnar, som dels kör på gatuspår och dels på egen banvall med höga plattformar.
Den 24 mars 2000 var vagn 2039 på väg på linje 8 vid hållplatsen Bothmerstraße.
Vagn 2047 på väg på linje 18 mot mässan ankommer Bothmerstraße samma dag.
Dortmund
I Dortmund bedrivs lokaltrafiken av Dortmunder Stadwerke AG (DSW21).
En del av vagnparken är Stadtbahnvagnar, som delvis kör som U-Bahn. Här ses vagn 311 på linje U42 mot Grevel lämna Burgholz den 29 november 2016.
Man använder vagnar av typen Stadtbahn B, en
Duewag-konstruktion som utvecklades för just denna trafik.
Stadtbahn B-vagnar återfinns i många (väst-) tyska städer och i olika varianter.
Vagnarna har högt golv, men vid låga plattformar fälls golvet vid dörrarna ned och bildar en trappa!
De är tvådelade med en led på mitten och har tre boggier.
Maxhastigheten är 80-100 km/h och varje tvådelad vagn har ca 80 sittplatser.
Bochum
I Bochum och Gelsenkirchen bedrivs lokaltrafiken av Bogestra.
En del av vagnparken är Stadtbahnvagnar, som delvis kör som U-Bahn, men även "vanliga" spårvagnar går i tunnel under Bochums centrala delar. Här ses Stadtbahn B-vagnen 6012 på linje U35 vid Deutsches Bergbau-Museum den 5 oktober 2016.
Den nya underjordiska Bochum Rathaus (Süd) invigdes 2006. På den nedersta nivån körs linjerna 302 och 310 och på mellannivån, som ses på bron i bakom glasfönstrena i bakgrunden går linje 306. Båda är smalspåriga (1 000 mm), till skillnad från U35, som är normalspårig.
Stadtbahn-vagn 329 på linje 310 på Bochum Rathaus (Süd) den 5 oktober 2016.
Bogestra vagn 413 på linje 306 vid Bochum Rathaus (Süd) den 6 oktober 2016. Här ligger hållplatsen som synes delvis i ytläge.
Bogestra vagn 516 på linje 302 vid Bochum Hauptbahnhof den 28 februari 2017.
Bogestra vagn 430 på linje 306 vid Bochum Rathaus (Süd) den 17 oktober 2017.
Bogestra vagn 430 på Bochum Hbf en stund senare.
Bogestra vagn 513 på på linje 302 Bochum Hbf på kvällen den 25 april 2022.
På andra sidan plattform kom detta tåg på U35, med nya Stadler-tillverkade Tango-vagnar.
Bogestra vagn 106 vid Rathaus Süd den 27 april 2022.
Bogestra vagn 104 på linje 306 på Bochum Hbf en stund senare.
Düsseldorf
I Düsseldorf bedrivs lokaltrafiken av Rheinbahn.
En del av vagnparken är Stadtbahnvagnar, som delvis också kör som U-Bahn. Här ses Stadtbahn B-vagnen 4258 på linje U79 vid Düsseldorf Hauptbahnhof den 1 mars 2017.
En stund senare kom GT8SU 3214 i senaste färgsättningen på spåret intill.
Rheinbahns ursprungliga sträckning går mellan stadsdelen Oberkassel i Düsseldorf och Krefeld, idag linje U76. Här ses Stadtbahn B-vagn 4282 vid Krefeld Hbf den 27 april 2022.
En kort stund senare kom detta tåg i motsatt riktning. Notera den bakre vagnens "strajpning" som uppmärksammade Rheinbahns 125-årsjubileum 2021.
Vid Deißem i Krefeld lämnar Rheinbahns tåg den egna banvallen och svänger ut i Ritterstraße. Här ses ett norrgående tåg på väg mot Krefeld-Rheinstraße med vagn 4238 sist den 27 april 2022.
En stund senare kom detta tåg, med vagn 4283 ledande, till Deißem, på sin väg mot Düsseldorf Hbf.
Rheinbahn vagn 4282 lämnar Tonhalle/Ehrenhof på väg mot Düsseldorf Hbf den 27 april 2022.
Två Rheinbahn GT8SU-vagnar, med 3202 sist, lämnar Tonhalle/Ehrenhof kort därefter och kör ut på Oberkasseler Brücke på linje U75 mot Neuss Hbf.
Rheinbahn vagn 4238 på Düsseldorf Hbf den 27 april 2022.
Kassel
Kassel var förhållandevis tidigt ute med att trafikera järnväg med spårvagnar.
Linje 5 förlängdes från Baunatal-Porschestraße till Bahnhof Großenritte i maj 1995.
Kassel-Naumburger Eisenbahns (KNE) järnvägssträcka trafikeras sedan dess med spårvagnar.
I Baunatal byggde man sidförskjutningsväxlar så att man skulle få en bekväm av- och påstigning i de smalare låggolvspårvagnarna, samtidigt som man kunde behålla normalprofilen för fria rummet på huvudspåret genom stationen.
Notera även de "vanliga" järnvägssignalerna. Bilden är tagen den 24 juni 1997.
KNE beställde två likadana vagnar som KVG, vilka används i gemensamma omlopp.
Den 13 juli 1997 stod KNE GTW8 475 i vändslingan vid Holländischer Straße.
KVG och RBK anskaffade gemensamt nya vagnar för trafiken på Lossetalbahn, som tidgare var oelektrifierad.
Den har sedermera rustats upp och, på samma sätt som KNE, elektrifierats med "vanlig" spårvägsström; 750 V likström.
Här ses nya KVG 605 i Kaufungen Papierfabrik den 19 augusti 1999.
KNE GTW8 474 vid Bahnhof Wilhelmshöhe den 24 oktober 2000.
RegioTram-trafiken kördes på prov några år med inhyrda vagnar från Stadtbahn Saar.
Här ses en av dem på Kassel Hbf den 1 april 2003.
Regionalbahn Kassels
(RBK) duospårvagn 705 i vändslingan i Kaufungen Papierfabrik den 13 april 2008.
Rakt fram fortsätter Lossetalbahn till Hessisch Lichtenau.
I Kassel kallas systemet RegioTram.
Spårvagnen kallas Regio Citadis och tillverkades av Alstom-LHB.
En systervagn provkördes i Sverige våren 2006.
RBK 705 på Kassel-Wilhelmshöhe senare samma dag.
DB:s järnvägsnät och spårvägen är sammanknuten på Kassel Hbf, som byggdes om innan RegioTram-trafiken inleddes.
Stadtbahn
Köln/Bonn
Spårvägs- och tunnelbanenäten i Köln
och Bonn är sammanbundna via två förortsjärnvägar; Rheinuferbahn (linje
16) och Vorgebirgsbahn (linje 18), tidigare delar av Köln-Bonner Eisenbahnen (KBE).
Trafiken sköts av Stadtwerke Bonn (SWB), Elektrische Straßenbahnen der Stadt Bonn und des Rhein-Siegkreises (SSB)
och Kölner Verkehrs-Betriebe (KVB),
på uppdrag av Verkehrsverbund Rhein-Sieg (VRS).
Spåranläggningarna tillhör Häfen und Güterverkehr Köln (HGK), som bedriver godstrafik på delar av nätet
(framförallt till raffinanderianläggningarna i Godorf).
Anslutning till DB:s spår finns i Köln-Hafen, Brühl och Bonn-West.
De båda linjerna kan enklast beskrivas som tunnelbana,
spårväg och järnväg i ett. De olika avsnitten har sina trafikregler och
signalsystem, men vagnarna är desamma!
SSB (Elektrische Straßenbahnen der Stadt Bonn und des Rhein-Siegkreises) 7574 lämnar linje 16 ändhållplats i norr, Köln-Herler Straße, den 23 juli 1998.
Ekipaget kommer först att gå som tunnelbana under Köln, sedan fortsätta i gatan ut till stadsgränsen, därefter på järnväg fram till Bonn, sedan åter som tunnelbana den sista biten fram till Bonn Hbf.
Tre spårtrafiksystem, en fordonstyp!
KVB 2240 vid Köln-Barbarossaplatz den 23 juli 1998.
Barbarossaplatz var tidigare KBE:s ändstation för Vorgebirgsbahn.
SWB 7752 vid Barbarossaplatz samma dag.
Rheinuferbahn vid Godorf den 23 december 1998.
Stationshuset i Wesseling den 8 juni 1997.
Uppställda KVB-vagnar i Wesseling den 8 juni 1997.
Ett par av HGK:s G-vagnar i Wesseling den 8 juni 1997.
Ett tåg mot Köln med SWB 7574 främst ankommer Wesseling den 23 juli 1998.
I andra änden gick SWB 7654.
Ett tåg från Köln mot Bonn med KVB 2202 främst ankommer Urfeld den 16 november 1996.
Ett tåg mot Bonn
lämnar Urfeld den 15 november 1996.
Ett tåg mot Bonn, med SSB 9373 främst, ankommer Urfeld den 8 mars 1997.
SSB 9375 lämnar Urfeld på väg mot Köln senare samma eftermiddag.
Notera huvud- och försignalen.
HGK DE 81 passerar Urfeld i riktning mot Köln den 9 juni 1997.
KVB 2238 på väg mot Köln i Urfeld på morgonen den 30 juni 1998.
KVB 2303 i Hürth-Herrmülheim på Vorgebirgsbahn den 23 juli 1998.
Brühl-Mitte på Vorgebirgsbahn den 30 juli 1998.
KVB 2206 ankommer den då nyanlagda hållplatsen Propsthof Nord i Bonn den 23 juli 1998.
Här delar sig Vorgebirgs- och Rheinuferbahn.
Den 27 juni 1998 ankom SWB 7577 Bonn West med ett tåg på linje 68 på sin väg mot Bonn Hbf.
T.v. i bakgrunden ett av DB:s ICE-tåg.
SWB 7572 på Bonn West den 27 juni 1998.
Söder om U-Bahntunneln dyker tågen upp igen på sin väg mot Bad Godesberg.
Här ses både SWB- och KVB-vagnar vid hållplatsen Ollenhauer Straße i Bonn den 16 november 1996.
Frankfurt am Main
Frankfurt am Mains U-Bahn trafikeras med Stadtbahnvagnar, alltså ett mellanting mellan spårvagn och tyngre järnvägs- eller tunnelbanefordon.
Delar av sträckorna går ovan jord som vanlig spårväg, men kallas även där U-Bahn(!).
Här ses VGF 461 vid Römer i juni 1995.
VGF 738 är en annan modell. Även denna bild är tagen i juni 1995.
Saarbrücken
En av Saarbahns duospårvagnar var på besök i Sverige och ses här på Stockholm C den 25 september 1997.
Karlsruhe
Ettlingen Stadt den 30 juni 1997. Albtal-Verkehrsgesellschaft (AVG) har sitt ursprung i den privata (och tidigare smalspåriga) Albtalbahn.
Idag bedriver AVG Stadtbahn-trafiken i Karlsruhe, inom ramen för Karlsruher Verkehrsverbund (KVV). AVG bedriver också godstrafik.
En bild från
”Karlsruhe-modellens” hemvist. Ett tåg på linje S4 mot Baden-Baden ankommer
till Bretten från Eppingen den 30 juni 1997.
DB äger några av duospårvagnarna i Karlsruhe, men de bär både DB:s och AVG:s nummer.
Här ses DB 450 003-9/AVG 819 Bretten den 30 juni 1997.
AVG 832 på linje S9 mot Karlsruhe Hbf över Bruchsal i Bretten närmare ett år senare, den 29 juni 1998.
Duospårvagn och Vollbahn i Bruchsal den 30 juni 1997.
En av de tidigare järnvägssträckorna som ställdes om till Stadtbahn var linjen ut till Hochstetten.
Den elektrifierades med 750 V likström. Den 29 juni 1998 ska vagn 555 (med panoramadel i mitten!) strax ta sig tvärs igenom staden ned till Bad Herrenalb.
AVG 831 på Karlsruhe Hbf den 30 juni 1997.
Idén med
”Karlsruhe-modellen” är att man kör med spårvagn på både spårväg och järnväg.
Här flankerar två Stadtbahn-vagnar en "vanlig" spårvagn utanför Karlsruhe Hbf den 29 juni 1998.
Invid Albtalbahnhof i Karlsruhe står det smalspåriga loket DEBG 2 uppställt som minnesmärke.
Ettlingen Stadt den 29 juni 1998.
När Albtalbahn moderniserades köpte man in stiliga ledvagnar från Düwag. Här håller vagn 110 på stationen Ettlingen Stadt med ett extratåg den 29 juni 1998.
I sydvästra delen av linje S4 ligger Rastatt.
Här håller den nya Regio Bistro-vagnen 845 på stationen den 29 juni 1998.
Vid det tillfället var det dock ingen serveringen ombord.
AVG 857 ankommer Rastatt den 29 juni 1998.
München
Tunnelbanestationen Max-Weber-Platz i januari 1993.
Tunnelbanestationen Neuperlach Süd den 25 januari 1993.
Här finns direkt anslutning över plattform till S-Bahn.
Två bilder från vändspåren vid Neuperlach Süd den 25 januari 1993.
Senast uppdaterad: 2023-07-05
Webbmästare Johan Hellström
©Johan Hellström 2004-2023