Lidingöbanan

Hem Lokförarvardag




Sommaren 1994 började jag som konduktör på Lidingöbanan, då en liten järnväg som trafikerades med modifierade spårvagnar. Sedan 1 mars 2009 är Lidingöbanan en spårväg. Här poserar undertecknad framför Stadtwerke Bonn (SWB) låggolvvagn 9451 i Ropsten den 26 februari 1995. Denna vagn ingick i ett "test-race" arrangerat av SL för att utröna vilken vagnstyp som skulle lämpa sig bäst för den kommande Snabbspårvägen, som Tvärbanan då kallades. Fyra vagnstyper testades på Djurgårdslinjen och SWB 9451 även på Lidingöbanan. Vissa vagnar testades även i Göteborg.


"Tågkörandet" inleddes i december 1995. Jag var förare på Lidingöbanan fram till sommaren 2001, i samband med att jag blev färdig lokförare hos Citypendeln. Här poserar jag i hyttdörren i Ropsten den 30 november 1996.


Efter ankomst Ropsten töms tåget snabbt på resenärerna som skyndar vidare till tunnelbanan. En kort stund lägger sig lugnet över Ropstens station innan nästa tunnelbana kommer med resenärer som ska till "Ön". Tågpersonalen får en kort rast innan det är dags att fortsätta tjänsten. Jag var en av få förare som brukade skylta tågets destination i båda ändar, en självklarhet kan tyckas, men det fanns många varianter.


A30B 322 i Ropsten den 12 november 2000. Det är tid för avgång och jag ska strax begära utfart och starta vägskyddet innan jag kan köra iväg.


På väg ut på Brogrenen och vidare ut på Gamla Lidingöbron den 8 mars 1998. Den forna väntkuren kallades förr för "vindarna tempel" p.g.a. sitt utsatta läge.


Utfartsignal HS1 i Torsvik visar "kör" för mitt tåg mot Gåshaga den 30 november 1996.


Herserudsbacken är brant, med en lutning på 29 ‰. Så länge SSLidJ var en järnväg var denna backe en av de brantaste på huvudspår på järnväg i Sverige. Från förarplats har man en hänförande utsikt över Lilla Värtan och Lidingöbroarna.


Infarten till Baggeby station på Lidingöbanan den 8 mars 1998. Här ses den unika växelsignalen som lyste med vitt sken när den uppkörbara växeln låg i kontroll. På dubbelspåret fanns det på den tiden inga spårledningar; man körde på "sikt", precis som på en spårväg. En kort sträcka vid Larsberg fick spårledning och blocksignal efter en olycka på 1970-talet. Sommaren 1998 rustades signalsystemet och kontaktledningen upp och numera ståtar man med fjärrstyrda växlar och signaler, dubbelriktad linjeblockering på dubbelspåret o.dyl.


Möte på dubbelspåret i Bodal den 5 april 1996. Jag var på väg mot Gåshaga.


På väg mot Ropsten den 7 september 1997 mötte jag ett av de andra tågen på dubbelspåret i Bodal. Notera blandningen av kontaktledningsstolpar; på det högra spåret stod ännu stolparna från 1914 kvar, bortsett från en som blivit utbytt mot en ny. Det vänstra spåret, som var klart 1949, förseddes med betongstolpar, precis som BJ, Roslagsbanan m.fl. privatbanor. 1998 moderniserades kontaktledningen. Som ni ser kör man högertrafik på dubbelspåret. Det har ingenting med spårvagnarna att göra; det har varit högertrafik ända sedan dubbelspåret byggdes. Principen vid Lidingöbanorna (och många andra förortsbanor) var att stationshus och hållplatskurer skulle stå invid spåret till "stan". Det nya spåret byggdes söder om det ursprungliga och eftersom stationshuset i Aga och hållplatskurerna längs banan stod till höger i färdriktningen om det ursprungliga spåret infördes högertrafik, 18 år innan den infördes på vägarna!

Det här med spårens benämningar kan vålla viss förvirring ibland. Traditionellt på järnvägen i Sverige kallas spår för uppåtgående tåg (vanligtvis norrut) för uppspår och spår för nedåtgående tåg (vanligtvis söderut) kallas nedspår. Tidtabellsriktningarna upp resp. ned blir lite problematiska när spåren går i öst-västlig riktning och dessutom böjer av åt motsatt vädersträck. Mellan Kolbäck och Jädersbruk (strax utanför Arboga) på Mälarbanan kör man t.ex. uppåtgående tåg när tåget de facto kör i sydvästlig riktning! På Lidingöbanan är det ännu rörigare: SL benämner spåren för "Norrspår" resp. "Söderspår", vilket styrs av körriktningen i tunnelbanan på T-centralen. På Lidingöbanan ligger därför Norrspåret söder om Söderspåret och används för tåg som kör österut, och vice versa!


Den 8 mars 1998 såg det ut som rena julkortet i Bodal!


Här ses ett av mig lövat tåg på Aga station på midsommarafton 1994, samma år som jag började som konduktör på banan.


Uppkörningen klar! Jag och mina kursare, tillsammans med lärare och examinator, poserar framför A30B 315 (som jag också körde upp på) i vagnhallen i Aga den 18 december 1995.


Avbyte i Aga den 7 september 1997.
Jag ska byta av kollegan JS på tåg 2 för att köra det vidare mot Stockholm-Ropsten. Vi har följts åt genom åren, nu är vi båda lokförare vid SJ i Stockholm.


Tåget från "Stan" rullar in i ett regnigt Aga den 23 november 1997 och strax därpå löste jag av förarkollegan och fortsatte färden mot Gåshaga.


Den då nybyggda mötesstationen i Skärsätra den 12 november 2000.


Tåg 3 väntar på möte i Parkvägen den 30 juli 2000. Jag hade "mellantjänst" denna dag som började med klargöring av just detta tåg som jag sedan började med att köra till Gåshaga. I väntan på mötande tåg denna stilla sommarmorgon kunde jag passa på att ta denna bild. I bakgrunden anas bygget av Skärsätra station.


En blick genom sidorutan under uppehållet i Kottla.


På väg in till Kottla hållplats den 5 april 1996. Här ansluter busslinje 201 mot Lidingö centrum och Ropsten. Tilläggstavlan till ljudsignaltavlan anger att endast genomfartståg ska tuta, dock har man använt den något omständigare formuleringen "Gäller ej tåg med uppehåll". Hållplatskuren stod en gång i tiden vid Kvarnens hållplats på Norra Lidingöbanan. Efter ett antal år i malpåse flyttades kuren till Kottla 1995 och renoverades av ideella krafter i föreningen Lidingöbanans Vänner i samverkan med SL Fastigheter AB.


Undertecknad i ett av övningstågen under förarutbildningen på kvällen den 13 november 1995.


Plankorsningen med Kottlavägen i Kottla på julafton 1997.


På väg mot Gåshaga genom den vintriga ekskogen vid Mölna en stund senare samma dag.


Övningskörning den 18 november 1995. Handledaren ET och undertecknad inväntar att konduktör JS (idag även han lokförare på SJ) ska föreviga tågmötet i det vintriga Högberga.


Högberga på morgonen den 2 november 1996. Eftersom det var få resande blev jag någon minut tidig hit och då passade jag på att föreviga mit lilla tåg.


På väg in i Högberga från Brevik en oktoberdag 1997.


Tågmöte i Brevik den 24 augusti 1997.


Tågmöte i Brevik åt andra hållet (mot Gåshaga, för min del) den 30 november 1996.


Tågmöte i Käppala samma dag. Normalt ska mötet ske i Brevik, men den som först kommer till stationen "tar signalen" om sträckan fram till nästa station är fri. Är man för tidig "låser" man mötet som då blir sent (som i det här fallet), alternativt fortsätter ett rättidigt tåg att vara det, medan ett försenat tåg tenderar att bli än mer sent.


Undertecknad (i spåret) och konduktören PGH poserar framför det julpyntade tåget i Käppala på julafton 1997.


A30B 317 i Talludden den 19 oktober 1997. Jag körde tåget och passade på att ta denna bild under uppehållet.


Förarhytten i manövervagn B30B 610 i Gåshaga i juli 1997.


Här poserar jag framför mitt flaggprydda tåg i Gåshaga den 1 maj 1996.


Höstrusk i Gåshaga den 19 oktober 1997.


Tågpersonalen uppställd framför museivagn SSLidJ 17 i Gåshaga den 26 oktober 1997, i samband med 90-årsjubileet av Norra Lidingöbanans invigning. Undertecknad står längst t.h. Foto: © Stellan Ridderstrand.


Framme i Gåshaga i soligt vårvinterväder den 20 februari 2000. Då hade man en hänförande utsikt över Höggarnsfjärden innan bebyggelsen hade kommit igång.


Denna dag var det inga problem med dragkraften; två motorvagnar i multipel accelererade raskt!


Trafiksäkerhetsinstruktionerna som gällde under min tid som förare på Lidingöbanan var först "Säo Lib" (från 1989 som då ersatte 1955 års tjänstgöringsreglemente för SSLidJ) och från oktober 1999 "Tri LB". Den senare ersattes 2006 av Tri Spårväg, då SL valde att regelverksmässigt föra samman Lidingö-, Nockeby- och Tvärbanan samt Djurgårdslinjen. Då var det frågan om en järnväg och tre spårvägar, med sedan 2008 är SSLidJ omklassad till spårväg.


Ett urval av tjänstetecken, uniformsknappar och andra märken från min tid vid SSLidJ. Jag hade totalt tre arbetsgivare, men samma arbetsplats; SL Lidingö Trafik AB, SL Tunnelbanan AB samt Connex Tunnelbanan AB. Allt som en följd av organisationsförändringar, upphandlingar och företagsköp...

Hem Lokförarvardag


Senast uppdaterad: 2015-09-28
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2015