Bergslagsbanan

Hem Lokförarvardag


Bergslagsbanan kallar Trafikverket för järnvägen mellan Kil resp. Frövi och Gävle, över Ställdalen, Borlänge, och Falun. Sträckan Kil-Falun är en del av f.d. Bergslagernas Järnvägar (BJ) och Falun-Gävle är f.d. Gävle-Dala Järnväg (GDJ), färdigställd redan 1859. Sträckan Frövi-Ställdalen-Ludvika är en del av f.d. TGOJ.


Vi börjar i Frövi, på den del av driftplatsen som än idag kallas Vanneboda, som TGOJ:s egen station hette. Här ses det stiliga f.d. lokstallet från 1901 t.h. Strax bortom mellansignalen mitt i bild böjer f.d. TGOJ-linjen mot Ställdalen av, rakt fram ligger Frövi.


Rakt fram ligger Frövi. T.h. böjer f.d. TGOJ-linjen mot Ställdalen av, och passerar under Statsbanan mot Krylbo, idag kallat Godsstråket genom Bergslagen.


Frövi från andra hållet den 7 oktober 2021. Rakt fram ligger Vanneboda. T.v. böjer förbindelsespåret till f.d. TGOJ-linjen mot Ställdalen av. Lite längre bort svänger Statsbanan av mot Krylbo, idag kallat Godsstråket genom Bergslagen. Vi fortsätter på f.d. TGOJ-linjen till Grängesberg.


På väg in i Frövi från Vedevågshållet den 3 december 2021.


Utfartskurvan i Frövi mot Vedevåg. Notera den TGOJ-typiska kontaktledningsstolpen med ursprunglig utliggare med stående isolatorer.


Kort före utfarten mot Vedevåg i Frövi ansluter spåret från Vanneboda.


Samma plats sedd från andra hållet (från Vedevåg) den 3 december 2021. Rakt fram leder spåret till Vanneboda, t.h. viker spåret av mot Frövi.


Infarten till Frövi från Vedevåg en kort stund innan.


En ljudsignaltavla mellan Frövi och Vedevåg.


Det är sällan man får se foton av tåg man själv kör, men det händer. Här ses mitt "loktåg" strax söder om Vedevåg på f.d. TGOJ. Foto: © Anders Karlsson.


På väg in i Vedevåg söderifrån den 7 oktober 2021. Här korsar banan över Borsåns utlopp i Vedevågssjön. Det fina tegelhuset byggdes enligt uppgift ursprungligen för tegelbrukets tegelmästare.


På väg genom Vedevåg norrifrån den 3 december 2021.


Mellan Vedevåg och Lindesberg vid plankorsningen Borvägen den 7 oktober 2021.


Infartskurvan till Lindesberg söderifrån den 7 oktober 2021.


Sträckan Frövi-Ställdalen-Ludvika byggdes av Frövi-Ludvika Järnväg (FLJ) och stod klar 1874. FLJ gick sedermera upp i TGOJ. Här passerar vi Lindesberg den 4 oktober 2007.


Lindesberg ganska precis 14 år senare, den 7 oktober 2021.


På väg genom Lindesberg norrifrån den 3 december 2021. Notera vattenhästen mellan spåren.


Mellan Lindesberg och Storå den 7 oktober 2021.


Mellan Lindesberg och Storå slingrar sig banan vackert längs sjön Råsvalen.


Ännu en bild invid sjön Råsvalen, en bit söder om försignalen till Storå.


På väg söderut längs med sjön Råsvalen strax söder om Storå den 3 december 2021.


Storå södra infart. I bakgrunden anans plattformen, som alltså ligger söder om mötesspåren.


Storå den 7 oktober 2021. Kontaktledningsbryggans bredd tyder på en mer omfattande bangård en gång i tiden. Härifrån utgick förr banor till Stråssa resp. Guldsmedshyttan.


Den 3 december 2021 körde jag "en sväng" mellan Borlänge och Hallsberg. På nerresan drog jag en T66:a som skulle på större reparation i Tyskland. I Storå var det vackert vinterväder när jag väntade på ett tågmöte...


...som bestod av denna "TiB-Regina".


Uppehåll för tågmöte i Storå den 7 oktober 2021.


Plankorsningen Vasselhyttevägen mellan Storå och Rällså.


Strax innan Rällså slingrar sig banan vackert längs sjön Rällen.


Infarten till Rällså den 7 oktober 2021.


Rällså norrut samma dag.


På återresan den 3 december 2021 drog jag två nya GC Mb-lok som skulle levereras. I Rällså passade jag på att ta denna bild, i väntan på ett tågmöte...


...som även här utgjordes av en "TiB-Regina".


I norra änden av Rällså driftplats korsar banan Rällsälvens flöde mellan Rällen och Norrsjön.


Samma plats norrifrån i strålande vintersol den 3 december 2021.


Försignalen till Kopparberg den 7 oktober 2021.


Kopparberg den 4 oktober 2007.


"Kör" ut från Kopparberg den 7 oktober 2021.


Strax norr om Kopparberg korsar banan Garhytteåns utlopp i Olovsjön.


Vid Sundbo mellan Kopparberg och Ställdalen.


Infartssignal Stl 24 i Ställdalen från f.d. TGOJ-linjen.


I Ställdalen ansluter f.d. TGOJ till f.d. BJ, som ansluter här från vänster in i bild.


Vi fortsätter nu på f.d. BJ mellan Kil och Falun, och vidare på f.d. GDJ till Gävle. Här ses utfarten från Kil mot f.d. BJ sent på kvällen den 9 april 2022. T.h. viker Värmlandsbanan av mot Karlstad.


Samma plats från motsatt håll den 21 mars 2022. T.v. ansluter Värmlandsbanan från Karlstad.


På väg in i Kil korsar Bergslagsbanan plankorsningen "Kil östra", en av få som ännu har enskens blinkljus mot vägen, något som egentligen inte längre är tillåtet enligt Vägmärkesförordningen sedan årsskiftet 2021/21.


Infarten till Kil från Bergslagsbanan den 9 april 2022.


Strax före försignalen till Kil, ligger också en spänningslös s.k. "nollsektion".


Mellanblocksignal Sdm L3, mellan Deje och Kil.


Deje f.d station österifrån den 9 april 2022. Numera är som synes hela bangårdsområdet upprivet. Här rådde förr febril aktivitet, både på normalspåriga Bergslagsbanan och smalspåriga NKlJ, var f.d. stationshus ses t.h.


Strax öster om Deje, passerar man under NKlJ:s f.d. viadukt.


På väg in i Deje österifrån den 21 mars 2022.


Järnvägsbron över Klarälven mellan Sandmon och Deje.


Mölnbackatunneln strax väster om Sandmon.


Mölnbacka f.d. station österifrån den 9 april 2022.


Nordsjö f.d. banvaktsstuga österifrån, mellan Mölnbacka och Sandmon.


Sandmon tillkom som mötesdriftplats i samband med att banan mellan Kil och Ställdalen byggdes om från system M till system H och fick ATC och fjärrstyrning 2018.


Eftersom det var flera omledningståg ute på Bergslagsbanan den 9 april 2022, och mitt tåg var försenat, fick jag stå och vänta på flera tågmöten, bl.a. här i Sandmon.


Ett av tågmötena var denna "Traxx-mult", som en av Hector-kollegorna körde till Borlänge.


Infarten till Sandmon från Geijersdal den 21 mars 2022.


Molkom f.d. station österifrån den 21 mars 2022. Molkom var under många år, under tiden system M rådde, en obevakad driftplats med bara ett genomgående spår.


Plankorsningen Hulteby mellan Lindfors och Molkom.


Lindfors f.d. stationsområde. Jämför gärna med denna bild på DigitaltMuseum.


Geijersdals f.d. banvaktsstuga.


Eftersom det var flera omledningståg ute på Bergslagsbanan den 9 april 2022, och mitt tåg var försenat, fick jag stå och vänta på flera tågmöten, bl.a. här i Geijersdal.


I samband med att fjärrstyrning infördes på sträckan, "återuppstod" Geijersdal som driftplats. Jämför gärna med denna bild från 1969 på DigitaltMuseum.


Försignalen till Geijersdal österifrån.


Daglösens utfart mot Geijersdal ligger vackert intill Asphytteälven.


Daglösen i riktning mot Geijersdal. T.h. ses Inlandsbanans utfart mot Filipstad.


Den 21 mars 2022 åkte jag linjekännedom mellan Kristinehamn och Kil med ett av Tågabs tåg. I Daglösen vidtog växling; vagnar från Filipstad växlades över till vårt tåg 48321 f.v.b. Norge. T.v. ses Inlandsbanans anslutning från Filipstad.


Daglösens utfart mot Nykroppa.


I Daglösen korsar järnvägen vattendraget mellan sjön Daglösen och Asphytteälven.


"Två plankor" in i Daglösen.


Försignalen till Daglösen från Nykroppahållet. Banan löper här vackert längs med sjön med samma namn.


Den 9 april 2022 var sikten "något" sämre!


Hornkullens f.d. hållplats i västra "spetsen" i Nykroppatriangeln den 9 april 2022.


Östra "spetsen" i Nykroppatriangeln. Vi "svängde av" t.v. mot Kristinehamn. Rakt fram fortsätter Bergslagsbanan mot Kil.


Infarten till Herrhult från Nykroppa.


Herrhult i riktning mot Nykroppa.


Precis som Geijersdal, "återuppstod" Herrhult som driftplats i samband med att system H infördes här 2018. Fram till 1964 korsade Inlandsbanan och Bergslagsbanan varandra här; Inlandsbanan gick fram tills dess från Nykroppa över Herrhult och Gammalkroppa till Persberg. Den sträckningen ävergavs då, och en ny linje drogs från Nykroppa till Hornkullen och från Daglösen via Filipstad till Persberg. Inlandsbanans linje vek av intill den röda banvaktsstugan i fonden.


Herrhults infartssignal från Loka.


Fristående försignalen till Herrhult från Loka.


Mellan Herrhult och Loka.


Svartsångens f.d banvaktstuga vid sjön med samma nanm.


Mellan Herrhult och Loka går landskapsgränsen mellan Värmland och Västmanland på denna lilla udde i sjön Långtjärnen, med egen "gränstall".


Kort därefter går banan genom den korta Lokatunneln.


Lokatunneln från andra hållet.


Infarten till Loka västerifrån den 21 mars 2022.


I Loka finns en mycket kort plattform. Trafikplatsen ligger närmare tre kilometer ifrån själva brunnsområdet. Stationshuset byggdes 1914 i s.k. "Bergslagsstil" med tämligen påtagliga nationalromantiska inslag, som säkert passade en station i anslutning till en fin brunnsort.


Loka från motsatt håll. I bakgrunden anas sjön Skärjen, som banan korsar på en bank. Delar av Lokas tidigare stationsområde låg på banken.


Skatvikens f.d. station mellan Loka och Grythyttan den 21 mars 2022.


Banan löper vacket längs med sjön Skatviken mellan Loka och Grythyttan.


Vid Torrvarpsund mellan Grythyttan och Loka löper banan vackert på en bank över sjön.


Grythyttans hållplats söderifrån.


Strax norr om hållplatsen ligger Grythyttans f.d. stationshus med sitt karaktäristiska BJ-stationshus med tillhörande ställverksbyggnad.


Grythyttan norrifrån den 21 mars 2022.


Södra infarten till Hällefors den 21 mars 2022.


Hällefors utfart söderut. Y.h. ses spåret till Ovakos bruk.


Hällefors bangård norrut samma dag.


Denna dag åkte jag linjekännedom med Tågabs tåg 48728, framför allt för att få linjekännedom mellan Kristinehamn och Nykroppa, mwn som "bonus" fick jag även med sträckan till Hällefors et retour. Här har vi nyss nått fram till Hällefors. Tågabs växlingspersonal tog hand om "våra" vagnar och växlade över våra vagnar och växlade in dem till Ovakos industriområde. Efter växling och bromsprov vände vi söderut igen.


Ställdalen söderut i motljus den 3 december 2021. Jag veka av t.v. mot f.d. TGOJ-linjen. T.h. viker f.d. BJ-linjen av.


Ställdalen med julpynt åt andra hållet senare samma dag. Notera den lilla träplattformen på BJ-spåret t.v.


Kontaktledningsbryggorna i Ställdalen minner om en annan tid, då järnvägens betydelse här i bygden var betydligt större... T.h. f.d. stationshuset från 1950-talet, sammanbyggt med godsmagasinet. Bilden togs den 4 oktober 2007. Stationshuset revs sedermera.


På väg genom Ställdalen norrifrån den 3 december 2021.


F.d. TGOJ- och f.d. BJ-linjerna löper mer eller mindre parallellt till Grängesberg (ursprungligen hela vägen till Ludvika) och det rådde tidvis hård konkurrens om malmtransporterna mellan de båda bolagen. BJ-linjen svänger av åt vänster och går över Hörken, medan TGOJ-linjen svänger av åt höger och går via Silverhöjden. Idag används de båda spåren mer eller mindre som ett dubbelspår, men standarden skiljer; BJ-linjen är upprustad med helsvetsat spår på betongslipers, medan Silverhöjdsspåret fortfarande har skarvspår och träslipers. Ställdalen återfick f.ö. persontrafiken 2005.


Infarten till Ställdalen från Hörkenspåret den 3 december 2021. T.v. ses Silverhöjdsspåret.


Ställdalens utfartsblocksignal Stl L42 mot Hörkenspåret den 3 december 2021.


Silverhöjdsspårets utfart mot Grängesberg den 7 oktober 2021. T.h. ses f.d hyttan på Ställdalens bruk.


Ställdalens utfartsblocksignal Stl L44 mot Silverhöjdsspåret.


Gruvlaven vid Polhemsgruvan mellan Ställdalen och Ställberg reser sig mäktigt över skogen och Silverhöjdsspåret. Notera resterna av Grängeskoncernens märke på taket; endast järnsymbolen återstår och G:et har fallit bort.


Gruvlaven vid Haggruvan mellan Ställdalen och Ställberg vid Hörkenspåret.


Ställbergs gruva i motsol intill Hörkenspåret den 3 december 2021.


En av många obevakade plankorsnigar på Silverhöjdsspåret.


Banvaktsstugan Södra Ställberg 2 vid Silverhöjdsspåret.


Ställbergs banvaktsstuga vid Hörkenspåret.


Hörkens f.d. station norrifrån den 3 december 2021. Hur det såg ut "förr" här, framgår ganska väl av denna bild på DigitaltMuseum. In från höger i bild anslöt också smalspåriga (802 mm) Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar (HFJ) mellan åren 1879 och 1940.


Mellan Hörken och Grängesberg löper spåret vackert längs med sjön Hörken.


I norra änden av sjön, korsar banan f.d. Hörks kanal. Förr fanns här en öppningsbar bro.


En ljudsignaltavla en bit söder om Silverhöjden.


Silverhöjdens f.d. station den 7 okrober 2021.


En bit söder om Grängesberg förenas de båda linjerna igen. Först korsar de varandra planskilt; f.d. TGOJ-linjen på nedre nivån...


...och f.d. BJ-linjen däröver. Denna bild är tagen på väg söderut.


Sedan löper banorna mer eller mindre parallellt fram till Grängsberg. Här kör jag på Silverhöjdsspåret.


Samma skärning från andra hållet, taget från Hörkenspåret.


På väg in mot Grängesbergs malmbangård. BJ-linjen ses till höger.


Grängesbergs malmbangård har endast förbindelse med TGOJ-linjen.


Grängesbergs malmbangård den 4 oktober 2007. Notera de uppställda Nordwaggon Kbis-vagnarna t.v.


På väg söderut på Hörkenspåret den 3 december 2021. Silverhöjdsspåret och Grängesbergs malmbangård ses uppe t.h.


Infarten till Grängesberg söderifrån.


Utfarten från Grängesberg söderut mot Hörkenspåret. I bakgrunden ses delar f.d. malmutlastningen vid Grängesbergs malmbangård.


Två tydliga rester av TGOJ:s och BJ:s olika kontaktledningsstolpar i Grängesberg. BJ eletrifierades till stor del under andra världskriget och använde betongstolpar (liksom Roslagsbanan och Södra Lidingöbanan). TGOJ elektrifierads på 1950-talet, och använde från början galvaniserade stolpar av stål, något som ännu används idag. SJ målade länge sina stolpar i grön färg, men inte TGOJ.


Grängesberg söderut den 3 december 2021. Notera den gistna f.d. axeltavlan som sitter på kontaktledningsstolpen t.h.


Grängesberg norrut den 7 oktober 2021. Notera den f.d. TGOJ-plattformen t.v.


Grängesbergs utfart mot Ludvika den 4 oktober 2007. Fram till en bit in på 1980-talet fortsatte även TGOJ-linjen till Ludvika, med den delen är numera uppriven. Banvallen svänger av t.v.


Samma plats från andra hållet den 3 december 2021.


På väg ut från Grängesberg passerar man bryggeriet, tillhörande Spendrups.


Strax innan man når Klenshyttan söderifrån, ser man Klenshyttans bruk t.h., med bevarad masugn och rostugn.


Klenshyttans station lades ner 1963, men återfick sitt mötesspår 2007. T.h. ses f.d. stationshuset och framför det ställverkstornet, som var typiskt för BJ.


På väg söderut genom Klenshyttan den 3 december 2021. Stationshuset och f.d. ställverkstornet anas t.v.


Senare samma eftermiddag fick jag vänta på tågmöte i snöfallet i Klenshyttan. Ekipaget denna eftermiddag bestod av 243.118 Kruckenberg med GC Mb 4015 och 4016 "på kroken".


Det var onekligen skönare att sitta inne i förarhytten i väntan på tågmötet!


Infarten till Ludvika från f.d. BJ den 7 oktober 2021. T.v. ses en del av ABB:s industriområde.


Ludvikas bangård hade ännu 2021 kvar kontaktledningsbryggorna från BJ-tiden med betongstolpar. T.h. ansluter f.d. SWB från Fagersta.


Samma plats från andra hållet den 3 december 2021. F.d. SWB-linjen mot Fagersta viker av t.v.


GC Rc4 1174 i Ludvika den 19 februari 2002. Ännu ett drygt år efter uppdelningen av affärsverket SJ var många av GC:s lok fortfarande SJ-märkta. Denna dag följde jag med en kollega och det var en intressant och lärorik godstågstur för mig som då "bara" körde pendeltåg. Notera det stiliga vattentornet!


På väg söderut genom Ludvika den 3 decmeber 2021.


Ludvikas utfart norrut den 7 oktober 2021. T.v. vek SWB:s huvudlinje mot Björbo av.


Ludvikas "inre infart" söderut den 3 december 2021.


Ludvikas infartssignal La 101 från Gräsberg samma dag. Banan ligger högt över nejden, och jag fick en glimt av sjön Övre Hillen.


Anrikningsverket vid Håksbergs f.d. gruva norr om Ludvika den 7 oktober 2021. Notera kontaktledningsstolparna t.v. vid f.d. utlastningsspåret.


Håksberg norrifrån den 3 december 2021.


Även i höjd med försignalen till Gräsberg kan man se f.d. kontaktledningsstolpar som minner om en annan tid.


Mellan Gräsberg och Rämshyttan kör man förbi dessa massiva betongfundament. Här låg en gång utlastningen från Tyskgruvan.


Rämshyttans utfart söderut den 3 december 2021.


Väntan på tågmöte i Rämshyttan den 7 oktober 2021. T.h ses banvallen som ledde till Idkerberget.


Den 3 december 2021 fick jag istället passera Rämshyttan på min väg söderut. Även på denna bild ses banvallen som ledde till Idkerberget t.h.


Utfart från Rämshyttan.


Vid norra infarten till Rämshyttan tronar denna banvaksstuga över banan.


Mellan Rämshyttan och Ulvshyttan gick banan tidigare genom Dalarnas då enda järnvägstunnel, men sedan hösten 2020 har banan en ny linjesträckning utan tunnel.


Infartssignalen till Ulvshyttan är placerad på en högre stolpe, för att synas över bergsskärningen.


Mellan Ulvshyttan och Sellnäs finns denna ljudsignaltavla. I bakgrunden ses några av nedfarterna vid skidanläggningen i Romme.


En annan ljudsignaltavla, mellan Sellnäs och Ulvshyttan i riktning söderut, den 3 december 2021.


Närmare Sellnäs har vi kommit ner från bergstrakterna och landskapet öppnar sig och övergår till jordbruksbygd.


Infarten till Sellnäs söderifrån.


Sellnäs utfart söderut den 3 december 2021.


Sellnäs stationshus står ännu kvar och skymtar bakom buskagen.


Infarten till Sellnäs från Borlänge den 3 december 2021.


Infarten till Borlänge från Sellnäs den 7 oktober 2021.


Borlänges utfart mot Sellnäs den 3 december 2021. T.v. ansluter spåret från rangerbangården.


På väg in till Borlänge från Sellnäs passerar man Swemaints vagnverkstad.


Den 6 februari 2015 hämtade mina elever och jag "Tågsätt 2" (X74 74002) i Borlänge. Enheten hade stått där ett par dagar för olika energimätningar. Här håller Stadlers personal som bäst på att demontera mätutrustning från taket. Kontaktledningen var (förstås) vid tillfället både spänningslös och arbetsjordad.


I början av maj 2017 var det åter dags för ett besök i Borlänge, bl.a. för att se hur T66-utbildningen avlöpte.


Semestern var över och det var dags att ta nya tag! Den 8 augusti 2017 besökte jag ånyo Borlänge, bl.a. för ett planeringsmöte. I samband med det kom Vectron-loket 243.002 tillbaka från förmiddagssvängen till Skutskär. Här ses instruktör EG i samspråk med en av Euromaints medarbetare intill loket.


Den 19-21 februari 2018 var det till sist dags för mig att få Vectron-utbildning, tillsammans med ett antal instruktörer. Här fylkas vi kring 243.104 i vackert vinterväder i Borlänge den 20 februari 2018.


Framme i Borlänge med tåg 62268 och leveranskörningen av två GC Mb-lok den 7 oktober 2021.


På väg hem från Mora med biobränsletåget till Värtan den 27 september 2016, gjordes en "halvhalt" i Borlänge.


I samband med undannväxing i Borlänge den 7 oktober 2021, siktades SKÅJ:s fina f.d. TGOJ Ma 409 som gjorde rundgång.


Triss i Vectron. Den 9 januari 2017 besökte jag kollegorna i Borlänge, och passade också på att ta mig en titt på vårt nytillskott 243.001 Curtius-Kniffler. Ett par av Borlänge-förarna skulle examineras som Hector Rail-förare, och naturligtvis (sic!) skulle de ha det lok som stod innerst på spåret, varför det blev en del växling med totalt fyra Vectron-lok. Bakom 243.001 stod inhyrda 193 922 från Northrail, liksom ETCS-testloket 193 970.


På spåret intill stod ännu Rush Rail-märkta T66 402 med ett lastat timmertåg.


Jag följde med kollegorna på 193 970 "ut på vagnarna" och tog avsked strax innan de avgick mot Skutskär med tåg 40712.


Vartannat år ska personal i säkerhetstjänst följas upp av medföljande instruktör. Den 27 april 2018 var det min tur, och jag körde denna dag ett av timmertågen i Tråtågstrafiken från Borlänge till Gävle. Under uppföljningen kontrolleras att jag behärskar kunskaperna och färdigheterna tillräckligt för en säker trafik. I turen ingick klargöring av lok, växling av lok till vagnssättet, bromsprov, funktionskontroll av vagnar, lastsäkring och tågkörning.


Kvällshimmel över Borlänge den 6 november 2006, sedd från förarhytten.


Här står IC-tåg 593 klargjort och redo för avgång från Borlänge den 5 mars 2008. Lokförareleverna PL och PÖ har bytt ände och aktiverat och klargjort loket inför återfärden mot Stockholm. Detta tågpar utgjordes normalt av ett X2000-tåg, dessutom med slutdestination Falun. På grund av X2-tågsättens något "vingliga" tillförlitlighet under hösten 2007 – våren 2008 ersattes vissa X 2000-avgångar med loktåg. Just detta tåg till Dalarna utgjordes dessutom av ett s.k. SMS-tågsätt, med lok i båda ändarna. Denna dag kom vi dock inte ända fram till Falun, utan fick vända i Borlänge i stället.


Borlänge på kvällen den 28 augusti 2010. T.v. "mitt" tågsätt från tåg 10035, som anslöt till IC 47 t.h. Samtidigt kunde man göra en jämförelse mellan två SJ-målningar. Personligen anser jag att den mörkblå målningen är betydligt snyggare än den svarta, men i beslutsunderlaget till designbeslutet 2006 ansågs den mörkblå färgsättningen påminna om en sopcontainer, därför blev loktågen svarta... Själv förknippar jag dock mörkblått med flärdfulla sov- och salongsvagnar och lyxtåg som Orientexpressen, Rheingold m.fl.! Nu är ju dessutom svarta lok ingen nyhet, jämför gärna med bilden från Falun nedan!


IC-tåg 679 med Rc6 1402 i spetsen klart för avgång från Borlänge den 19 januari 2012. Jag var ute på min månatliga "kompetenstur" som denna gång gick till Falun och åter.


Under tiden som jag väntade på körsignal för mitt tåg IC 54 till Mora i Borlänge den 6 augusti 2010 växlade den här gamla kämpen; Rc1 1007, det allra första Rc-loket, still going strong efter 43 års tjänst!


En annan gammal kämpe körde jag i hällregnet den 25 juni 2012 i IC-tåg 672 till Falun. Rc3 1050 tillverkades 1970 och var således 42 år när bilden togs! Tåget var mer eller mindre fullsatt av (företrädelsevis) ungdomar som skulle till Peace and Love-festivalen. Det tog en stund innan alla hade kommit av med sina ryggsäckar, tält, plattor med öl m.m...


"Behovsuppehåll" i Borlänge den 22 november 2016. Jag tycker att Fortum-tågen är imponerande med sina homogena containrar, som en lång grön orm... Tack till lokaltågklarerarna på tågx, som vänligt upplät sin bekvämlighetsinrättning åt mig!


På väg in mot Borlänge den 3 maj 2009 mötte jag IBAB:s TMX 1016 i Grand Nordic-målning som var på väg mot Repbäcken med en sliperslast.


På väg ut från Borlänge i backen ned mot Domnarvet den 22 september 2008. Notera betongstolparna för kontaktledningen.


Bangården vid SSAB:s stålverk Domnarvet i Borlänge den 21 mars 2008.


Ornäs den 9 november 2006. Körningarna till Dalarna bjuder på många vackra vyer! Särskilt gamla BJ, på sträckan Borlänge-Falun. I slutet av mars 2018 meddelade regeringen att stationshuset tillsammans med tre andra järnvägsbyggnader förklarades som byggnadsminnen.


Möte med Green Cargos timmertåg, draget av Re 1424, i Ornäs den 17 juni 2010.


Under sommaren och hösten 2013 bytte Trafikverket spår mellan Borlänge och Falun. När jag körde till Falun den 11 september 2013 var det helt klart mellan Borlänge och Ornäs, medan hastigheten var nedsatt till 40 km/h på en lång sträcka från Ornäs och förbi Hinsnoret. Vi tappade ca 5 minuter på detta, men samtidigt kunde man ju njuta av den vackra utsikten över sjön Runn!


Infarten till Hinsnoret den 17 oktober 2006. På bilden bär de gamla betongstolparna från BJ-tiden upp kontaktledningen, men de byttes sedermera ut mot moderna stolpar, efter närmare 60 års tjänst.


Aprilväder i Hinsnoret den 7 april 2008... Möte med ett av Green Cargos godståg.


Min andra tur efter uppkörningen på SJ gick till Falun. Jag körde tåg 10 dit och tåg 23 hem. Här står vi i Hinsnoret och väntar på tågmöte den 3 oktober 2006.


Järnvägen löper vackert längs sjön Runn mellan Hinsnoret och Falun. I bakgrunden t.h. kan man skönja backhoppningstornet i Lugnet i Falun.


Infarten till Falun C den 22 september 2008. .


Infarten till Falun C nästan 10 år senare, den 27 april 2018. Stationen byggdes om kraftigt inför VM i skidåkning 2015. .


Falun station sedd från förarhytten på IC-tåg 11 på morgonen den 31 oktober 2006. Snöovädret drog vidare i sydostlig riktning och orsakade stora problem i Stockholmstrafiken dygnet därpå...


"Rockloket" Rc6 1417 i samband med rundgång i Falun den 6 november 2006. Sommaren 2006 arrangerades återigen "Rocktåget" och loket och vagnarna målades svarta med vit text. Sedermera beslöt sig SJ:s ledning som bekant för att lok och personvagnar skulle målas svarta. Loket rullade ett ganska bra tag omkring med "ROCK"-dekoren, långt efter att turnén var slut.


Ett blått lok i den blå timmen i Falun den 13 augusti 2008.


X 2000 592 ankommer Falun den 20 november 2008.


X40 Z5 3702 i Falun den 3 mars 2009. "Dubbeldäckaren" ska strax avgå som tåg 593 mot Stockholm C. Normalt utgjordes tågparet 592/593 av X2, men de tekniska problem som X2-tågsätten drogs med under ett par år från hösten 2008 ledde till en del intressanta lösningar. Sedermera kördes X40 planenligt till Falun. T.h. anas en rad uppställda godsvagnar för coilstransporter, ett tecken på den då rådande långkonjunkturen och dess låga efterfrågan på stål och tunnplåt...


Bromsprovat och klart för avgång! Mitt tåg IC 31 till Stockholm med Rc6 1406 i spetsen, i Falun den 26 april 2010.


Klockan var 03:30 på morgonen den 7 augusti 2010 och jag skulle strax därpå köra iväg med "fakirtåget" 51 från Falun till Stockholm.


Två svarta lok i Falun den 29 augusti 2010. T.v. på "Grycksbospåret" ses MfGDJ:s E 1153 (tillverkat 1913) och t.h. "mitt" Rc6-lok 1365, spänt framför IC 19, som jag strax därpå skulle köra till Stockholm.


Framme i Falun med det något försenade IC-tåget 672 den 24 oktober 2012. Jag var bara 8 minuter sen, men det räckte för att jag skulle få vänta en halvtimme på att få gå runt med loket. Banan mellan Gävle och Borlänge är tättrafikerad och det finns få luckor för växling. I Falun blockerar man nämligen hela driftplatsen när den är lokalfrigiven för växling, varför Trafikverkets driftledningscentral i Gävle har svårt att "trolla" när störningar uppstår.


Samma dag körde jag "hem" regionaltåg 677, som bestod av X40 3339. Antagligen var det sista gången jag körde X40 planenligt på Dalabanan, från den 5 november 2012 kördes i stället med X55 ("SJ 3000")...


...vilket härmed skulle bevisas! Den 21 januari 2013 körde jag också tåg 677, som hade blivit uppgraderat till SJ Snabbtåg och kördes med X55. Det var första gången som jag körde X55 i resandetåg, tidigare hade det rört sig om olika tjänstetåg och övertagandetester.


Falun C sedd i riktning mot Korsnäs den 16 maj 2013.


Falun C sedd från infarten från Borlänge den 11 september 2013. T.h. Svensk Tågtekniks TMZ 1418 med ett rälstransporttåg. I bakgrunden X55 3348 som jag tidigare kört dit i tåg 662.


På väg genom Korsnäs den 27 april 2018. Notera det f.d. GDJ-lokstallet i bakgrunden.


Ungefär här börjar den (ö)kända Ryggenbacken; ca sex kilometer lång och 14 o/oo. Åtskilliga tåg har fastnat här vid dåligt väglag...


Vid sjön Fisklösen på väg uppför Ryggenbacken. Här låg tidigare en station som främst hade militär användning


Tretågsmöte i Ryggen den 27 april 2018. T.v. Green Cargos stålpendel till Luleå, i mitten mötande "TiB-Regina" och t.h. vårt tåg till Skutskär.


Utfarten i Ryggen mot Långsjön ligger vackert längs med Ryggensjön.


Infarten till Ryggen österifrån den 14 augusti 2018.


Mellan Ryggen och Långsjön den 27 april 2018.


Långsjön driftplats samma dag.


Möte med en "TiB-Regina" i Hofors den 14 augusti 2018.


Mellan Hofors och Storvik ligger f.d. GDJ:s andra utmanande backe; Granstandabacken, som mest 17 o/oo och ca en mil lång. Denna dag åkte vi nedför, vilket var tacksamt med tanke på regnvädret... Här passerar vi genom Granstanda driftplats.


Granstanda driftplats i riktning västerut den 14 augusti 2018.


Det var en fin sommarkväll! Här befinner vi oss mellan Storvik och Granstanda en stund tidigare, och ska strax börja köra uppför den utmanande backen med samma namn.


På väg ut från Storvik mot Krylbo den 21 maj 2010. T.h. viker f.d. Gävle-Dala Järnväg (GDJ) av mot Falun. På väg därifrån kommer ett godståg, draget av "Grodan Kermit" (Rc2 1082), det första av Green Cargos Rc-lok som blev grönmålat. Till skillnad från de övriga loken målades taket grönt.


Storvik från andra hållet den 27 april 2018. Stationen ståtade en gång i tiden med landets längsta plattformstak, men det är sedan länge rivet.


Storviks östra utfart samma dag. T.v. svänger Norra stambanan av mot Ockelbo.


På väg in i Storvik, kommandes från Gävle, den 21 maj 2010.


Infarten till Storvik från Gävle den 14 augusti 2018. T.h. ansluter Norra Stambanan från Ockelbo.


Mellan Kungsgården och Storvik har man en fin utsikt från förarplats över det öppna landskapet med bergen i bakgrunden.


Plankorsningen Norvägen mellan Kungsgården och Storvik den 21 maj 2010.


På väg in i Sandviken den 27 april 2018.


X40 3327 i Sandviken den 13 januari 2008. Motorvagnståget har utgjort regionaltåg 238/239 från Linköping. Strax ska jag köra iväg tjänstetåg 99240 till Gävle och ställa av enheten på "Maxim".


Möte med TiB-Regina i Sandviken den 29 januari 2007. Vi var ute på X40-praktik under fordonsutbildningen.


Tåg 40648 "på sidan" i Sandviken den 27 april 2018. T.v. ses Sandviks egen lokomotor 8805.


På väg in i Forsbacka österifrån den 21 april 2016.


Efter att ha avslutat växlingen i Forsbacka kunde lastningen av flis börja.


En vecka senare var det åter dags för en tur till Forsbacka och tillbaka. Likaså var det min uppkörning vid Hector Rail! Här ses tåg 40158 klart för avgång den 28 april 2016.


"Två plankor" ut från Forsbacka en liten stund senare.


Framme och undanväxlade i Forsbacka på eftermiddagen den 24 november 2016. Lastningen av flis har börjat.


Möte med ett av Tågabs tåg i Norra Valbo den 27 april 2018.


Mellan Norra Valbo och Forsbacka står denna stiliga banvaktsstuga i klassisk GDJ-stil.


I Hagaström vek tidigare Sala-Gysinge-Gävle Järnväg (SGGJ) av (åt söder/vänster).


Mellan Gävle och Hagaström är banan dubbelspårig. Här ses skyddssektionen strax öster om Hagaström den 21 april 2016.


På Nynäs har Järnvägsmuseet ett tågmagasin och även verkstad (området t.v. om banan).


Utfarten från Gävle C på f.d. GDJ mot Storvik den 21 april 2016. T.h. ses Ostkustbanans spår.

Hem Lokförarvardag


Senast uppdaterad: 2022-04-13
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2022